Gumborosjuka (IBD, Infectious Bursal Disease)

Gumborosjuka eller infektiös bursit (IBD / Infectious bursal disease) förekommer i hela världen. Den orsakas av ett birnavirus, och de olika virustypernas sjukdomsframkallande förmåga varierar. Gumborosjukan smittar höns, kalkoner och ankor men endast kycklingar insjuknar.

Symtom

Sjukdomens inkubationstid är 2-3 dygn. Vid klinisk gumborosjuka med symtom stiger dödligheten snabbt och toppen varar 3-5 dygn. Dödligheten varierar från lindrig till kraftigt ökad och kan uppgå till 50 %. Sjukdomen bryter i allmänhet ut vid 3-6 veckors ålder. Kycklingarna sitter hopkurade och uppburrade på stället. Ströbädden blir våt eftersom kycklingarna ofta har vit, vattnig diarré. Kycklingarna kan hacka sig i bakändan.

Vid subklinisk (symtomfri) gumborosjuka är kycklingarna mottagliga för andra sjukdomar, t.ex. koccidios, Mareks sjukdom, inklusionskroppsshepatit (IBH) och sekundär bakteriesmitta. Symtomen är en följd av permanent försämrad motståndskraft och vaccinreaktion.

Diagnos

Sjukdomen konstateras genom undersökning av döda eller avlivade sjuka kycklingar. Hos kycklingar konstateras atrofisk lymfatisk vävnad. Blodprov kan undersökas med tanke på antikroppar cirka 2-3 veckor efter smittan.

Smittvägar

Gumborosjuka sprider sig endast horisontellt, dvs. genom direkt eller indirekt viruskontakt. Viruset förblir infektionsdugligt i fåglarnas miljö i månader och kan sprida sig med människor, lådor, redskap osv. Gumborosjuka smittar inte från höna till kyckling via ägget.

Viruset kan smitta och alstra sjukdom så länge som det immunorgan som fungerar som målorgan, dvs. hönans bursa (Bursa fabricius) fungerar. Fysiologiskt tillbakabildas bursan före 20-22 veckors ålder. Dödligheten och symtomen är desto mindre ju äldre fåglarna är. Smitta leder till att motståndskraften försvinner (immunosuppression) till följd av patologisk tillbakabildning av bursan.

Profylax

I Finland vaccineras avelshönsen både med levande vaccin som ges i dricksvattnet och med dött vaccin som injiceras, så att de maternala antikroppar som överförs från modern ska skydda de kycklingar som kläcks så länge som möjligt mot smitta. Ifall smittrycket är högt bör man överväga att vaccinera också värphönskycklingar. Utöver detta bör man se till att smittskyddet på gården är gott.

Övervakning

Vid hälsokontrollen av fjäderfä följer man hur vaccineringen lyckats genom antikroppsundersökningar.

Förekomst i Finland och på andra ställen

Gumborosjuka förekommer i hela världen.

I Finland har subklinisk (symtomfri) gumborosjuka konstaterats sedan 1978. Klinisk gumborosjuka med symtom har konstaterats  på våren 1993, då den orsakade stor dödlighet bland broilrar och kycklingar, och från och med våren 2014 hos värphönskycklingar.