Aviär influensa (Fågelinfluensa)

Influensa A-virusen är en heterogen grupp av virus som är utmärkande för särskilt sjöfåglar. Största delen av deras subtyper har svag förmåga att alstra sjukdom, men till två subtyper (H5 och H7) hör också sådana virus som kan orsaka allvarliga aviära influensepidemier och stora förluster för fjäderfähushållningen. Vissa aviära influensavirus, t.ex. H5N1, kan smitta människor. Smitta är mycket sällsynt. Nästan alla människor som insjuknat i H5N1-infektion har fått smittan när de hanterat fjäderfä som insjuknat eller dött i aviär influensa eller sekret av sådana i förhållanden där det rått dålig hygien.

Symtom hos fåglar

Symtomen på aviär influensa varierar beroende på virusets patogenitet (förmåga att alstra sjukdom), fågelart, fåglarnas ålder, levnadsförhållanden och motståndskraft. Sjukdomens inkubationstid är i allmänhet 3 – 5 dygn. Apati, aptitlöshet, sänkt äggproduktion, svullnad i huvudregionen, även hög dödlighet är typiska symtom. Också symtom från luftvägarna och diarré kan förekomma. I vissa fall iakttas symtom från centrala nervsystemet, t.ex. felaktig hållning och onormala rörelser. Sjukdomen kan framskrida mycket snabbt och då hinner man nödvändigtvis inte upptäcka några symtom innan fåglarna omkommer.

Diagnos och provtagning

Aviär influensa kan inte konstateras enbart utgående från de kliniska symtomen. Liknande symtom kan orsakas av bl.a. Newcastlesjuka, akut hönskolera, förgiftningar eller t.ex. om ventilationen i hönshuset går sönder. Aviär influensa kan konstateras genom undersökning av antikroppar i fåglarnas blod. Den slutliga diagnosen kräver alltid att viruset påvisas i sekret eller vävnader från djuret och att virusets förmåga att alstra sjukdom analyseras. För att påvisa viruset används molekylärbiologisk RT-PCR-analys.

Vid provtagning iakttas Eviras anvisningar.

Smittvägar

Aviär influensa smittar mycket lätt från en fågel till en annan. Infekterade fåglar utsöndrar virus i andningsluften och särskilt rikligt i avföringen. Mellan fåglar sprids influensaviruset särskilt vid kontakt med avföring, t.ex. om en sjuk fågel kontaminerar fåglarnas foder. Viruset sprider sig också vid direkt kontakt mellan djur eller indirekt via kontaminerat vatten, redskap och arbetskläder. I kläckeriet kan viruset sprida sig via söndriga kontaminerade ägg till kycklingar som kläcks.

Bekämpning och profylax

Aviär influensa är en djursjukdom som lätt sprider sig och som ska bekämpas enligt lag. Det finns ingen behandling för sjukdom som redan brutit ut och därför är det viktigt att den konstateras och effektivt hindras från att sprida sig i ett tidigt skede. För att bekämpa sjukdomen är det mycket viktigt att upprätthålla sjukdomsskyddet på fjäderfägårdar, att isolera fjäderfäna från vilda sjöfåglar och att iaktta en karenstid efter besök på utländska lantgårdar.

Fjäderfäna och andra fåglarna skall ha tillgång till foder och dricksvatten inomhus eller på sådan annan plats, dit vilda fåglar inte har tillträde. Vatten som ges till tamfåglar får inte härröra från ytvatten från sådana ställen där det finns många vattenfåglar, om inte vattnet innan det ges till fjäderfäna eller andra fåglarna har upphettats eller desinficerats så att eventuella virus av aviär influensa inaktiveras under behandlingen. Om det på djurhållningsplatsen finns dammar som är avsedda för djurens välbefinnande skall de vara tillräckligt avskärmade mot vilda vattenfåglar och rovfåglar.

För att undvika spridning av fågelinfluensavirus ska fjäderfä och andra fåglar skyddas mot kontakt med vilda fåglar under tiden 1.3. - 31.5. Tamfåglarna ska hållas inomhus eller deras utehäng ska vara helt och hållet inhägnade och täckta av till exempel ett tillräckligt finmaskigt nät för tiden 1.3.–31.5. Den som håller fjäderfä eller andra fåglar utomhus mellan början av mars och slutet av maj ska underrätta kommunalveterinären om att fåglarna hålls ute. Skyddsbestämmelserna gäller inte duvors friflygning, hägnade ratiter eller djurparker.

Om man misstänker aviär influensa på gården ska man genast ta kontakt med tjänsteveterinären som ger anvisningar om hur man ska gå till väga. Utöver sjukdomssymtom kan följande förändringar tyda på aviär influensa hos fjäderfä: en oförklarlig ökning av dödligheten bland djuren, minskat foder- och vattenintag eller minskad äggläggning. 

Tjänsteveterinären granskar fåglarna och tar vid behov prov av fåglarna för undersökningar. Gårdar där man misstänker aviär influensa meddelas spärrbestämmelser tills misstanken om smitta kan avfärdas. Om sjukdomen konstateras hos fjäderfä bestämmer Evira att gårdens fjäderfä ska avlivas, kropparna förstöras och gården desinficeras. Smittspridning från en smittad gård förhindras genom att transporter av fjäderfä och produkter som härrör från fjäderfä begränsas inom de skydds- och övervakningszoner som inrättas runt gården. Utöver de ovan nämnda åtgärderna försöker man alltid reda ut varifrån smittan har kommit till gården. I detta sammanhang kan man ta prov även av fåglar på andra gårdar för att reda ut saken.

Bestämmelser om åtgärder i samband med misstanke om aviär influensa eller konstaterad smitta finns i djursjukdomslagen samt i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av högpatogen aviär influensa 15/14 och i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av lågpatogen aviär influensa 83/2018.

Övervakning

Även den minsta misstanke om sjukdom med symtom som tyder på aviär influensa undersöks med tanke på smitta. I Finland undersöks dessutom varje år ett par hundra fjäderfägårdar samt ungefär hundra vilda fåglar med tanke på aviär influensa.

Förekomst i Finland och på andra ställen

Högpatogent aviärt influensavirus konstaterades hos vilda fåglar för första gången i Finland på hösten 2016. Högpatogent aviärt influensavirus har inte konstaterats på fjäderfägårdar i Finland. I Europa och på andra ställen i världen, särskilt i Sydostasien, har virus hittats varje år hos såväl fjäderfä som vilda sjöfåglar. Särskilt våren 2006 (subtyp H5N1) och vintern 2016-2017 (subtyp H5N8) förekom sjukdomen i hela Europa.

 

Mer information på vår webbplats

Mer information på andra webbplatser