Juverinflammation hos nöt orsakad av mykoplasma

Juverinflammation hos nöt orsakad av mykoplasma

Minst 11 olika mykoplasma-arter som orsakar mastit hos nötkreatur har påträffats i världen. Den vanligaste är Mycoplasma bovis, som orsakat största delen av fallen.  Den första M. bovis -juverinflammationen i Finland påstäffades i slutet av år 2012.. Enligt JSM:s beslut är M. bovis en djursjukdom som ska övervakas och anmälas omedelbart. Mjölkprov som vid analys gett positivt utslag för M. bovis ombeds därför skickas till Evira för gratis dubbelkontroll.

Mykoplasmabakterier kan inte påvisas med sedvanlig bakterieodling av mjölkprover, men de kan påvisas med PCR-analys direkt av mjölken. I Finland tog många lokala laboratorier i början av år 2012 i bruk sådan PCR-analys av mjölken, som kan påvisa DNA av arterna M. bovis och Mycoplasma sp. i provet. Om mjölken odlas på en blodagasplatta och den innehåller rikliga mängder M. bovis -bakterier, kan det på blodagarplattan bildas ett grönaktigt hemolytiskt område, där små, små koloner kan skönjas efter odling i 3-5 dygn.

Symptom

M. bovis -bakterien orsakar smittsam juverinflammation som sprids lätt, särskilt i samband med mjölkning. I regel är flera juverfjärdedelar infekterade. Kon har vanligen inga allmänna symptom, men mjölkproduktionen sjunker drastiskt. Juvret och lymfkörtlarna i juvret kan vara kraftigt uppsvällda. Mjölken är brunaktig och vattning med klumpar av tjockt sekret, den kan också påminna om kärnmjölk. Antibiotikabehandling har dålig effekt på mykoplasmabakterier. Det är skäl att misstänka mykoplasmamastit om behandlingen inte ger effekt. Djur kan smittas i olika skeden av laktationen, också under sintiden. Symptomen är kraftigast hos djur som nyss kalvat.

M. bovis förorsakar också led- och luftvägsinflammationer samt infektioner i innerörat. På gårdar med M. bovis -mastit förekommer sådana symtom ofta samtidigt. Hos en ko som insjuknat i akut M. bovis -mastit kan mjölkproduktionen sjunka kraftigt för hela laktationsperioden, men återställas efter sinperioden. Korna utsöndrar ändå bakterier i mjölken, antingen ständigt eller periodvis. Trots bakterieutsöndring kan mjölken ha normalt utseende och celltal. Det har också funnits fall där korna blivit helt återställda.

Man vet ganska litet om mastit som orsakas av andra mykoplasma-arter. Kor som insjuknat akut verkar ha tillfrisknat snabbare än vid mastit orsakad av M. bovis. De andra mykoplasma-arterna kan också orsaka dold eller subklinisk mastit. Symptomen är höjt celltal och tillståndet reagerar inte på behandling. I en undersökning av tankmjölk i Nordamerika år 2002 konstaterades M. bovis 1 7,9 % av proverna, men de påträffade arterna var M. californicum, M. alkalescens, M. canadense och M. bovigenitalium.

Förekomst

Mykoplasmabakterier förekommer normalt i de övre andningsorganens och könsorganens slemhinnor hos nöt. Kalvar kan utsöndra mykoplasma-bakterier via sitt nossekret och kvigor och kor i samband med kalvning. Den vanligaste smittvägen för akut mykoplasmamastit är djur som köpts till besättningen. Stress som beror på dålig ventilation kan utlösa akut mastit och luftsvägsinflammation om det förekommer sublinisk mykoplasmasmitta i besättningen.

M. bovis är en infektion som förekommer hos nötkreatur i hela världen, men som aldrig påträffats i Finland. I Finland har mjölkprov inte analyserats med särskilt avseende på mykoplasma. Bakterien M. bovis har inte påträffats i prov av luftvägsinfektioner, trots att prover har undersökts för bakterien allt sedan år 2002.

