Botulism hos fjäderfä

Botulism orsakas av ett nervgift (botulinumneurotoxin) som produceras av bakterien Clostridium botulinum. Toxinet blockerar överföringen av nervimpulser till muskulaturen och musklerna förlamas.

Sporer av bakterien Clostridium botulinum förekommer allmänt i jord, vattenrik miljö, kadaver och i djurens tarmar. I anoxisk miljö utvecklas sporerna till bakterier som vid lämplig temperatur producerar nervgift, dvs. toxin.

Hos fjäderfä orsakas botulism antingen när de äter foder eller något annat (larver) som innehåller toxin eller om sporer som normalt finns i fågelns matsmältningskanal gror och börjar producera toxin.

C. botulinum-bakterierna kan på grund av de toxiner de producerar indelas i sju olika typer (A-G), av vilka förgiftningar som orsakas av toxiner av typ C-, D- och C/D är vanligast hos fjäderfä, men också typ A och E kan komma i fråga. Enligt allmän uppfattning är toxiner av typ C och D inte farliga för människan.

Symtom

Sjukdomen kan förekomma hos såväl höns som kalkoner och fåglar i alla åldrar kan insjukna. Inkubationstiden är 1-2 dygn. Vid stora toxindoser kan inkubationstiden vara bara några timmar.

Symtomens styrka och dödligheten varierar beroende på toxindosen. Fåglar som fått rikligt med toxin kan också dö utan att visa symtom. Symtomen är förlamning av ögonlocken och halsen. Ett typiskt symtom är att fåglarna ligger med slapp hals, huvudet på marken och slutna ögon.

I de lindrigaste fallen kan endast antingen vingarna eller benen vara förlamade. Fågeln andas tungt. Ibland har fåglarna diarré och rikligt med urat (urinsyra) i urinledarna. Förgiftningen leder ofta till döden, vilket beror på att andningsmuskulaturen förlamas och på störningar i blodcirkulationen. I allmänhet dör fåglarna inom fem dagar efter att de blivit sjuka, men i lindriga fall är det också möjligt att de återhämtar sig. Ofta insjuknar bara en del av fåglarna i flocken, och symtomen och dödligheten kan vara lokal. Dödligheten varierar från några procent till 90 %. I allmänhet sprids symtomen inte till bredvidliggande hallar.

Diagnos och provtagning

I en flock som insjuknat i botulism uppträder i allmänhet de för botulism typiska kliniska symtomen, såsom förlamning av halsen, ögonlocken och hela fågeln. Om symtombilden inte är såhär klar måste man också utesluta möjligheten till aviär influensa och Newcastlesjuka, om dödligheten är över 3 % / dygn.

Den slutliga botulismdiagnosen baserar sig på att botulinumneurotoxin påvisas i fågelns serum, lever eller tarm. Undersökning av toxin i foder och fåglarnas omgivning hjälper till att hitta giftkällan. Toxinet undersöks med biologisk test och undersökningen räcker ca 5 dagar. Påvisande av bakterien C. botulinum i de undersökta proverna stödjer diagnosen.

När symtom som är typiska för botulism yppar sig ska man genast ta kontakt med den egna veterinären och sända fåglar för undersökning till Evira (Seinäjoki, Helsingfors). Obs! Högre dödlighet än normalt kan vara det enda symtomet.

Hela och nedkylda fåglar (5-10 st.) sänds in så snabbt som möjligt. Både fåglar som visar symtom och fåglar som dött ska tas med. Dessutom tas ett blodprov (1-2 ml blod i serumrör). Nedkylningen är viktig för i rumstemperatur kan toxinet förstöras i proven av fåglarna på bara några timmar.

I samband med epidemiologisk utredning kan andra prov av ströbädden och fodret samt eventuellt av vattnet tas till vara.

Smittvägar

C. botulinum-sporer och botulinumneurotoxin kan finnas i gödseln, ströbädden, fodret, döda fåglar eller larver. Bakteriesprorer kan nå hönshuset också med skadedjur (gnagare, vilda fåglar, insekter).

Sporformerna av C. botulinum orsakar inga symtom hos fåglar och de förekommer allmänt i tarmarna hos friska fåglar. Vilka utlösande faktorer som gör att sporerna i fåglarnas tarmar börjar gro, att bakterien börjar föröka sig och producera toxin samt att fåglar inom fjäderfäproduktionen insjuknar är inte känt.

Profylax

Döda fåglar ska regelbundet plockas bort ur hallen och god foder- och torrströhygien samt effektiv bekämpning av gnagare och insekter upprätthållas. Dessutom ska de allmänna anvisningarna om skydd mot sjukdomar iakttas. Avgången (dödlighet + utgallring) samt foder- och vattenåtgången ska följas kontinuerligt så att man upptäcker eventuella avvikande situationer (t.ex. tekniska problem).

Mellan fjäderfäomgångarna görs en sanering, där man iakttar antingen slakteriets eller Föreningen för bekämpning av djursjukdomars (ETT) anvisningar.

Förekomst i Finland och på andra ställen

I Finland konstaterades botulism första gången i januari 2009 på två köttfjäderfägårdar i västra Finland. I bägge fallen hittade man Clostridium botulinum typ C.

I Sverige diagnostiserades det första botulismfallet 2003 och 2008 diagnostiserades 24 fall hos broilrar på 17 olika gårdar. Också i Danmark och Norge har flera botulismfall diagnostiserats hos broilrar de senaste åren.