Djurgårdarnas tillväxt påverkar ekonomin och exponeringen för djursjukdomar

30.10.2015

<p>Den genomsnittliga storleken på gårdar med nötkreatur och svin har ökat och antalet gårdar minskat. Strukturomvandlingen väntas fortsätta. Djurgårdarnas tillväxt medför ekonomiska fördelar bland annat i form av sänkta enhetsproduktionskostnader. I riskvärderingsrapporten av Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Naturresursinstitutet (Luke) utreds även utmaningar relaterade till risker för djursjukdomar.&nbsp;</p>

I rapporten behandlas smittoriskerna för och de ekonomiska konsekvenserna av mul- och klövsjuka, afrikansk svinpest och blåtunga, som bara angriper idisslare. Dessa sjukdomar som ännu inte förekommer i Finland är farliga och smittsamma. På grund av den förändrade situationen i våra närliggande områden kan även finska svin, nötkreatur, får och getter riskera att smittas av dessa sjukdomar.

Ökande gårdsstorlek medför både för- och nackdelar

Den ökande gårdsstorleken medför ekonomiska fördelar, eftersom större mjölk- och svingårdar uppskattas ha lägre enhetsproduktionskostnader. Även svingårdarnas specialisering och arbetsfördelningen mellan gårdarna medför ekonomiska fördelar.

Däremot orsakar bekämpningen av sjukdomar ekonomiska förluster. Enligt riskbedömningen kan kostnaderna för bekämpning av mul- och klövsjuka samt afrikansk svinpest stiga, eftersom gårdarna kommer att vara större och ha mer kontakter till andra gårdar i framtiden.

”Ett viktigt sätt genom vilket man kan minska på exponeringen för sjukdomar och de kostnader som detta orsakar är att effektivisera djurtransporterna och minska kontakterna mellan gårdarna. Exponeringen påverkas i hög grad av hur djurtransporterna mellan gårdarna utvecklas och om de ökar med den växande storleken på gårdarna”, säger specialforskare, FD Tapani Lyytikäinen på forskningsenheten för riskvärdering vid Evira.

De förluster som mul- och klövsjuka samt afrikansk svinpest orsakar ökar dessutom av att sjukdomarna påverkar utrikeshandeln.

”Svin- och mjölksektorn kan råka ut för förluster på tiotals miljoner euro, om exporten av kött och mjölprodukter stoppas på grund av sjukdomar. Trots riskerna kan enhetsproduktionskostnaderna för till exempel mjölkgårdar sänkas genom att öka gårdsstorleken, om man bara satsar tillräckligt på riskhanteringen”, konstaterar professor Jarkko Niemi på Naturresursinstitutet. 

Större produktionsgårdar är bättre skyddade mot sjukdomar

”Enligt rapporten är större gårdar bättre skyddade mot sjukdomar. Utvecklingen leder till att antalet små gårdar minskar och samtidigt förbättras det genomsnittliga smittskyddet. Enligt de enkäter som vi gjort har även gårdar som har för avsikt att fortsätta med produktionen på lång sikt bättre smittskydd”, berättar Lyytikäinen.

Mul- och klövsjuka är farligast eftersom sannolikheten för att den sprids och omfattningen av epidemin är större än för afrikansk svinpest och blåtunga. Eftersom smittvägarna för mul- och klövsjuka är flera än för de andra undersökta sjukdomarna påverkas spridningsrisken för den mest av strukturomvandlingen.

Strukturomvandlingen inverkar mindre på afrikansk svinpest och blåtunga, eftersom dessa sjukdomar har en mindre spridningsrisk. När det gäller får och getter är deras betydelse för spridningen av dessa sjukdomar i Finland liten enligt forskningsresultaten.

Läs hela riskvärderingsrapporten, en sammanfattning av den finns på svenska:
The effects of structural change in agriculture on the spread of animal disease in Finland.

Mer information:
professor Jarkko Niemi, Luke, tfn 040 358 0487
specialforskare, sektionschef Tapani Lyytikäinen, Evira, tfn 0400 614 380

 

Teman: