Frågor och svar om afrikansk svinpest

1. Hurdan sjukdom är afrikansk svinpest?

Afrikansk svinpest (African Swine Fever, ASF) är en viral blödarfebersjukdom som lätt sprider sig och som drabbar svin, vildsvin och mini- och mikrosvin. Symptom på sjukdomen är feber, blodutgjutningar, förändringar i inre organen och hög dödlighet (upp till 100 % av de insjuknade djuren). Andra djur och människor insjuknar inte i afrikansk svinpest, men de kan sprida sjukdomen. Det finns inte något läkemedel eller vaccin mot afrikansk svinpest. I Finland har afrikansk svinpest aldrig konstaterats.

2. Vilka är symptomen på afrikansk svinpest?

Sjukdomens inkubationstid är vanligen 3 – 15 dygn och symptomen på sjukdomen varierar till sin styrka. Svinpesten som för närvarande sprider sig i de baltiska länderna, Polen och bl.a. Ryssland är av den akuta formen, för vilken snabb död utan konstaterade symptom är typiskt. Å andra sidan kan antalet insjuknade variera och endast enstaka svin uppvisa lindriga symptom.

Den akuta, aggressiva formen:

  • plötslig död utan föregående symptom
  • hög feber (40.5 - 42°C), apati
  • rödaktig hud, blodutgjutningar under huden
  • aptitlöshet, kräkning, (blodig) diarré, förstoppning
  • haltning, styva bakben, ostadig gång, darrning eller kramper
  • ögon- och näsflöde
  • kastning
  • dödligheten hela 100 %
  • koma
  • död inom 1 – 7 dygn


3. Hur sprider sig ASF?

Sjukdomsalstraren sprider sig vid direkt kontakt från ett insjuknat djur eller sekret från ett sådant djur till ett friskt djur.

Svin kan insjukna också indirekt – till exempel genom att äta matavfall som innehåller kött från ett insjuknat djur eller via foder, torrströ, redskap eller kläder som sjukdomsalstraren kontaminerat.

Vildsvin får smittan från kadaver efter insjuknade vildsvin eller via matavfall. I vissa områden, främst i Afrika, sprider sig sjukdomen också via fästingar, i den finländska naturen förekommer visserligen inga fästingarter som sprider sjukdomen.

4. Hur bevaras det afrikanska svinpestviruset i miljön?

Viruset dör vid upphettning till över 70 °C. Bland annat temperaturen, pH-värdet, fukthalten och mängden UV-strålning påverkar det hur länge viruset hålls smittfarligt. Viruset är mycket tåligt och håller sig

  • i fryst svinkött – i flera år
  • i icke värmebehandlade svinköttsprodukter i flera månader, rentav ett år
  • i marken över 6 månader
  • i slaktkroppen och biprodukter från ett dött svin i flera månader
  • i avföringen och urinen från svin och vildsvin (+20 °C) i ca 2 veckor, (+4 °C) i flera månader
  • i blodet och organ hos svin och vildsvin (+4 °C) i 18 mån


5. Kan andra djur än svin sprida ASF?

Endast svindjur insjuknar i afrikansk svinpest. Sjukdomen kan sprida sig med djur, om pälsen på ett djur till exempel nedsölats med blod eller sekret från ett insjuknat djur (dvs. kontaminerats med viruset). Det är ändå mycket osannolikt att sjukdomen sprider sig med fåglar, sorkar, möss eller flugor. På motsvarande sätt är det också osannolikt att sjukdomens sprider sig med sällskapsdjur.

6. Är afrikanska svinpesten farlig för människan?

Afrikansk svinpest smittar inte människan. Afrikansk svinpest är farlig för tamsvin, minisvin, mikrosvin och vildsvin.

7. Är det farligt att äta svinkött?

Nej. Det är helt ofarligt att äta till och med kött från svin som insjuknat i afrikansk svinpest.

