De vanligaste frågorna och svaren om fågelinfluensa

1. Vad är fågelinfluensa?

Influensa A-virusen är en skiftande grupp virus som är utmärkande just för sjöfåglar. Merparten av subtyperna till influensa A-virusen är svaga till sin sjukdomsalstringsförmåga och orsakar inga betydande symptom hos fåglarna, men i två subtyper (H5 och H7) ingår också sådana virus (H5N8 och H5N1), som kan orsaka allvarliga fågelinfluensaepidemier och medföra stora ekonomiska förluster för fjäderfäskötseln.

2. Fågelinfluensan och djuren

a. Fåglarna

Hur sprider sig fågelinfluensaviruset till fåglarna?

Sjukdomen smittar lätt från en fågel till en annan. Då fågeln är infekterad utsöndras virus i andningsluften och särskilt rikligt i avföringen. Mellan fåglar sprider sig influensaviruset särskilt vid kontakt med avföringen, till exempel om en insjuknad fågel kommer åt att orena fåglarnas foder. Viruset sprider sig till fåglar även i direkt kontakt mellan djuren eller indirekt via infekterat vatten, arbetsredskap och nersmutsade arbetskläder. I kläckerier kan viruset sprida sig via spruckna infekterade ägg till dunungarna som kläcks.

Vilka är sjukdomssymptomen hos fåglar?

Symptomen varierar allt enligt virusets patogenitet (sjukdomsalstringsförmåga), fågelarten, fåglarnas ålder, levnadsförhållandena och motståndsförmågan. Apati, aptitlöshet, minskad äggproduktion, svullet huvud och rentav hög dödlighet är typiska symptom. Andningssvårigheter och diarré kan också förekomma. I några fall förekommer symptom i centrala nervsystemet, såsom hållningsfel och onormala rörelser. Sjukdomen kan avancera mycket snabbt och då hinner man nödvändigtvis inte upptäcka några symptom innan fågeln avlider.

Hur kan sjukdomen konstateras hos fåglar?

Sjukdomen kan inte konstateras utgående från kliniska symptom. En diagnos kräver att viruset påvisas eller isoleras från sekret eller vävnader från djuret och att dess sjukdomsalstringsförmåga bestäms. Fåglarnas blod kan undersökas med tanke på antikroppar dvs. det, om djuret i fråga stött på sjukdomsalstraren och försvarat sig mot den.

Vilken är sjukdomens inkubationstid hos fåglar?

Inkubationstiden hos fåglar varierar från några timmar till två veckor, men vanligen är den cirka 3 - 5 dygn.

Hur länge kan viruset behålla sin sjukdomsalstringsförmåga?

Efter att ha hamnat utanför kroppen förökar sig viruset inte längre och börjar så småningom att dö. Viruset kan ändå en tid behålla sin sjukdomsalstringsförmåga särskilt i sval och fuktig miljö. Den har konstaterats hållas kvar till exempel i slam i hela 105 dygn, i dynga 30 - 35 dygn (4 ºC) eller 7 dygn (20 ºC). Upptorkning och värme förintar viruset snabbt.

Smittar fågelinfluensan till småfåglar? Hur är det med andra fåglar? Kan andra fåglar sprida smittan?

De flesta fåglar kan sannolikt smittas med fågelinfluensa och därefter föra smittan vidare till andra fåglar. Fågelinfluensan är ändå inte typiskt en sjukdom bland småfåglar utan en sjukdom bland sjöfåglar. Vissa sjöfåglar kan också bära på smittan utan att själv insjukna. Förekomsten av fågelinfluensa bland olika fågelarter i naturen kartläggs fortlöpande.

b. Övriga djur

Kan en katt eller hund insjukna i H5N8-fågelinfluensa?

Fågelinfluensan är en sjukdom som drabbar särskilt fåglar. Man känner inte till att H5N8-fågelinfluensan skulle smitta katter eller hundar. Om en katt eller hund sölat ner sig med avföring från en fågel, ska man tvätta den omsorgsfullt och vinnlägga sig om sin egen hygien.

Smittar fågelinfluensan till exempel idisslare, fiskar, insekter eller gnagare?

