Luftvägsinfektioner

Luftvägsinfektioner hos häst

Luftvägsinfektioner hos häst kan orsakas av flera olika sjukdomsalstrare. De vanligaste sjukdomsalstrarna är olika virus, men också många bakterier kan orsaka luftvägsinfektioner särskilt som följdsjukdomar efter virusinfektioner samt hos föl. Också kvarka kan vara förenad med symtom i luftvägarna. Om föl smittas av Rhodococcus equi kan det också leda till svårbehandlad lunginflammation med bölder.

Symtom

Luftvägssymtomen kan variera i styrka och varaktighet. Unga hästar som drabbas av sjukdomsalstraren första gången insjuknar lättare. Hästen kan uppvisa bl.a. feber, trötthet, hosta, näsflöde och dess stresstålighet är nedsatt. Orsaken är inte alltid en infektion, det kan också vara fråga om en allergisk reaktion.

Diagnos och provtagning

Det är nästan omöjligt att fastställa vad som orsakat sjukdom i luftvägar på grundval av symtomen. Man bör misstänka en smittsam sjukdom om flera hästar i stallet insjuknar inom kort tid eller om en sjuk häst före insjuknandet har varit i direkt eller indirekt kontakt med sjuka hästar från andra stall. Det virus som orsakar sjukdom i luftvägarna kan identifieras genom att man antingen isolerar viruset eller konstaterar att det bildats antikroppar mot det. Livsmedelssäkerhetsverket Evira har testmetoder med tanke på de viktigaste luftvägssjukdomarna (hästinfluensa, herpesvirus 1 och 4 samt arterit). Förutom enskilda test erbjuder Evira också ett luftvägspaket hos häst, i vilket ingår påvisande av ovan nämnda virus i slem från näsborrarna och undersökning av mängden antikroppar i parserumprov.

Om det t.ex. i samband med bronkoskopi tas ett prov från luftröret och man misstänker en bakterieinfektion lönar det sig att genast skicka provet till Evira för analys. Bakterier (t.ex. Nicoletella semolina av pasteurellasläktet) som orsakar luftvägsinfektioner kräver ofta specialförhållanden för att växa och dör om inte provet snabbt odlas korrekt. Det är viktigt att få bakterieprov av rodokocksmitta för att bestämma antibiotikaresistensen.

Svabbprov som tagits med provtagningspinne eller torr topzpinne (3 st.) eller sköljvätskan skickas till laboratoriet i transportrör för virusprov (t.ex. UTM-RT eller Virocult) eller i ett tomt provrör (t.ex. serumrör eller mjölkrör). Det ska tas 3 pinnar/häst, så att provet räcker till för alla tester. Transportmedier som är avsedda för bakteriologiska prov ska inte användas för sändning av virusprov. Svabbprov för bakterieodling tas med transportrörets pinne och skjuts omsorgsfullt in i röret eller så skickas sköljvätska som prov. Vid rodokockmisstanke lönar det sig att ta provet från luftröret.

Vid Evira används PCR-analyser som primär metod att påvisa virus, eftersom de gör det möjligt att snabbt identifiera virusstammen i prov på slem från näsborrarna utan cellodling. Med tanke på identifieringen av viruset är det viktigt att provet tas så snabbt som möjligt efter att symtomen börjat, eftersom hästen utsöndrar mest virus via slemmet i näsborrarna i den inledande sjukdomsfasen.

Det virus som orsakat luftvägssjukdom kan också konstateras som förhöjd antikroppsnivå i parserumprov. Med parserum avses serumblodprov som tagits i början av sjukdomen samt två till tre veckor senare. Ett enskilt serumprov ger inte tillförlitlig information om vad som orsakat symtomen, eftersom hästen kan ha antikroppar från en tidigare sjukdom, symtomfri smitta eller vaccination. Om det av parserumprovet framgår att antikroppstitern åtminstone fyrfaldigats är det ett tecken på att hästen har haft en infektion orsakad av det aktuella viruset när det första provet togs.