8. När är det skäl att misstänka afrikansk svinpest?

  • svinen uppvisar symptom på afrikansk svinpest
  • svin dör plötsligt eller insjuknar inom en kort tid
  • svin har en febrig tarmkanals- eller luftvägssjukdom, som en antibiotikakur inte biter på
  • ett dött vildsvin eller flera döda vildsvin påträffas i naturen
  • ett vildsvin uppvisat sjukdomssymptom innan det fällts
  • onormal blodfylldhet konstateras hos ett vildsvin i samband med urtagningen an inälvorna


9. Vad ska man göra, om man misstänker afrikansk svinpest hos ett svin?

Om en svinhållare eller någon annan person, som deltar i undersökningen, behandlingen, hanteringen, transporten, avlivningen, slakten, fällningen eller kontrollen av ett djur, misstänker att ett svin eller vildsvin har afrikansk svinpest, ska han utan dröjsmål lämna en anmälan om saken till den kommunala veterinären eller länsveterinären.

Man ska också försöka hålla det insjuknade svinet åtskilt från de andra djuren på djurhållningsplatsen. Man ska också undvika att förflytta djur, slaktkroppar, foder, dynga, torrströ eller andra material och ämnen jämte avfall som eventuellt sprider sjukdomen bort från gården tills länsveterinären beslutat om fortsatta åtgärder. Man borde undvika att utomstående personer kommer in i svinstallet och förhindra att andra husdjur och gnagare kommer i kontakt med levande svin eller slaktkroppar från svin.

10. Vad ska man göra, om man påträffar ett dött vildsvin?

Om vildsvin som påträffats döda borde utan dröjsmål lämnas en anmälan till den lokala kommunala veterinären eller länsveterinären. Det lönar sig att ta reda på fyndplatsens koordinater till exempel med hjälp av kartapplikationen i smarttelefonen. Den kommunala veterinären eller länsveterinären ger vid behov mer detaljerade instruktioner.

11. Dör alla svin eller vildsvin som insjuknat i afrikansk svinpest?

Dödligheten bland svin och vildsvin som insjuknat i afrikansk svinpest kan vara mycket hög. En del av de insjuknade djuren kan eventuellt bli kvitt symptomen på afrikansk svinpest, men förbli smittbärare och sprida sjukdomen.

12. Hur konstateras ASF hos tamsvin och frilevande vildsvin?

Om afrikansk svinpest misstänks hos svin eller vildsvin, tar den kommunala veterinären eller länsveterinären prover av de insjuknade djuren och sänder in dem för undersökning till Eviras forskningsenhet för djursjukdomsvirologi. Alla undersökningar som görs med tanke på afrikansk svinpest utförs i Evira i Helsingfors och proverna kan inte sändas till andra laboratorier.

13. Vad menas med en formell misstanke om djursjukdom?

Om länsveterinären utgående från symptomen eller kanske ett preliminärt undersökningsresultat misstänker att afrikansk svinpest kan förekomma på en svingård, meddelar han svingården ett beslut om det, vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra att den eventuella sjukdomen sprider sig. Om misstanken kan uteslutas med hjälp av laboratorieundersökningar, upphävs beslutet.

14. Hur inverkar ett beslut till en gård om att det ska förhindras att afrikanska svinpesten sprider sig på verksamheten på gården?

  • Det är förbjudet att föra svin och andra djur till gården och bort från gården.
  • Svinhållaren ska, utöver de vanliga registreringsuppgifterna, gruppvis föra en separat förteckning över alla svin som insjuknat på djurhållningsplatsen.
  • Svinhållaren ska hålla svinen i djurstallar eller på något annat sådant ställe, där de kan isoleras.
  • Det är förbjudet att föra kött från svin, kadaver, sperma, äggceller och embryon från svin och andra produkter, ämnen och redskap som eventuellt sprider sjukdomen bort från gården.
  • Människor och fordon som bor på gården och besöker gården får inte fara till en annan svingård innan det gått minst två dygn efter att de lämnat gården.
  • Svinhållaren ska se till att skyddsklädsel används på gården.
  • Svinhållaren ska se till att människors persedlar och fordon rengörs och desinficeras på lämpligt sätt i samband med djurstallarnas och djurhållningsplatsens in- och utgångar.
  • Svinhållaren ska vid behov förinta skadedjuren på gården.


