Skydda djurhållningsplatsen från djursjukdomar

Risken för att djursjukdomar sprids och friska djur smittas är som störst då djur flyttas till en ny plats och då de kommer i kontakt med nya djur. Även foder, könsceller och embryon, kadaver, redskap och tillbehör till skötseln av djuren, transportfordon, kläder eller t.ex. gemensamma arbetsmaskiner som använts i djurstallet kan utgöra en smittorisk ifall skyddsåtgärderna inte är tillräckliga. Djurhållaren kan ofta även själv i hög grad påverka smittrisken på djurhållningsplatsen. De olika tillvägagångssätten längs hela produktionskedjan har också en stor inverkan.

Djursjukdomsläget är tillsvidare gott i Finland med tanke på de allvarligaste djursjukdomarna. Vid införsel av djur och foder från utlandet och i samband med besök utomlands ska man vara särskilt försiktig så att inga nya sjukdomar kommer in i landet. Om en djursjukdom etablerar sig i landet blir det betydligt svårare att skydda de inhemska djurhållningsplatserna från smitta.

På denna sida presenteras olika sätt att skydda djurhållningsplatsen från smittsamma djursjukdomar. Det bästa smittskyddet och tillvägagångssätten för olika produktionsformer kan variera; även de som håller sällskaps- eller hobbydjur kan iaktta dessa anvisningar i tillämpliga delar. En del av smittskyddsmetoderna som presenteras nedan är baserade på lagstiftning.  

Anskaffning och flyttning av djur

Risken för överföring av djursjukdomar är som störst då djuren flyttas från en djurhållningsplats till en annan, om inte djurhållningsplatsen töms på djur innan de nya djuren anländer ("all-in-all-out"-metoden). Det är viktigt att säkerställa att djuren som ska flyttas och de andra djuren på avgångsplatsen är så friska som möjligt. De nya djuren borde hållas skilt från övriga djur tills man har förvissat sig om deras hälsotillstånd, och de har hunnit anpassa sig till förhållandena på den nya djurhållningsplatsen. Då levande djur lastas borde lastningsplatsen vara sådan att det är lätt att tryggt lasta in djuren i transportfordonet, och luften inte går direkt från luftrummet i transportfordonet in till djurstallet. Om djurtransportören inte normalt arbetar på djurhållningsplatsen borde denna inte gå in i djurstallet, men om det inte kan undvikas borde djurhållningsplatsens skyddskläder användas.

Vid internationell handel ställs vissa hälsokrav på de flesta djur. Hälsokraven ska efterföljas då djur flyttas. Vid flyttning av djur till djurhållningsplatser som hör till den frivilliga hälsoövervakningen för får och getter, hjortdjur samt vattenbruksdjur ska villkoren för hälsoövervakningen efterföljas. Det finns även andra hälsokrav för flyttning av vattenbruksdjur inom Finland. För att förhindra att varroakvalstret sprids får täckta yngel och fullvuxna bin inte transporteras till Åland från övriga Finland. Då djur flyttas ska även transportmedel och medföljande foder eller vårdutrustning vara rena.

De officiella hälsovillkoren täcker aldrig alla djursjukdomar. Det är alltid möjligt att komma överens om extra villkor och eventuella undersökningar av djurens hälsa genom avtal mellan köparen och säljaren.

Sektionering

Om det finns djur i olika åldrar på djurhållningsplatsen eller om alla inte är lika friska kan djurhållningsplatsen indelas i sektioner. Precis som hos människan, är unga djur ofta känsligare för vissa infektioner som äldre djur har naturlig motståndskraft mot. Om en smittsam djursjukdom upptäcks på en avdelning är det möjligt att de andra avdelningarna inte smittas. Då ska ändå verksamheten hållas separat inom de olika avdelningarna så att smittan inte kommer att spridas (skilda epidemiologiska enheter). Det här innebär i allmänhet antingen helt skilda byggnader eller en fast mellanvägg och skilda skyddskläder, vårdutrustning, distribution av foder och dricksvatten samt gödselhanteringssystem. Även ventilationssystemet borde då vara separat i de olika sektionerna.

Sjuka djur

Då ett djur insjuknar ska det naturligtvis få den vård som det behöver. Om djuret är i dåligt skick eller om man misstänker en smittsam sjukdom vore det bra att i mån av möjlighet isolera djuret från de andra djuren, både för att skydda själva djuret och för att förhindra att smittan sprids. Utrymmet borde vara sådant att det är lätt att hålla djuret under uppsikt och att behandla det, eller att ta prover vid behov. Skilda redskap och skyddskläder ska användas då ett djur vårdas i ett skilt utrymme. Om djurets ägare eller en person som tar del i dess skötsel eller exempelvis transport misstänker en smittsam djursjukdom ska kommunalveterinären kontaktas utan dröjsmål.

Döda djur

Döda djur ska separeras från levande djur så snart som möjligt och förvaras på en skyddad plats långt ifrån levande djur tills de begravs eller bortskaffas. Vilda djur, hundar och katter får inte komma i kontakt med döda djur. Mera information om hantering och bortskaffning av döda djur finns här.

