AE eller smittsam hjärn- och ryggmärgsinflammation (aviär encephalomyelit)

AE (smittsam hjärn– och ryggmärgsinflammation) alstras av ett picornavirus som hör till enterovirusen och som orsakar sjukdom hos nykläckta kycklingar. Det kan också smitta kalkoner, fasaner och vaktlar. Till följd av smitta hos hönorna utsöndras virus i ägget under 1-2 veckors tid och smittan överförs vertikalt, dvs. via ägget från hönan till kycklingarna. De nykläckta kycklingarna insjuknar under den första levnadsveckan. Hos värpande hönor orsakar AE-smitta sänkt äggproduktion.

Symtom

Sjukdom orsakas endast av vertikal smitta, dvs. som överförs från hönan till kycklingarna via ägget. Hos kycklingarna ger smittan upphov till symtom från centrala nervsystemet och förlamning. Kycklingarna slutar att äta och sitter hopkrupna vacklande och darrande. Dödligheten varierar från lindrig till hög. En liten del av kycklingarna kan bli vid liv men hos dem utvecklas i allmänhet grå starr och de blir blinda senare under uppfödningsperioden. Kycklingar som får smittan horisontellt, dvs. direkt först efter kläckningen insjuknar lindrigt när de är 2-5 veckor gamla.

Hos fåglar som är över 6 veckor gamla utvecklas ingen sjukdom till följd av smitta. De får dock livslångt skydd mot AE. Smitta först i värpningsfasen orsakar något minskad äggproduktion, 5-10%, i 1-2 veckor. Därefter återgår värpningen snabbt till normal nivå.

Diagnos

Sjukdomen konstateras genom klinisk histologisk undersökning av hjärnor, förlängda märgen och andra organ från kycklingar som dött eller avlivats. När man misstänker att AE-smitta är orsaken till minskad äggproduktion undersöks antikropparna i blodprov. Blodprov ska tas två gånger. De första proven tas genast efter att produktionsminskningen konstaterats och de följande proven 3-4 veckor efter den första provtagningen.

Smittvägar

AE-viruset sprider sig mycket snabbt i flocken horisontellt, dvs. genom direkt eller indirekt viruskontakt och överförs nästan alltid även till andra flockar i närheten som är känsliga för smitta. Rikligt med virus, som är mycket motståndskraftigt mot värme, finns framför alltid i gödseln från smittade fåglar. Till följd av smitta hos hönorna överförs AE-viruset vertikalt via ägget från hönan till kycklingarna.

Profylax

AE förebyggs genom att hönorna vaccinernas under uppfödningsperioden i god tid innan värpningen börjar (vid 10-16 veckors ålder). Vaccinet innehåller levande försvagat virus och det ges i dricksvattnet. AE-vaccin får inte ges till kycklingar som är yngre än sex veckor och inte till sådana värpande hönor som inte har vaccinerats under uppfödningsperioden. Vaccinviruset kan orsaka sjukdom hos kycklingar som är yngre än sex veckor och minskad äggproduktion hos värpande hönor som är känsliga för sjukdomen.

Övervakning

Vid hälsokontrollen av fjäderfä följer man hur vaccineringen lyckats genom antikroppsundersökningar. När man misstänker att AE är orsaken till minskad äggproduktion undersöks också antikroppar i blodprov.

Förekomst i Finland

AE-viruset är vanligt i Finland. Avelshöns vaccineras mot AE, så klinisk sjukdom förekommer inte just i Finland. Minskad äggproduktion till följd av AE konstateras däremot sporadiskt hos produktionshöns, eftersom produktionshöns i regel inte vaccineras mot AE. Inte heller sällskapshöns vaccineras, men sällskapshöns smittas i allmänhet redan under uppfödningsperioden så de utvecklas antikroppar innan de börjar värpa.