15. Begränsas svingårdsfamiljens förvärvsarbete eller skolgång utanför gården, om afrikansk svinpest misstänks eller konstateras på gården?

  • Man får lämna gården på normalt vis till exempel för att gå till butiken, skolan och arbetsplatsen
  • Människor och fordon som bor på gården och besöker gården får ändå inte fara till en annan svingård innan det gått minst två dygn efter att de lämnat gården. Om arbetsplatsen således ligger på en annan svingård, får man inte gå dit innan det gått minst två dygn efter att man lämnat den egna gården. Då måste också andra smittskyddsåtgärder som förhindrar att smittan sprider sig iakttas.


16. Vad händer om sjukdomen afrikansk svinpest konstateras?

Om sjukdomen afrikansk svinpest fastställs inrättar Evira en restriktionszon kring den plats där sjukdomen förekommer och man försöker hindra att sjukdomen sprider sig till områden utanför denna zon. Zonens storlek beror bl.a. på det, om afrikanska svinpesten konstaterats hos tamsvin eller hos frilevande vildsvin. Då restriktionszonens gränser fastställs beaktas också geografiska, administrativa, ekologiska och epidemiologiska faktorer och möjligheterna till övervakning.

17. Hur informerar man övriga medlemsstater i Europeiska unionen om sjukdomsmisstankar och fastställda sjukdomsfall?

Jord- och skogsbruksministeriet informerar Världsorganisationen för djurhälsa (OIE), Europeiska unionens kommission och ledarna för alla grannstaters veterinärbyråer om fastställda fall av afrikansk svinpest i Finland. Informeringen sker senast inom 24 timmer efter att det första sjukdomsfallet fastställts.

18. Hur informeras medborgarna i Finland om saken?

Om konstaterad sjukdom och restriktionszoner och restriktionsområden som inrättats kring platsen där sjukdomen förekommer, om gränserna för dessa och om restriktionerna som införs i dem berättas på presskonferenser och i pressmeddelanden, såväl nationellt som regionalt. Information ges också bl.a. på Eviras webbplats, i sociala medier och i det område, där sjukdomen konstaterats. En officiell veterinär kontaktar direkt de svingårdar, som ligger inom en restriktionszon eller ett restriktionsområde som inrättats på grund av afrikansk svinpest.

19. Vad händer på den gård, där afrikansk svinpest konstaterats?

Evira bestämmer att alla svin på den smittade gården ska avlivas. Officiella veterinärer ansvarar för avlivningen av svinen. Om sättet på vilket svinen avlivas besluts från fall till fall och avlivningen görs så, att djurskyddslagstiftningen följs och djurens välmående beaktas. Hur avlivade och avlidna svin ska bortskaffas övervägs från fall till fall, i regel bortskaffas kropparna i en bortskaffningsanläggning. Om men besluter sig för att gräva ned de döda svinen, beaktas kraven som miljölagstiftningen ställer, såsom grundvattenområden. Avlivningen och bortskaffningen av svinen görs så, att man kan förhindra att smittan eventuellt sprider sig.

Efter att svinen avlivats och bortskaffats saneras och desinficeras gården. Sådan utrustning, sådana foder och sådana produkter, som det inte är möjligt att behandla eller desinficera så att de blir smittriskfria, bortskaffas. 

20. Vad menas med en skyddszon och övervakningszon?

Om afrikansk svinpest konstateras hos tamsvin, inrättar Evira med sitt beslut en restriktionszon, som indelas i två delar. Restriktionszonens inre del utgör en skyddszon och gränsen för den ligger på minst 3 km:s avstånds från den plats där sjukdomen förekommer. Övervakningszonens gräns ligger på minst 10 km:s avstånd från den plats där sjukdomen förekommer så, att skyddszonen ingår i övervakningszonen. 

21. Får man inom restriktionszoner förflytta djur från sådana gårdar, på vilka det inte finns svin men nog andra djur?

Endast förflyttningar av djur på svingårdar har begränsats i en restriktionszon.