H5N8-fågelinfluensan smittar inte idisslare (nötkreatur, får, getter etc.) och sjukdomen har inte konstaterats smitta hästar. Fiskar insjuknar inte heller i fågelinfluensa och sprider inte heller smittan. Flugor och insekter spelar ingen roll som spridare av sjukdomen. Sjukdomen har inte heller konstaterats bland vilda gnagare.

För burfåglarnas del är smittrisken liten, eftersom de sällan kommer i kontakt med vilda fåglar i naturen. Burfåglar kan ändå smittas.

Djupfrysta måsar används vid skolning av retrieverhundar. Innebär det en fara?

Om måsar används för skolning av hundar, är det skäl att hålla risken för salmonella i minnet. Särskilt sjuka eller självdöda måsar bör inte användas. Fridlysta måsarter (alla andra än gråtruten och havstruten) får inte skjutas eller användas vid skolning.

c. Åtgärder med vilka man försöker hindra att sjukdomen sprider sig till fjäderfät

Vad avses med skydds- och tillsynszoner?

Då en vild fågel konstateras eller misstänks bära på det högpatogena fågelinfluensaviruset av typen H5N8, upprättar Evira en restriktionszon kring fyndområdet och den indelas i ett kontrollområde (radien minst 3 km) och ett uppföljningsområde (radien minst 10 km).

Åtgärder inom restriktionszonen:

  • Inom zonen begränsas endast sådan verksamhet, som kunde sprida sjukdomen.
  • På fjäderfägårdarna effektiveras smittspärren och rastning av fjäderfät utomhus förbjuds. Transporten av fjäderfä, andra fåglar och produkter som erhålls av sådana begränsas och övervakas inom zonerna. Ägarna till fjäderfägårdarna och medborgarna informeras om detta.
  • Transport av fjäderfä och andra fåglar till utställningar förbjuds.
  • Veterinärmyndigheterna utför kontroller på fjäderfägårdarna och i hobbyhönshusen inom zonerna med tanke på smitta.
  • Uppföljningen av de vilda fåglarna i området fortsätts.
  • Om massdöd bland vilda fåglar (minst fem vilda sjöfåglar eller mer än tio fåglar av andra arter) ska lämnas en anmälan till den lokala kommunala veterinären.
  • Enskilda vilda fåglar som påträffats döda i naturen kan grävas ned, helst utan att de vidrörs med händerna (t.ex. med en spade), vid nedgrävning är det bra att använda engångshandskar, även om man inte rör vid fåglarna.

Efter nedgrävningen ska händerna omsorgsfullt tvättas med tvål och vatten och desinficeras med ett alkoholbaserat desinficerande handsköljmedel. Anvisnigar för att begrava (på finska, Ohjeet hautaamiseen) finner du på Eviras webbplats.

fjäderfä misstänks eller konstateras smittat med H5N8, upprättar Evira en restriktionszon kring fyndområdet och den indelas i en skyddszon (radien minst 3 km) och en tillsynszon (radien minst 10 km).

Åtgärder inom zonerna:

  • Inom zonerna begränsas endast sådan verksamhet, som kunde sprida sjukdomen.
  • Fjäderfägården, där smittan konstaterats, isoleras och det hindras att smittan sprider sig.
  • Veterinärmyndigheterna ser till att det smittade fjäderfät bortskaffas och att den smittade gården desinficeras.
  • Veterinärmyndigheterna utför kontroller på fjäderfägårdarna och i hobbyhönshusen inom zonerna med tanke på smitta.
  • Transporten av fjäderfä, andra fåglar och produkter av sådana begränsas och övervakas inom zonerna som upprättats kring gården. Ägarna till fjäderfägårdarna och medborgarna informeras om detta.

Mer detaljerad information om begränsningarna inom zonerna finner du under Evira.fi/sv-sidorna www.evira.fi/sv > Djur > Djurhälsa och sjukdomar > Djursjukdomar > Fjäderfä > Aviär influensa (Fågelinfluensa) > Fågelinfluensa på Åland

Vilka är försiktighetsåtgärderna för att hindra att fågelinfluensan sprider sig?

Det är förbjudet att hålla fjäderfä utomhus under tiden 1.12.2016 - 31.5.2017.

