Tarminfektioner

Tarminfektioner hos svin

Diagnos och provtagning
Orsaken till en tarminfektion kan beroende på fallet påvisas med hjälp av bakteriologisk undersökning, påvisade av virus eller histologisk undersökning. Provtagning för att konstatera orsaken till en tarminfektion kan göras av prov som sänts för patologisk-anatomisk undersökning.

När orsakerna till tarminfektion hos grisar som yngre än en vecka ska utredas rekommenderas att hela döda grisar sänds för undersökning. Orsakerna till tarminfektion kan också utredas genom undersökning av avföringsprov från sjuka svin. Vid provtagningen bör man komma ihåg att prov för Brachyspira-odling och Clostridium perfringens-undersökning bör sändas i rör med transportsubstrat.

I fråga om bakterierna E. coli och Brachyspira som orsakar tarminfektioner görs vid Evira även analys av känsligheten för mikrobläkemedel i anslutning till undersökningen.

Smittvägar
Svin som insjuknar i tarminfektioner utsöndrar den bakterie eller det virus som orsakar tarminfektionen i avföringen, och avföringen fungerar då som smittkälla. Smittan sprids till nya individer antingen via sjuka svin eller i boxmiljö som förorenats av sjukdomsalstraren.

Tarminfektioner som orsakas av bakterier

Alstrare av tarminfektioner hos smågrisar

Toxigena E. coli-stammar

Toxigena hemolytiska E.coli-bakterier är även i Finland vanliga orsaker till diarrésymtom hos smågrisar.

Profylax
Grisar skyddas mot diarré som orsakas av toxigena E.coli av antikroppar i råmjölk och mjölk. Friska grisar är även beroende av gynnsamma förhållanden och tillräckligt lågt smittryck. Gynnsamma förhållanden (värme, avsaknad av drag, renhet) ger grisarnas kroppar goda förutsättningar att försvara sig mot sjukdomsalstrare. God hygien i grisningsboxarna håller ner smittrycket.

Det är möjligt att förbättra antikroppsnivån i suggornas mjölk och råmjölk genom att vaccinera suggorna med E.coli-vaccin.

Smitta med Clostridium perfringens typ C

Clostridium perfringens typ C förorsakar vanligtvis gangränös blodig tarminfektion som leder till döden hos grisar som är yngre än några dagar, och om det är fråga om ny smitta kan man förlora flera hela kullar på gården. Smitta med Clostridium perfringens typ C förekommer i någon mån på finländska grisproduktionsgårdar.

Profylax och bekämpning
Genom bra skydd mot sjukdomen vid persontrafik och djurtrafik på svingården förhindras ny smitta. Det finns vaccin mot tarminfektion som orsakas av Clostridium perfringens typ C. När suggorna vaccineras med detta vaccin får smågrisarna skydd mot smitta med Clostridium perfringens typ C genom antikroppar i moderns råmjölk. Smitta med Clostridium perfringens typ C får inte förekomma på gårdar på specialnivån i hälsoklassificeringsregistret Sikava vilka producerar förnyelsedjur för andra gårdar. På dessa gårdar får suggorna inte heller vaccineras mot Clostridium perfringens typ C.

Övervakning
Frihet från smitta med Clostridium perfringens typ C följs med hjälp av klinisk kontroll av djuren i samband med regelbundna veterinärbesök på gårdar på specialnivån i hälsoklassificeringsregistret Sikava.

Smitta med Clostridium perfringens typ A

Clostridium perfringens typ A är en vanlig bakterie i svinens tarmflora som emellertid kan orsaka diarré hos nyfödda grisar. Grisarna dör vanligtvis inte i diarré som orsakas av typ A men grisarna kan bli efter i växten.

Profylax
Eftersom bakterien är vanlig i tarmen utvecklas hos suggorna med tiden naturlig motståndskraft som överförs till smågrisarna med råmjölken. För att förebygga sjukdomen är det viktigt att se till att smågrisarna får tillräckligt med råmjölk och att försöka minska smittrycket med god hygien i grisningsboxarna.

Alstrare av tarminfektioner hos större grisar och svin

Avvänjningsdiarré som orsakas av toxigena E. coli-bakterier

Avvänjningsdiarré som orsakas av toxigena hemolytiska E. coli-bakterier uppträder vanligtvis 1-14 dygn efter avvänjningen. Avvänjningsdiarré utvecklas när toxigena E.coli-bakterier som orsakar diarré under inverkan av utlösande faktor kommer åt att föröka sig i grisens tarmar. Avvänjningsdiarré som orsakas av toxigena E. coli-bakterier är vanlig även i Finland.

Profylax
Många faktorer i samband med avvänjningen kan göra grisen mottaglig för tarminfektion som orsakas av toxigena E. coli. Utlösande faktorer kan vara t.ex. stress i samband med avvänjningen (modern försvinner, eventuella förflyttningar och sammanföringar av grisar i samband med avvänjningen), förändrad utfodring, de skyddande antikropparna i modersmjölken uteblir samt något låg temperatur eller större temperaturvariationer än normalt under de två första veckorna efter avvänjningen.

