Bovin tuberkulos

Bovin tuberkulos

Bovin tuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium bovis, som förutom nötkreatur kan smitta även flera andra djurarter såsom hund, katt, svin, get och grävling. Utöver nötkreatur är även hjortar känsliga för smitta. M. bovis och Mycobacterium tuberculosis är olika variationer av samma bakteriestam. M. tuberculosis är den vanligaste alstraren av tuberkulos hos människor, men även M.bovis kan ge människor tuberkulos.

I Finland har bovin tuberkulos senast konstaterats 1982.

Symtom

Bovin tuberkulos är en kronisk sjukdom vars symtom är beroende av var i kroppen som förändringarna utvecklas. Typiskt för sjukdomen är granulom, tuberkler, som utvecklas progressivt i lungorna, lymfkörtlarna och/eller andra organ. Smittan kan vara lokal t.ex. i en lymfkörtel utan några iakttagbara kliniska symtom, eller så kan den vara allmän med förändringar i nästan alla organ. Vid långt framskriden sjukdom ses avmagring och nedsatt allmäntillstånd. Om smittan skett via inandning ses gradvisa symtom från luftvägarna med hosta och ansträngd andning.

Diagnos och provtagning

Diagnosen baserar sig på isolering av den bakterie som alstrar sjukdomen. Bestämmelser om provtagning finns i jord- och skogsbruksministeriets Cirkulär Nr 2/VLA/95 (ändr. 25/VLA/2001, 7/VLA/2006).

Smittvägar

Smittan fås vanligtvis vid luftvägarna eller matsmältningskanalen. Smitta via luftvägarna är vanligast och sker lättast när nötkreaturen är nära varandra. Sjukdomen sprider sig från en besättning till en annan i första hand med infekterade djur. Inom besättningen kan sjukdomen spridas innan man upptäcker några symtom. Alla smittade djur sprider inte sjukdomen, men en stor del av de nötkreatur som lider av lungtuberkulos och tuberkulös juverinflammation är smittfarliga.

Bakterien M. bovis har ett mycket brett spektrum av värddjur, den kan smitta många animalieproduktions- och sällskapsdjur samt vilda djur och även människan.

Bekämpning

Enligt den nationella lagstiftningen klassificeras bovin tuberkulos som en farlig djursjukdom som ska bekämpas. Om djurets ägare eller någon annan veterinär än tjänsteveterinären misstänker bovin tuberkulos ska misstanken omedelbart meddelas tjänsteveterinären. Tjänsteveterinären ska vidta åtgärder för att säkerställa diagnosen och förhindra att smitta sprider sig. Bestämmelser om anmälan om farliga djursjukdomar ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1346/1995. Bestämmelser om åtgärder i samband med misstanke om bovin tuberkulos eller konstaterad smitta finns i jord- och skogsbruksministeriets Cirkulär Nr 2/VLA/95 (ändr. 25/VLA/2001, 7/VLA/2006). En gård där bovin tuberkulos misstänks eller har konstaterats meddelas spärrbestämmelser.

Övervakning

Om det i samband med köttbesiktningen upptäcks förändringar som tyder på tuberkulos i slaktade djur tas prov av djuren för tuberkulosundersökningar som görs vid Evira.

Förekomst i Finland

Bovin tuberkulos har senast konstaterats i Finland 1982. Finland har officiellt friförklarats från bovin tuberkulos i enlighet med EU:s direktiv 64/432/EEG.

Sjukdomen förekommer i hela världen.