Förbudet kom till efter att H5N8-fågelinfluensa konstaterats hos vilda fåglar på Åland. Det är också möjligt att flyttfåglarna för med sig icke önskade presenter i och med vårflyttningen.

Det är ändå inte obligatoriskt att hålla fjäderfät inomhus i sådana fall, då fåglarna effektivt kan skyddas mot kontakt med vilda sjöfåglar till exempel genom att helt och hållet omge vistelseområdet utomhus med ett nät. Om fjäderfät som hålls utomhus ska då lämnas en anmälan till den lokala kommunala veterinären eller länsveterinären senast 15.12.2016.

Förbudet gäller inte djurgårdar eller permanenta djurutställningar. Duvors friflygningar från duvslag har också lämnats utanför förbudet.

Om fjäderfä måste bortskaffas, är det då möjligt att få ersättningar?

Om fjäderfä måste bortskaffas på myndigheternas befallning, ersätter staten djurens pris till djurägaren. Produktionsförluster kan också delvis ersättas till djurägarna.

d. Import av fjäderfä

Hur utövar man tillsyn över importen av fjäderfä och andra fåglar?

Import av levande fjäderfä och avelsägg från en annan medlemsstat i EU förutsätter att företagaren registrerar sig hos Livsmedelssäkerhetsverket Evira. I samband med registreringen instruerar Evira importören om de praktiska arrangemangen som hänför sig till importen och om kraven som hänför sig till djurens hälsa och välfärd. För vilda fåglars del krävs ett av Evira beviljat importtillstånd. I importtillståndet kan ställas villkor på märkningen av fåglarna, på fåglarnas hälsotillstånd och på besiktningen av fåglarna.

Alla importerade partier med fjäderfä- och avelsägg åtföljs av ett av myndigheten i det avsändande landet utarbetat hälsointyg, där man garanterar att hälsovillkoren som hänför sig till importen uppfylls.
Mer information: Införsel och utförsel av levande djur, könsceller och embryon på den inre marknaden

Gränsveterinären kontrollerar alltid alla försändelser som kommer från ett land utanför EU i samband med den veterinära gränskontrollen. I samband med kontrollen gås hälsointygen igenom, kontrolleras djuren och tas kontrollprov av stickprovsnatur. Import från länder utanför EU är tillåten endast från vissa stater.
Mer information på finska

 

3. Fågelinfluensan och människan

a. Kan fågelinfluensan smitta människan

Kan H5N8-fågelinfluensan smitta människan?

Fågelinfluensavirusen smittar inte lätt människan och smitta kräver vanligen intim kontakt med en insjuknad vild fågel, insjuknat fjäderfä eller sekret från sådana. Influensa A(H5N8)-virusinfektioner har inte konstaterats hos människor. Människan kan få fågelinfluensasmitta av en insjuknad fågel, av material som förorenats med fågelavföring eller av miljön.

Det är skäl att undvika att röra vid döda eller sjuka fåglar. I förebyggandet av smitta är det ytterst viktigt med en god handhygien. Man ska tvätta händerna tillräckligt ofta med tvål och vatten och vid behov kan man använda ett alkoholhaltigt desinficerande handsköljmedel. (25.11.2016, THL)

MATNING AV FÅGLAR

Kan man mata småfåglar?

Nuläget ger ingen orsak att ändra på praxis vid matning av småfåglar. Det är skäl att se till att matningsplatserna är hygieniska. Fågelborden borde vara av en så kallad hygienmodell, som fåglarna som matas inte kan tömma tarmen i. Marken ska också rengöras och kalkas med jämna mellanrum. Dessa försiktighetsåtgärder borde vidtas främst för att förhindra salmonella.

Av de vilda fåglarna i naturen följs särskilt sjöfåglarna upp med tanke på fågelinfluensa och de besöker just inte matningsplatserna på gårdsplanerna. Om hur matningsplatserna rengörs finns bra anvisningar till exempel på sidan BirdLife Finland (på finska).

Barnen matar fåglar ur handen. Är det farligt för dem?

Små barn borde inte mata fåglar ur handen bland annat på grund av risken för salmonella.

