Rundmask i lymfsystemet
Under de senaste åren har de insektöverförda Filarioidea-parasiterna blivit allmänna i Finland, visar de undersökningar som Eviras forskningsenhet för fisk- och vilthälsa har gjort om hjortdjurens hälsa och hälsovård. Rundmaskarna Filarioidea är parasiter som förekommer i vävnader och kroppshåligheter. Huvudvärdar för parasiterna är alla ryggradsdjur förutom fiskarna. Filarioidea-parasiterna har globalt sett stor inverkan på djurs och människors hälsa.
Rundmaskarna Filarioidea sprids via blodsugande leddjur
Rundmaskarna Filarioidea producerar larver av första graden (mikrofilarier) i huvudvärdens blod eller hud. Då insektvektorn suger blod kommer mikrofilarier in i insektvektorns kropp, där larverna utvecklas via två skinnömsningar och mognar så att de kan sprida smitta. Då insektvektorn nästa gång suger blod överförs de till en ny huvudvärd. Larven utvecklas efter ytterligare två skinnömsningar till en vuxen individ i huvudvärden, där den sedan lever. Honmasken befruktas och börjar producera mikrofilarier. Mellanvärdar för parasiterna är olika leddjur som suger blod på ryggradsdjur och sprider parasiten. Sådana leddjur är t.ex. bromsar, myggor, löss, lusflugor, knott, kvalster och fästingar.
Rundmaskarna orsakar ekonomiska förluster
Ett färskt exempel på Filarioidea-parasiternas inverkan är den epidemi av bukhinneinflammation som bröt ut bland renar 2003. Epidemin ledde till slaktförluster och ekonomiska förluster för rennäringen. Epidemin orsakades av rundmasken Setaria tundra, som lever på renens bukhinna.
Rundmask i lymfsystemet, Rumenfilaria andersoni, en ny parasit hos våra hjortdjur
I en kartläggningsundersökning av parasiter som överförs av insekter hittades hos våra hjortdjur en för Finland ny art av rundmaskparasit i december 2006, som identifierades som parasiten Rumenfilaria andersoni. Den stora parasiten (honan cirka 17 cm och hanen cirka 6 cm) lever i lymfsystemet hos hjortdjur och producerar mikrofilarier i värddjurets blodomlopp. Parasiten har inte tidigare hittats i Europa, och i Nordamerika har den beskrivits endast en gång och även då hos älg 1982 utan att man kunde beskriva exakt var parasiten förekom i organismen. Den här parasiten förekommer i Finland förutom hos ren också hos älg (i vårt material cirka 7 %), skogsvildren (Kajanaland 48 %, Suomenselkä 71 %) och vitsvanshjort (22 %).
Rundmaskar i lymfsystemet hos hjortdjur har inte tidigare påträffats någonstans i världen. Parasiten påminner till levnadssätt och motståndskraft mot parasitläkemedel om de parasiter (Brugia spp.) som orsakar elefantiasis hos människor. I undersökningar har det framkommit att parasiten blev allmän under åren 2003-2005 på samma sätt som S. tundra-parasiten. Parasiten producerar stora mängder cirka 0,2 mm stora mikrofilarier i hjortdjurens blodomlopp. De största uppmätta koncentrationerna har varit cirka 60 000 st./ml blod.
De lokala patologiska förändringar kring lymfsystemet som parasiten orsakar kring lymfsystemet kan ses med blotta ögat, men än så länge finns ingen exakt information om parasitens inverkan på hjortdjurens hälsa. Arbetet med att utreda det här och den insekt som sprider parasiten fortsätter vid Eviras forskninsenhet för fisk- och vilthälsa i Uleåborg.
Människor smittas inte av parasiten och köttet är tryggt att äta.