Det är önskvärt att den som skickar in proven i punkten för bakgrundsinformation i remissen beskriver symtomen, hur länge de varat samt ger information om hästens vaccinationshistoria.

Alla prov ska gärna skickas nedkylda till laboratoriet så snabbt som möjligt efter att proven tagits.

Smittvägar

Virus och bakterier som orsakar sjukdom i luftvägarna sprids i huvudsak som droppsmitta men kan också sprida sig via händer, kläder eller saker som smutsats ned av slem från näsborrarna, så god hygien är viktig särskilt när man rör sig mellan olika stall.

Profylax

Det är skäl att fästa uppmärksamhet vid förebyggandet av smittsamma sjukdomar, eftersom sjukdomsfall alltid orsakar extra arbete och leder till ”tvångsvila” för hästen. Det vore bra om stallet skulle ha ett separat karantänsstall, där nya hästar placeras de första veckorna. Dräktiga stons kontakter med främmande hästar och särskilt aktiva tävlingshästar och unga hästar borde minimeras. Många djur i samma utrymme ökar sjukdomsfallen, om virussmitta når stallet. Av denna orsak vore det bra att dela upp ett stort stall i mindre enheter. Också människor kan bära virus med sig, så det är viktigt att tvätta händerna och för stallsbesök borde man alltid ha särskilda kläder, som man inte bär i det egna stallet.

När man misstänker att en häst insjuknat i en sjukdom som kan spridas till andra hästar är det viktigt att isolera hästen. Det vore bra om en annan person skulle sköta de sjuka hästarna än den som sköter de friska. Om samma personer sköter både sjuka och friska hästar, borde de friska hästarna i mån av möjlighet skötas före de sjuka. Om detta inte är möjligt bör man se till att tvätta händer och utrustning samt byta kläder.

Hästarna kan vaccineras mot hästinfluensa och luftvägsinfektioner som orsakas av ekvint herpesvirus (1 och 4). Det bästa skyddet får man genom att vaccinera alla hästar i stallet. På vaccinationsprogrammet inverkar t.ex. vad hästen används till, i fråga om föl vilka vaccinationer stoet fått och infektionsrisken till följd av sjukdomsläget i regionen. Den veterinär som ansvarar för hälsovården i stallet är den bästa experten när man planerar stallets vaccinationsprogram.

Samtliga virus som orsakar sjukdomar i luftvägarna, också de som vanligtvis orsakar lindriga symtom, kan vara livsfarliga för små föl som inte har fått tillräckligt med råmjölk av god kvalitet. Det är mycket viktigt att skydda dessa föl mot smitta med hjälp av god hygien.

Förekomst i Finland och på andra ställen

Hästinfluensa orsakar tidvis epidemier i Finland liksom i nästan alla andra länder där man håller hästar. Tillräckligt heltäckande vaccination och täta revaccinationer hjälper till att minska sjukdomsrisken och spridningen av hästinfluensa.

Luftvägsinfektioner orsakade av ekvint herpesvirus (EHV-1 och EHV-4) skadar hästhushållningen överallt i världen. Särskilt EHV-4 är mycket vanligt och det är i huvudsak unga hästar som insjuknar. I de prov som undersöks vid Evira konstateras nästan alltid antikroppar mot EHV-4.

Arteritivirus förekommer också i Finland och dess betydelse för hästhushållningen har ökat i och med att hästarna transporteras mera och det blivit vanligare med artificiell insemination.

Andra virus som orsakar luftvägsinfektioner med i allmänhet lindrigare symtom än de föregående är bl.a. rhino-, reo- och adenovirus. Både adeno- och rhinovirussmitta är tämligen vanlig och orsakar symtom hos i huvudsak unga hästar. Reoviruset har spritt sig runt om i Europa och är sannolikt vanligt även i Finland. Det orsakar i allmänhet mycket lindriga symtom.