FÅGLARNAS AVFÖRING

Hur borde man göra, om man hanterat avföring eller fjädrar från vilda fåglar?

Vilda fåglar bär ofta på sjukdomsalstrare, såsom salmonella, och därför är det skäl att tvätta händerna med tvål och vatten efter att man hanterat avföring eller nedsmutsade fjädrar från fåglar.

Hur ska man göra, om det finns avföring från fåglar på farstukvisten/trädgårdsmöblerna/bryggan?

Avföringen bör tvättas bort med vatten och vanligt diskmedel. Händerna tvättas omsorgsfullt med tvål och vatten. Ett desinfektionsmedel avsett för desinficering av händerna kan användas efter att händerna tvättats.

Hur ska man göra, om ett föremål trillat i fågelavföring?
Man ska inte röra vid avföringen med bara händer. Händerna tvättas omsorgsfullt med tvål och vatten. Ett desinfektionsmedel avsett för desinficering av händerna kan användas efter att händerna tvättats.

SPRIDER SIG VIRUSET MED SKODON OCH KLÄDER

Kan man sprida viruset med sina skodon och kläder?

Till fjäderfä kan H5N8-smitta sprida sig med skodon och kläder. Därför är det viktigt att man på fjäderfägårdar iakttar smittskydd och bland annat byter stövlar och annan skyddsklädsel alltid då man går in i djurstallet.

Virus tål inte värme särskilt bra och därför kan värmebehandling (bastubehandling i en temperatur på över 70 ºC) användas till exempel för desinficering av kläderna.

Sura rengöringsmedel (pH <5) och fettlösande medel ödelägger snabbt virusets sjukdomsalstringsförmåga på rengjorda ytor.

BADVATTNET

Är det trots fågelinfluensan ännu tryggt att bada i vattendrag i naturen?

Att bada i vattendrag i naturen är fortsättningsvis tryggt. Det är mycket osannolikt att viruset smittar människan eller andra däggdjur via vattendrag i naturen. Om fågelinfluensavirus hamnade i vattnet med avföringen från en sjuk vild fågel eller en infekterad död vild fågel, skulle de snabbt spädas ut i vattnet. Det är teoretiskt svårt att föreställa sig en sådan situation, där en simmare skulle få i sig så stora mängder vatten att han skulle insjukna i fågelinfluensa, även om avföring från en sjuk fågel eller en död fågel skulle ha hamnat i vattnet.

Om massvis med döda fåglar påträffas på en badstrand, ska en anmälan om dem lämnas till den officiella veterinären.

JAKT

Hur ska man göra då man jagar sjöfågel? Hur ska fällda sjöfåglar hanteras?

Läget ger ingen orsak att ändra på etablerad jaktpraxis.

Om man påträffar flera döda fåglar eller sådana fåglar, sin uppvisar symptom som tyder på en allvarlig sjukdom, ska man kontakta den lokala kommunala veterinären. Det är skäl att hantera döda eller sjuka fåglar med handskar på händerna. Händerna tvättas omsorgsfullt med tvål och vatten. Ett desinfektionsmedel avsett för desinficering av händerna kan användas efter att händerna tvättats.

Självdöda eller sjuka fåglar bör fortsättningsvis inte ätas. Också normalt vore det bra att rengöra friska fåglar med handskar på händerna. Händerna bör tvättas efter att fåglar hanterats. I övrigt räcker det med normal matlagningshygien och med att köttet upphettas helt igenom.

Från ett kontrollområde som upprättats på grund av att fågelinfluensa konstaterats hos vilda fåglar är det förbjudet att transportera bort färskt kött, köttberedningar och köttprodukter från frilevande fågelvilt. Förbudet gäller inte kött från fåglar som fällts innan området upprättades eller som fällts utanför området.

b. Vad ska man göra, om man finner en eller flera döda vilda fåglar?

Vad ska man göra, om man finner en eller flera döda vilda fåglar?

Det anses inte nödvändigt att undersöka enskilda vilda fåglar som påträffats döda eller enskilda sjuka vilda fåglar med tanke på fågelinfluensa. Obduktioner av andra döda vilda fåglar görs fortsättningsvis vid Livsmedelssäkerhetsverket Eviras forskningsenhet i Uleåborg.