22. Vad gör myndigheterna i en skyddszon?

Regionförvaltningsverket utarbetar en förteckning över alla svingårdar i skyddszonen. 

Den kommunala veterinären besöker alla svingårdar inom skyddszonen inom sju dygn efter att zonens inrättats. Under besöket kontrollerar han märkningarna på svinen och förteckningarna över djuren, utför en klinisk besiktning av djuren och tar vid behov prover för analys med tanke på afrikansk svinpest.

Regionförvaltningsverket ser till att det vid skyddszonens gränser övervakas att fordonen desinficeras och att nödvändiga tilläggsåtgärder som gäller desinficeringen vidtas.

23. Hurdana begränsningar utsätts svingårdarna för i en skyddszon?

Det är förbjudet att transportera svin inom skyddszonen. Förbudet gäller ändå inte nödvändig transport inom djurhållningsplatsen eller transitering på väg eller järnväg utan uppehåll eller lossning.

Det är förbjudet att transportera sperma, embryon och äggceller från svin bort från en svingård som ligger inom skyddszonen.

Det är också förbjudet att ta in andra husdjur än svin till en svingård som ligger inom en skyddszon eller föra bort sådana därifrån. Regionförvaltningsverket kan på begäran ge dispens från förbudet, om dispensen inte medför någon risk att afrikansk svinpest sprider sig.

På sådana svingårdar, som ligger inom en skyddszon, ska svinhållarna följa upp svinens hälsotillstånd och utan dröjsmål underrätta den kommunala veterinären eller länsveterinären om alla svin som har dött eller insjuknat.

Alla personer som besöker svingårdar ska använda sådan skyddsklädsel, som används enbart på gården i fråga och byta skodon i samband med in- och utgångarna till svinstallet så, att fotspåren från de skodon som används inne i svinstallet och de som används utanför inte möts och tvätta och desinficera händerna då de kommer till svinstallet och lämnar svinstallet. Svinhållarna ska se till att det finns en desinficeringsbassäng för desinficering av skodonen och en möjlighet att tvätta och desinficera händerna.

24. Vad gör myndigheterna i en övervakningszon?

Regionförvaltningsverket utarbetar en förteckning över alla svingårdar i övervakningszonen.

25. Hurdana begränsningar utsätts svingårdarna för i en övervakningszon?

Det är förbjudet att transportera svin inom övervakningszonen. Förbudet gäller ändå inte nödvändig transport inom djurhållningsplatsen eller transitering på väg eller järnväg utan uppehåll eller lossning eller transport av svin från områden utanför övervakningszonen till ett slakteri inom övervakningszonen för omedelbar slakt.

Det är förbjudet att transportera sperma, embryon och äggceller från svin bort från en svingård som ligger inom övervakningszonen.

Det är förbjudet att ta in andra husdjur till en svingård som ligger inom övervakningszonen eller förra bort sådana därifrån inom sju dygn efter att zonen inrättats.

På sådana svingårdar, som ligger inom en övervakningszon, ska svinhållarna följa upp svinens hälsotillstånd och utan dröjsmål underrätta den kommunala veterinären eller länsveterinären om alla svin som har dött eller insjuknat.

Alla personer som besöker svingårdar ska använda sådan skyddsklädsel, som används enbart på gården i fråga och byta skodon i samband med in- och utgångarna till svinstallet så, att fotspåren från de skodon som används inne i svinstallet och de som används utanför inte möts och tvätta och desinficera händerna då de kommer till svinstallet och lämnar svinstallet. Svinhållarna ska se till att det finns en desinficeringsbassäng för desinficering av skodonen och en möjlighet att tvätta och desinficera händerna.

26. Vad händer om ASF konstateras hos frilevande vildsvin?

Evira inrättar en restriktionszon kring den plats där sjukdomen förekommer, om afrikansk svinpest konstateras hos frilevande vildsvin. Då storleken på restriktionszonen fastställs beaktas sjukdomens geografiska utbredning, vildsvinsstammen som lever i området, omfattningen på svinens levnadsområden och de viktigaste naturliga och av människan byggda hindren som begränsar vildsvinens rörelsefrihet. Evira utarbetar i samarbete med ett expertteam en handlingsplan, i vilken man beskriver med vilka åtgärder man försöker utrota afrikanska svinpesten. Åtgärdernas effektivitet kontrolleras regelbundet och handlingsplanen ändras och kompletteras vid behov.

