Enzootisk bovin leukos (enzootic bovine leucosis, EBL)

Enzootisk bovin leukos orsakas av ett bovint leukosvirus (BLV) som hör till retrovirusen. Man har lyckats utrota enzootisk bovin leukos i Finland.

Enzootisk bovin leukos smittar inte människor.

Symtom

Viruset kan smitta i vilken ålder som helst, t.o.m. i embryostadiet. Smittan är livslång. Hos nötkreatur förekommer också sporadisk leukos som inte smittar andra djur. Här skiljer man mellan tre former: juvenil leukos, thymusformen samt hudleukos.

Leukossmitta är till övervägande del symtomfri. Hos ungefär en tredjedel av de smittade nötkreaturen som är över 3 år uppträder permanent lymfocytos och endast hos några procent förekommer tumörer orsakade av bovint leukosvirus. Symtomen beror på var tumörerna sitter. Symtom kan vara olika matsmältningsstörningar, aptitlöshet, avmagring, försämrad allmän kondition och ibland neurologiska symtom. De ytliga lymfkörtlarna kan vara förstorade. Symtomen beror vanligtvis på förändringar i löpmagen, högra förmaket, mjälten, tarmarna, levern, njurarna, bladmagen, lungorna och livmodern.

Diagnos och provtagning

Diagnosen baserar sig i första hand på antikroppar som konstateras i serum. Bestämmelser om provtagning finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1/VLA/2009 och rådets direktiv 64/432/EEG.

Smittvägar

Eftersom viruset finns i blodets lymfocyter förutsätter smitta mellan djur i praktiken blodkontakt mellan djuren. Detta är möjligt om injektioner ges med samma sprutor eller samma instrument används för olika djur eller djur rektaliseras utan att man byter handskar. Också blodsugande insekter, framför allt bromsar har antagits kunna överföra viruset från ett djur till ett annat. Smittan kan överföras från modern till avkomman i livmodern eller via mjölk eller råmjölk. Det är i princip också möjligt för viruset att spridas via sperma.

Bekämpning och profylax

Enzootisk bovin leukos klassificeras enligt den nationella lagstiftningen som en djursjukdom som ska bekämpas och som ska övervakas. Om djurets ägare eller någon annan veterinär än tjänsteveterinären misstänker smitta ska misstanken meddelas tjänsteveterinären. Tjänsteveterinären ska vidta åtgärder för att säkerställa diagnosen och förhindra att smittan sprider sig. Bestämmelser om anmälan om djursjukdomar som ska övervakas ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1995/1346.

Finland har officiellt leukosfri status i enlighet med rådets direktiv 64/432/EEG.

För gårdar där man misstänker leukos utfärdas spärrbestämmelser tills misstanken om smitta kan avfärdas. Bestämmelser om åtgärder i samband med misstänkt leukos eller konstaterad smitta finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 1/VLA/2009 och rådets direktiv 64/432/EEG.

Övervakning

Alla nötkreatur som slaktas kontrolleras med tanke på förändringar som tyder på leukos i samband med köttbesiktningen. Evira undersöker dessutom årligen blod- eller mjölkprov av ett representativt stickprov på nötkreaturen med avseende på leukos.

Förekomst i Finland och på andra ställen

Enzootisk bovin leukos har bekämpats i Finland ända sedan 1960-talet. I slutet av 1996 meddelade Finland Europeiska unionens kommission att landet är leukosfritt i enlighet med rådets direktiv 64/432/EEG, med undantag för Åland. Efter undersökningar på Åland beviljades Finland tilläggsgarantier avseende leukos 1999 (Kommissionens beslut 1999/465/EG, senast fastställt genom beslut 2007/584/EG). Sjukdomen förekommer i flera europeiska länder, Ryssland och de baltiska länderna.