Aviärt pneumovirus (APV) hos fjäderfä

Aviärt pneumovirus orsakar mycket smittsamma infektioner i de övre luftvägarna hos kalkoner och höns. Även vissa andra fågelarter, t.ex. fasaner, är känsliga för sjukdomen. Beroende på fågelart har sjukdomen olika namn: ART (avian rhinotracheitis), TRT (turkey rhinotracheitis) och SHS (swollen head syndrome). Viruset indelas i subtyperna A, B, C och D.

Symtom

Hos kalkoner orsakar viruset luftvägsinfektion, som kan sprida sig mycket snabbt till hela flocken. Sjukdomens svårighetsgrad och dödligheten varierar beroende på uppfödningsförhållandena och eventuell sekundär bakteriesmitta. Symtomen är kraftigare hos kalkonkycklingar än hos äldre fåglar. Smittan kan också orsaka allvarliga problem med äggproduktionen. Andra kliniska symtom som förekommer är nysningar, nedstämdhet, rosslande i luftstrupen, kippande efter andan, näs- och ögonflöde, svullna ögonhålor och bindhinneinflammation.

Hos höns kan symtomen vara mera ospecifika än hos kalkoner. Symtom som beskrivits är symtom från de övre luftvägarna och minskad äggproduktion. Ett typiskt symtom på sjukdomen är svullet huvud, varför sjukdomen också kallas SHS. Detta syndrom påverkas av flera andra faktorer än aviärt pneumovirus.

Diagnos och provtagning

De för sjukdomen specifika antikropparna kan konstateras i blodprov med ELISA-metoden. Som prov för serologiska tester tas blod i rör utan tillsats. I prov som tagits av sjuka eller döda djurs andningsorgan i den tidiga sjukdomsfasen kan viruset påvisas genom PCR-analys.

Smittvägar

Smittan kan sprida sig antingen direkt från en fågel till en annan eller som droppsmitta via sekret från smittade fåglars luftvägar. Importfåglar utgör en särskild risk, eftersom sjukdomen är vanlig i nästan hela världen.

Utomlands vaccineras fjäderfä mot APV. I Finland är vaccinering inte tillåten på grund av landets sjukdomsfria status.

Bekämpning och profylax

APV är en djursjukdom som ska övervakas och som ska bekämpas enligt lag, så veterinärmyndigheterna bestämmer om de åtgärder som krävs för att utrota sjukdomen. Djursjukdomslagen ålägger fågelägare att meddela tjänsteveterinären om de misstänker att en fågel insjuknat i APV eller någon annan allvarig, smittsam djursjukdom. Tjänsteveterinären meddelar gården anvisningar, granskar fåglarna och tar vid behov prov för undersökning. Gårdar där man misstänker APV meddelas spärrbestämmelser tills misstanken om smitta kan avfärdas.

Genom EFTA:s tillsynsmyndigheters beslut (195/94/COL) beviljades Finland 1994 under ETA-tiden tilläggsgarantier på grund av sjukdomsfrihet hos höns och kalkoner. Tilläggsgarantierna har dock inte behandlats i EU-kommissionen. Tilläggsgarantierna förutsatte att importfåglar inte är vaccinerade och att de kommer från en sjukdomsfri flock. Kraven slopades 2008 eftersom det i praktiken inte finns fåglar att få som uppfyller kraven.

Övervakning

 APV följs upp genom hälsokontrollprogrammet för fjäderfä.

Förekomst i Finland

Sjukdomen har senast konstaterats i Finland 1999.