27. Vad gör myndigheterna i en restriktionszon som inrättats på grund av ASF-smitta hos vildsvin?

Regionförvaltningsverket utarbetar en förteckning över alla svingårdar i restriktionszonen. 

Regionförvaltningsverket ser till att alla frilevande vildsvin som fällts eller påträffats döda i zonen undersöks och att det tas prover av dem och att proverna sänds in till Evira för analys med tanke på afrikansk svinpest.

Regionförvaltningsverket ser till att kropparna av de frilevande vildsvinen bortskaffas på ett sådant sätt, att det inte föreligger någon risk att afrikansk svinpest sprider sig.

Den kommunala veterinären besöker alla svingårdar inom restriktionszonen och kontrollerar märkningarna på svinen och förteckningarna över djuren, utför en klinisk besiktning av djuren och tar vid behov prover för analys med tanke på afrikansk svinpest.

28. Hurdana begränsningar utsätts svingårdarna för inom en restriktionszon som inrättats på grund av ASF-smitta hos vildsvin?

Det är förbjudet att ta in svin till en gård som ligger inom restriktionszonen eller föra bort sådana därifrån. Regionförvaltningsverket kan ge dispens från förbudet.

Det är förbjudet att förflytta svin, könsceller från svin eller embryon från svin från en svingård inom restriktionszonen till områden utanför landets gränser.

Det är också förbjudet att föra in obearbetade biprodukter från frilevande vildsvin till svingårdar inom restriktionszonen.

Svinhållaren ska hålla svinen i djurstallar eller på annat sätt isolerade från frilevande vildsvin.

Alla personer som besöker svingårdar ska använda sådan skyddsklädsel, som används enbart på gården i fråga och byta skodon i samband med in- och utgångarna till svinstallet så, att fotspåren från de skodon som används inne i svinstallet och de som används utanför inte möts och tvätta och desinficera händerna då de kommer till svinstallet och lämnar svinstallet. Svinhållarna ska se till att det finns en desinficeringsbassäng för desinficering av skodonen och en möjlighet att tvätta och desinficera händerna.

29. Om afrikansk svinpest konstateras på min gård och alla mina svin avlivas, får jag då några ersättningar från staten?

Ur statens medel betalas kostnaderna som orsakas av arbetet, användningen av utrustning och redskap och förnödenheter och ämnen som hänför sig till verkställandet av ett föreläggande om avlivning av djur, bortskaffning av egendom och rengörings- och desinficeringsåtgärderna som hänför sig till dem.

Svinägaren har rätt att ur statens medel få ersättning för sådana svin, som man bestämt att ska avlivas på grund av att afrikansk svinpest konstaterats eller misstänks. Svinägaren har rätt till ersättning också om det i restriktionszonen kring den smittade gården finns många svin som inte kan skyddas mot smitta och svinen måste avlivas för att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig. Som ersättning betalas djurets gängse värde utan sjukdomen i fråga. Ersättningarna kan sänkas eller så kan man helt mista rätten till sådana, om man brutit mot lagstiftningen som hänför sig till bekämpningen av djursjukdomar (lagen om djursjukdomar, lagen om ett system för identifiering av djur och lagen om veterinär gränskontroll eller motsvarande EU-författningar och nationella författningar).

30. Vore jag tvungen att avliva mina svin utan ersättningar, om min svingård låg inom en restriktionszon som inrättats på grund av afrikansk svinpest och jag på grund av begränsningarna inte kunde förflytta mina svin och det på grund av överfyllnad uppstod problem med välmåendet i svinstallet?