Enskilda fåglar kan grävas ned, helst utan att de vidrörs med händerna (t.ex. med en spade), vid nedgrävning är det bra att använda engångshandskar, även om man inte rör vid fåglarna. Efter nedgrävningen ska händerna omsorgsfullt tvättas med tvål och vatten och desinficeras med ett alkoholbaserat desinficerande handsköljmedel. Anvisningar finner du under Eviras webbsidor.

Fågeln kan alternativt plockas upp i en plastpåse och läggas i blandavfallet (inte i bioavfallet). En fågel som påträffats död mer avlägset, såsom i skogen, kan lämnas som föda åt nedbrytande organismer i naturen.

Vad ska man göra, om man påträffar flera döda vilda fåglar?

Om man påträffar massdöd bland vilda fåglar, är det skäl att utan dröjsmål kontakta närmaste officiella veterinär. Som massdöd kan betraktas t.ex. fynd av mer än fem döda svanar eller sjöfåglar eller mer än tio andra döda fåglar.

De officiella veterinärernas kontaktuppgifter finner du under Evira.fi/sv-sidorna.

Vad ska man göra, om katten eller hunden bär hem en död fågel?

Det lönar sig att plocka upp fågeln i en plastpåse på följande sätt: trä plastpåsen på handen och plocka upp fågeln i handen. Vik påsen avig och knyt ihop mynningen. Påsen kan läggas i kärlet för blandavfall (inte i bioavfallet). Det är bra att rengöra nedsmutsade golv och/eller möbler med rengöringsmedel för hushållsbruk. För rengöring av eventuella nedsmutsade kläder räcker det med maskintvätt med vanligt tvättmedel. Tvätta därefter händerna omsorgsfullt med tvål och vatten och desinficera dem som avslutning med ett alkoholhaltigt desinficerande handsköljmedel.

c. Livsmedlen och vattnet

FJÄDERFÄKÖTT OCH KÖTT FRÅN ANDRA FÅGLAR

Kan man få fågelinfluensasmitta av kött från fjäderfä?

Det är inte möjligt att få fågelinfluensa av livsmedlen som saluhålls i Finland. Det är inte nödvändigt att ändra på gamla vanor att använda livsmedlen och maten på grund av fågelinfluensan.

Den temperatur som normalt används vid matlagning räcker för att förinta eventuella virus som förekommer i fjäderfäkött.

Är det tryggt att äta fjäderfäkött (såsom kött från broilerkyckling, höna eller kalkon)?

Ja, det kött som är avsett för konsumtion i Finland är tryggt. Fjäderfäkött ska i varje fall tillredas så, att det omsorgsfullt hettas upp helt igenom, främst på grund av risken för salmonella. Köttet är genomstekt då innertemperaturen är minst 75 grader och köttet och köttsaften inte skiftar i rött. Det är skäl att hålla i minnet att god kökshygien förutsätter att rått och genomstekt kött eller livsmedel som äts som sådana (såsom sallad) hanteras med olika köksredskap och att händerna tvättas såväl före som under matlagningen.

Är det tryggt att äta kött från andra fåglar?

Ja, upphettning förintar eventuella sjukdomsalstrare så det är tryggt att äta kött från friska fåglar.

HÖNSÄGG

Är det tryggt att äta hönsägg?

Ja, i Finland övervakas produktionen av hönsägg och det är tryggt att äta ägg. I Finland är alla saluhållna råa hönsägg inhemska.

Utomlands är det bra att säkerställa att maten som ska intas är ordentligt genomstekt. Det är skäl att undvika intag av råa hönsägg bland annat på grund av risken för salmonella.

Är det tryggt att äta råa hönsägg eller produkter som innehåller råa hönsägg (såsom majonnäs, kaksmet, äggskum)?

Ja, i Finland är det tryggt att äta råa hönsägg eller produkter som innehåller råa hönsägg.

Är det tryggt att äta hönsägg som fyllts med choklad?

Ja, det är tryggt att äta produkterna i fråga. Skalen i äggen är rengjorda och tvättade.

Kan skal från hönsägg användas för pyssel?

Ja, men äggens yta ska tvättas omsorgsfullt.