Om det misstänks att djuret har dött i en smittsam djursjukdom eller om exceptionellt många djur dör, finns det orsak att kontakta  kommunalveterinären som utvärderar situationen och vid behov tar prover för att undersöka sjukdomen.  

Foder, vatten och strö

Om köpt foder används ska man säkerställa att fodret är lämpat för utfodring av djurarten i fråga. Fodret ska köpas av en registrerad företagare i foderbranschen. Det är förbjudet att utfodra livsmedelsproducerande djur med matavfall inom hela EU. Exempelvis klassisk och afrikansk svinpest överlever mycket väl i svinkött och i flera länder har smittan spridits till svinfarmer via dåligt uppvärmt matavfall eller annat foder som kontaminerats av viruset. Foder ska förvaras och distribueras så, att det är skyddat från fåglar och gnagare, eftersom de lätt kan sprida t.ex. salmonella till djuren via fodret. Djurens dricksvatten ska vara av god kvalitet, och man ska undvika att använda ytvatten som dricksvatten. Då djuren reser t.ex. till en lantbruksutställning eller tävling, rekommenderas att eget foder och utfodringsredskap samt vattenkärl medtas, om det annars finns en risk för att flera djur kan använda samma foder eller redskap.

Använd endast torrt strömaterial som inte heller skadedjur har smutsat ner under lagringen.

Redskap och tillbehör

Redskap som används vid djurens skötsel eller t.ex. vid hantering av gödsel ska rengöras från all synlig smuts och därefter desinficeras innan de flyttas och används till nya djur. Hetta dödar snabbt de flesta sjukdomsalstrarna ifall all synlig smuts på redskapen har avlägsnats. Även noggrann torkning eller desinfektion med medel som är avsedda för ändamålet minimerar smittorisken.

Smittospärr och skyddskläder

I djurlokalerna ska endast användas skyddskläder och stövlar som är avsedda för lokalerna i fråga. En smittospärr är ett bra sätt att skilja djurlokalen från området utanför lokalen, så att rutterna inte korsas och djursjukdomen sprids med t.ex. stövlar. Med smittospärr avses en bänk eller något annat fysiskt hinder som klart separerar djurlokalen från området utanför. Skyddskläderna byts alltid vid smittospärren, även under korta pauser. Smittospärrar ska alltid användas konsekvent, både av dem som arbetar regelbundet i djurlokalerna och av besökare. Engångskläder eller gårdens egna tvättbara skyddskläder ska reserveras för besökare. Det borde vara möjligt att tvätta händerna i samband med smittospärren. I lokaler där skyddsnivån är särskilt hög, kan det i stället för en smittospärr finnas en dusch med två omklädningsrum, och man kan endast gå in och ut ur djurlokalerna via duschen.

Utomstående personal

Alla anställda bör noggrant sättas in i gårdens praxis för smittskydd och man bör se till att alla som arbetar på gården förstår hur viktigt det är. Om det finns utländska anställda på gården, finns det anledning att säkerställa praxisen även efter besök i hemlandet och att se till att de anställda har förstått alla anvisningar.  Nya arbetstagare instrueras genast i början av arbetsförhållandet och avbytare och annan tillfällig arbetskraft får tydliga anvisningar om tillvägagångssätten.

Trafikarrangemang på djurhållningsplatsen

Gång- och transportrutter för djur, foder, strö, gödsel, döda djur och för personer som besöker djurlokalerna ska gärna om möjligt planeras så, att smutsiga och rena fordon går längs skilda rutter. Avsikten är att förhindra att rena transportmedel kontamineras och att eventuell smitta förs in i djurlokalen. Döda djur borde placeras så, att kadaverbilen inte alls behöver köra in på gården till djurstallet. Man ska även rengöra och desinficera materiel som används till flyttning av döda djur. Om en lastare som hör till djurhållningsplatsen används, ska man se till att utrustningen inte vidrör döda djur från andra djurhållningsplatser.

Skadedjur och andra djur

Foder, strö, dricksvatten och djurstallar ska skyddas från fåglar, gnagare och andra skadedjur samt från husdjur så att deras exkrementer inte utgör en smittofara för djuren. Hundar och katter borde inte släppas in i djurstallarna, i synnerhet inte upp på utfodringsborden eller i foderlagren. Det är bra att anteckna alla observationer av skadedjur och att vid behov vidta bekämpningsåtgärder, installera fällor, avskräckare eller reparera konstruktionerna.

Djurhållarens skyldighet att skydda djurhållningsplatsen från djursjukdomar

Enligt lagen om djursjukdomar 441/2013 7§ är en aktör som är ansvarig för en djurhållningsplats skyldig att skydda djurhållningsplatsen från djursjukdomar i tillräcklig utsträckning med hänsyn till djurhållningsplatsens verksamhet. Primärproduktionsställena ska utarbeta en skriftlig beskrivning av tillvägagångssätten som kan läggas till primärproduktionsställets beskrivning av egenkontrollen.