Om begränsningarna som gäller förflyttande av svin i en restriktionszon har gällt i mer än 14 dygn och de av ekonomiska skäl eller skäl som hänför sig till djurens välmående betydligt försvårar svinhållningen, kan svinhållaren ansöka om ett beslut från Evira om att svinen ska avlivas. Evira kan fatta ett beslut om att svinen ska avlivas och ägaren har då rätt att ur statens medel få ersatt högst tre fjärdedelar av djurets gängse värde. Om ersättningsfallen är många, kan ersättningens belopp sänkas.

31. Om afrikansk svinpest konstateras på en svingård, hur ersätts då den egendom som bortskaffats i samband med saneringen av gården?

Ägaren har rätt att ur statens medel få ersättning för sådana produkter från djur och för andra sådana ämnen, varor, föremål eller konstruktioner, som med Eviras beslut om att afrikanska svinpesten ska utrotas bortskaffats eller behandlats så, att de skadats eller blivit oanvändbara. Som ersättning betalas egendomens gängse värde.

32. Kan en svinhållare få ersättning för förlorad produktion?

Om ett förbud, ett villkor, en begränsning eller en åtgärd som förelagts en gård där smitta misstänks eller konstaterats för att bekämpa afrikansk svinpest eller förhindra att sjukdomen sprider sig hindrar eller försvårar djurproduktionen, kan den ekonomiska skada som svinhållaren medförts och som betydligt försvårar hans försörjning ersättas ur statens medel. Som ersättning kan betalas högst tre fjärdedelar av skadans storlek.

33. Vad faller utanför ersättningarna?

Kostnaderna och förlusterna som avsågs i frågan ovan ersätts inte, om de uppkommit vid förädling av livsmedel, vid tillverkning av andra produkter av animaliskt ursprung eller vid saluhållande av livsmedel eller andra produkter.

34. Hur söker jag om ersättning bl.a. för mina avlivade svin och för bortskaffad egendom?

Om ersättningar ansöks hos Evira, som fattar beslut om att bevilja sådana. Om ersättning ska ansökas inom två månader efter att djuret avlivats. Om andra ersättningar ska ansökas inom tre månader efter att åtgärderna som berättigar till ersättningar vidtagits eller efter att förbudet, villkoret eller begränsningen upphört att gälla. Till ansökan ska bifogas en tillräcklig utredning över kostnaderna och skadorna. Av länsveterinären eller den kommunala veterinären får man en ansökningsblankett som hjälp vid ansökan om ersättning. I ansökan krävs också ett utlåtande från den kommunala veterinären eller länsveterinären om att lagstiftningen som hänför sig till bekämpningen av djursjukdomar följts.

35. Kan det gå så att ersättningar inte beviljas?

Man mister helt eller delvis rätten till ersättningar, om den som är berättigad till ersättning (svinhållaren) brutit mot lagen om djursjukdomar, lagen om ett system för identifiering av djur och lagen om veterinär gränskontroll, författningar eller bestämmelser som givits med stöd av dem eller en EU-författning som verkställs på en gård med djursjukdom eller inte följt ett förvaltningsbeslut som fattats med stöd av de nämnda lagarna eller författningarna. Man mister också rätten till ersättningar, om den som är berättigad till ersättning då han anskaffat svinen eller annan egendom vetat eller han beaktande omständigheterna borde ha vetat att djuret insjuknat i eller bär på den sjukdom som ersättningen gäller eller att egendomen är smittad.

Ersättningar betalas inte ur statens medel till de delar som den som är berättigad till ersättning har fått eller är berättigad att få ersättning för samma skada från en fond som Europeiska unionen upprättat.

36. Kan ersättningarna krävas tillbaka?

Evira ska förelägga att ersättningen helt eller delvis återbetalas, om den som fått ersättning då han ansökte om ersättning gett oriktig eller vilseledande information eller undanhållit information, om detta förfarande påverkat beviljandet av ersättning.

Evira ska också ålägga den, som avsiktligen eller av oaktsamhet orsakat att sjukdomen som ersättningen gäller spritt sig till djur som en annan äger, att helt eller delvis ersätta staten för de kostnader och ersättningar, som ersatts ur statens medel som en följd av detta förfarande.