Brucellos eller kastningssjuka

Brucellos eller kastningssjuka orsakas av bakterier tillhörande släktet Brucella. Till släktet hör sex arter, av vilka en del är farliga sjukdomsalstrare hos djur. De har ett huvudsakligt värddjur och flera andra potentiella värdar; B. abortus – nötkreatur, B. melitensis – får och getter, B. suis – svin samt B. ovis – får. De tre förstnämnda arterna kan smitta även människor och orsaka allvarlig sjukdom. De olika brucellaarterna är vidare indelade i flera undertyper.

Brucellos hos nötkreatur har senast konstaterats i Finland 1960. Brucellos hos svin, lamm och getter har aldrig konstaterats i Finland.

Symtom

Brucellabakterierna orsakar kronisk infektion i könsorganen hos såväl hon- som handjur. Ett typiskt symtom är fosterdöd och kastning under den sista tredjedelen av dräktigheten. Djur som är dräktiga första gången kastar sitt foster. Även infertilitet och tidig död hos den nyfödda avkomman förekommer, framför allt vid brucellasmitta hos svin. Andra möjliga symtom är ledinflammationer i bl.a. ryggraden och därmed förknippade rörelsesvårigheter och förlamningssymtom. Även juvret kan bli infekterat. Hos handjur påträffas testikelinflammation.

Ofta är djuren symtomfria med undantag för kastningarna, och inte heller hos infekterade djur slutar dräktighet alltid i kastning. Djuret kan ändå fortsätta att vara smittbärare flera år, även resten av livet.

Diagnos och provtagning

I den symtomfria fasen baserar sig påvisandet av smitta på antikroppsanalys av blod eller mjölk. Djuret bär vanligtvis på antikroppar hela livet, men halten är som högst under dräktigheten. Svagheten hos dessa serologiska undersökningar är att det ibland förekommer korsreaktioner, dvs. felaktigt positiva undersökningsresultat på grund av andra bakteriearter. Vid kastning rekommenderas också en bakteriologisk undersökning.

Hos det döda fostret, fosterhinnorna och livmodersekret kan bakterier påvisas mikroskopiskt och genom bakterieodling. Fördelen med bakterieodling är att bakteriearten också kan bestämmas och den aktuella bakteriestammens egenskaper kan undersökas närmare.

Smittvägar

En besättning kan smittas i första hand via köpta djur som är infekterade. Inom besättningen sprids smittan så småningom från djur till djur. Brucellabakterier smittar mycket lätt. De tränger in i kroppen via matsmältningskanalen och genom slemhinnor, t.o.m. ögats bindhinna. Bakterier överförs från djur till djur på flera olika sätt: genom betäckning eller seminering, vid direkt kontakt med infekterat material, t.ex. foster, fosterhinnor och livmodersekret samt opastöriserad mjölk. I samband med kastning utsöndras stora mängder bakterier i livmodersekret, fosterhinnorna och fostrets organ.

Bekämpning och profylax

Brucellos hos nötkreatur, svin, får och getter klassificeras enligt den nationella lagstiftningen som en farlig djursjukdom som ska bekämpas. Veterinärer samt djurets ägare eller innehavare är skyldiga att omedelbart meddela tjänsteveterinären när de misstänker att ett djur bär på sjukdomen. Tjänsteveterinären ska vidta åtgärder för att säkerställa diagnosen och förhindra att smittan sprider sig. 

Finland är officiellt friförklarat från brucellos genom EU-kommissionens beslut 94/960/EG (senast fastställt genom beslut 2003/467/EG). För att behålla den sjukdomsfria statusen förutsätts att man hela tiden följer situationen. Det är viktigt att hindra smittan från att komma in i landet, därför undersöks importdjur med tanke på brucellos. Djur importeras inte heller från sådana länder och regioner där brucellos förekommer.

Övervakning

Övervakningen av brucella baserar sig på undersökningar av antikroppar i blodet. Brucellos hos får, getter och svin undersöks med hjälp av prov av friska djur enligt en på förhand uppgjord plan, hos får med hjälp av stickprov, hos svin är undersökningen riktad mot produktionen av förnyelsedjur och hos getter undersöks alla hjordar. Övervakningen av brucellos hos nötkreatur är riktad mot besättningar där flera kastningar än normalt har konstaterats. Producenterna ska anmäla kastningar hos kor till kommunalveterinären och denne tar vid behov blodprov av besättningen. Producenterna befinner sig i en nyckelposition, det är av största vikt att kastningar anmäls. Semineringsverksamheten gällande nötkreatur och svin är förenad med lagstadgad brucellaövervakning.

Förekomst i Finland och på andra ställen

Brucellos hos nötkreatur har konstaterats senast 1960 i Finland. Brucellos hos svin, får och getter har aldrig konstaterats i Finland. Sjukdomen är utrotad även i de andra nordiska länderna och i de flesta europeiska länder, men globalt är den fortfarande en mycket viktig orsak till kastningar.

I Finland har man för första gången konstaterat brucella hos ett vilt vildsvin på sommaren 2015.

Mer information på vår webbplats

Mer information på andra webbplatser