I Sverige har klinisk M. bovis -mastit påträffats i en besättning år 2011. I Danmark konstaterades år 2011 juver- och luftvägsinflammationer orsakade av M. bovis på ca 30 gårdar. M. bovis förekommer allmänt i Nordamerika. I en undersökning av tankmjölk år 2002 konstaterades M. bovis i 7,9 procent av proven. Största delen av de påträffande fynden (86 %) var M. bovis. Andra konstaterade arter var M. californicum, M. alkalescens, M. canadense och M. bovigenitalium.

Smittsanering

Juverinflammation hos nöt som orsakas av mykoplasma svarar inte på antibiotikabehandling. Det finns inget vaccin mot bakterien.

Sanering av M. bovis -smitta kan gå till på två sätt

  1. Den positiva kon mjölkas sist och skickas till slakt så fort som möjligt. Alla mjölkande kor i besättningen testas omedelbart för mykoplasma. I detta skede kan man använda samprov av mjölk från hela gruppen, och om proven ger positivt utslag tas individuella prov av varje ko. Alla positiva kor utmönstras. Tankmjölken från besättningen testas varje månad tills alla kor som varit i sin och alla kvigor som varit dräktiga vid det akuta sjukdomsutbrottet har kalvat.
  2. Alla kor i besättningen som har akut mastit orsakad av mykoplasma utmönstras. Alla kor som kalvar undersöks 4-7 dagar efter kalvningen (råmjölk ger ofta negativt resultat trots att kon utsöndrar mykoplasma). De positiva djuren utmönstras, eller, om det finns flera djur, isoleras som en skild grupp som mjölkas till sist. Om något av de positiva djuren insjuknar i akut mastit utmönstras det. Djur som en gång varit infekterade hålls alltid skilt från de friska i en skild grupp.

Det finns litet kunskap om mastit som orsakas av andra mykoplasma-arter. Om juverinflammation orsakad av Mycoplasma sp. konstateras i en besättning behöver man sannolikt inte vidta lika kraftiga saneringsåtgärder som vid inflammation med M. bovis. Man kan minska smittspridningen i besättningen genom att se till att mjölkningsmaskinen fungerar korrekt, ha goda mjölkningsrutiner och använda ett jodbaserat spendopp.

Mjölk av kor som har mykoplasmamastit ska inte ges åt kalvar, eftersom de mykoplasmabakterier kalvarna får i sig med mjölken kan leva länge i kalvarnas svalg och orsaka luftvägsinfektioner.

Vi vet ganska litet om mykoplasmabakteriernas förmåga att överleva i omgivningen. De är mycket känsliga för ljus, uttorkning och värme. Å andra sidan tål de köld och upptinande bättre än vanliga bakterier. Mörker, fukt och sval temperatur gynnar deras överlevnad. I exempelvis dricksvatten har M. bovis överlevt 23 dagar i rumstemperatur och mörker, men i vatten som stått i solljus bara ett dygn.

Förebyggande

Viktigt vid förebyggandet av M. bovis -mastit är att upprätthålla en god biosäkerhet, med andra ord ska mastitsituationen på den besättning från vilken livdjur köps vara känd och undersökt. Nyköpta djur ska till en början hållas skilt från de andra.

Diagnos

Mykoplasma kan konstateras genom odling av mastit- eller tankmjölk eller med PCR-teknik. Med den PCR-analys som de lokala laboratorierna tagit i bruk år 2012 kan påvisas om proverna innehåller DNA av M. bovis eller andra mykoplasma-arter. Eviras referenslaboratorium vill bekräfta alla fynd av M. bovis, eftersom eventuella fynd är betydelsefulla med tanke på landets situation gällande djursjukdomar. Undersökningen är avgiftsfri. Om ett lokalt laboratorium får ett positivt resultat av en M. bovis -analys, ber vi laboratoriet genast ta kontakt med Evira för en kontrollanalys av provet.

Specialforskare Tarja Pohjanvirta tfn 044 720 1493.