Genast efter avvänjningen lönar det sig att dela upp den dagliga fodermängd som ges grisarna på 3-4 portioner så att grisarna å ena sidan lockas att äta och så att de å andra sidan inte äter för mycket på en gång. I samband med foderbytet (från mjölk till fast foder) kan en för stor mängd foder på en gång leda till diarré hos grisarna. Också för litet foder kan vara en stressfaktor som gör dem mottagliga för diarré. Stressen i anslutning till utfodringen kan minskas i samband med avvänjningen genom att man genast efter avvänjningen utfodrar grisarna så att alla grisar kommer åt att äta samtidigt. Detta är särskilt viktigt om den fodermängd som ges grisarna måste begränsas efter avvänjningen.

Tarminfektion som orsakas av bakterien Lawsonia intracellularis

Bakterien Lawsonia intracellularis kan orsaka s.k. proliferativ tarminfektion. I samband med proliferativ tarminfektion konstateras de kraftigaste förändringar på tarmväggen i allmänhet alldeles i slutändan av tunntarmen. Smitta med Lawsonia intracellularis hos svin är inte sällsynt i Finland.

Symtom
De svin som insjuknar i proliferativ tarminfektion är vanligtvis 6-20 veckor gamla. Hos en del av de smittade djuren kan symtomen vara mycket lindriga, en del insjuknar allvarligare. Symtomen hos sjuka djur är avtagande tillväxt och matvägran. Hos en del svin förekommer diarré som kan uppträda tidvis eller vara mera ihållande. De djur som insjuknar värst får dålig kondition och allvarliga förändringar i tarmen kan t.o.m. leda till att svinet dör.

Profylax
Omsorgsfull rengöring av boxarna och avbrytande av smittkedjorna mellan uppfödningsomgångarna är viktiga åtgärder för att förebygga sjukdom i samband med avföringsöverförd smitta. Minskat smittryck minskar risken för att grisarna ska insjukna. Flyttning av grisar som insjuknat i tarminfektion till sjukboxar där de sköts separat minskar smittrycket på övriga grisar. Smittrycket på grisarna minskar också om grisarna blandas så litet som möjligt i samband med flyttningar samt om grisar som växer dåligt inte flyttas med yngre grisar.

Svindysenteri

Svindysenteri kallas den tjocktarmsinflammation hos svin som orsakas av Brachyspira hyodysenteriae.

Brachyspira pilosicoli och Brachyspira intermedia

Brachyspira pilosicoli kan orsaka en tarminfektion hos växande svin som kallas spiroketal kolit. En del Brachyspira intermedia-bakterier kan också orsaka tarminfektion hos växande svin. Bägge formerna av bakteriesmitta förekommer även i Finland.

Profylax
Omsorgsfull rengöring av boxarna och avbrytande av smittkedjorna mellan uppfödningsomgångarna är viktiga åtgärder för att förebygga sjukdom i samband med avföringsöverförd smitta.

Tarminfektioner som orsakas av virus

Rotavirus

Rotavirus kan orsaka diarrésymtom hos smågrisar. Rotavirussmitta konstateras tillfälligt hos smågrisar även i Finland. I en del svinstall orsakar rotaviruset inga symtom, i en del svinstall kan problem som beror på rotaviruset uppträda tidvis. Rotavirussmitta orsakar sällan dödlighet hos grisar som är äldre än 14 dagar.

Profylax

För att förebygga tarminfektion hos smågrisar som orsakas av rotavirus lönar det sig att se till att grisarna får tillräckligt med råmjölk och mjölk, att boxhygienen är god och att förhållandena i omgivningen är gynnsamma för grisarna. Till följd av smitta bildar svinet rotavirusantikroppar. Beroende på mängden antikroppar i suggans råmjölk och mjölk får grisarna i allmänhet skydd mot rotavirusmitta tills de är ungefär 3-5 veckor gamla. Rotaviruset klarar sig bra i omgivningen i svinhuset. Genom god boxhygien kan man medverka till att smittrycket förblir lågt, dvs. på en nivå där antikropparna i råmjölken och mjölken räcker till för att skydda grisen.

Tarminfektionssymtom i anslutning till circovirus typ 2 (PCV2)

Se  ’PMWS’

Tarminfektioner orsakade av virus som aldrig konstaterats hos oss

Transmissible gastroenteritis hos svin (TGE)

TGE hör enligt veterinärlagstiftningen till de farliga djursjukdomar som ska bekämpas i Finland.

Porcine epidemic diarrhea (PED)

PED kan inte på grundval av de kliniska symtomen särskiljas från TGE–smitta. PED orsakas av ett annat coronavirus som skiljer sig från det coronavirus som orsakar TGE.


Mer information på vår webbplats