Frågor och svar om ESBL

1. Vad är ESBL?

ESBL, Extended Spectrum Beta Lactamase, är ett enzym som produceras av vissa bakterier (särskilt Escherichia coli och Klebsiella) som förekommer i tarmkanalen och på slemhinnorna. Med förkortningen ESBL avses ofta även dessa bakterier. Det finns också andra enzymer av ESBL-typ, en av de vanligaste är AmpC. Dessa enzymer spjälker effektivt vissa av de mest använda antibiotika eller antimikrobiella läkemedlen, till exempel den s.k. tredje generationens cefalosporiner samt i regel också penicillin och första och andra generationens cefalosporiner. Bakterier som producerar ESBL-enzymer är ofta motståndskraftiga eller resistenta även mot många andra viktiga antimikrobiella läkemedel.

2. Vad orsakar ESBL-bakterierna?

E. coli och Klebsiella hör till den normala bakteriefloran i människors och djurs tarmkanal, men de kan orsaka infektioner för människor och djur, till exempel urinvägs- och juverinfektioner. E. coli -bakterierna eller andra enterobakterier i tarmkanalen och miljön kan börja producera ESBL-enzymer om denna egenskap överförs till dem från andra bakterier eller de får egenskapen via konversion till exempel som följd av riklig användning av antibiotika. Förmågan att producera ESBL-enzymer ökar i sig inte bakteriens sjukdomsalstrande förmåga, men den kan väsentligt försvåra vård med antibiotika av de infektioner som dessa bakterier orsakar.

3. ESBL som förekommer hos djur i Finland

Bakterier som producerar ESBL-enzymer isoleras från sällskaps- och keldjur i tilltagande mängd. Merparten av dessa bakterier orsakar sjukdomar hos djur, men man finner dem även i uppföljnings- eller kartläggningsprover som tas på friska djur.

Bland produktionsdjuren i Finland har man funnit flest bakterier som producerar ESBL-/pAmpC-enzymer i broileruppfödningskedjan. Bakterier som producerar resistensenzymer har konstaterats sporadiskt  även hos slaktnötdjur och -svin. 

4. Hur sprids ESBL?

ESBL-stammarna kan överföras mellan människor och djur. Tills vidare har man väldigt knapp kunskap om produktionsdjurens ESBL-källor eller spridning av ESBL. Det verkar ändå uppenbart att ESBL-/AmpC-bakterierna i Finland kommit in i broilerproduktionskedjan genom att bakterierna funnits i tarmkanalen eller slemhinnorna hos en tidigare generation importerade dunungar. Användningen av vissa bredspektrumantibiotika, tredje och fjärde generationens cefalosporiner, vid medicinsk behandling av djur anses vara en viktig allmän riskfaktor för uppkomsten av ESBL-stammar i världen. I Finland har användningen av tredje och fjärde generationens cefalosporiner för djur begränsats genom lagstiftning.

5. Är livsmedlen säkra vad gäller ESBL?

Bakterier som producerar ESBL-enzymer kan förekomma i livsmedel. Till exempel bakterien E. coli hör till den normala bakteriefloran i djurens tarmkanal och den förekommer även allmänt i miljön. Kött kan förorenas av bakterier som producerar ESBL-enzymer under slakten och grönsaker kan förorenas till exempel genom orent bevattningsvatten. Förorening av livsmedel via olika skadliga eller sjukdomsframkallande bakterier, till exempel bakterier som producerar ESBL-enzymer, förebyggs genom en god produktionshygien.

I Sverige har man jämfört ESBL-producerande E. coli -bakterier som isolerats från människor, produktionsdjur, livsmedel, miljön och avloppsvatten. Studien visar att de ESBL-typer som förekommer i livsmedel och produktionsdjur skiljer sig från de ESBL-typer som förekommer hos människor, i avloppsvatten eller miljön. Den svenska studien tyder på att livsmedel eller produktionsdjur inte är en väsentlig källa för ESBL-smittor hos människan. I studier i Tyskland och Danmark har man fått motsvarande resultat, kött verkar inte vara en väsentlig källa för ESBL-smittor hos människan. Däremot har en holländsk undersökning gett indikationer om att ESBL överförs från fjäderfäkött till människor. I Finland har man tills vidare inte utrett djurs och livsmedels betydelse för ESBL-smittor hos människan.

6. ESBL i mat i Finland

Av livsmedlen i Finland har inhemskt broilerkycklingkött och nöt- och svinkött i detaljhandeln undersökts med tanke på bakterier som producerar enzymet ESBL/AmpC. I inhemskt broilerkycklingkött uppdagades sådana första gången år 2010. Bakterierna som producerar enzymet ESBL verkade till en början föröka sig i inhemskt broilerkycklingkött, men år 2013 konstaterades redan klart färre sådana. Då det år 2012 konstaterades E. coli -bakterier som producerar ESBL/pAmpC-enzymer i 18  % av det undersökta inhemska broilerkycklingköttet i detaljhandeln, konstaterades sådana år 2013 endast i 13 %. Under året 2016 undersöker Evira 300 prover av kött från broilerkyckling med tanke på ESBL.

År 2014 kördes i hela EU igång ett uppföljningsprogram som också omfattar nöt- och svinkött i detaljhandeln. Under året 2015 utredde Evira ESBL-bakteriens förekomst i färskt svin- och nötkött som en del av en omfattande uppföljning i samtliga EU-länder. I endast ett av de 303 undersökta svinköttsproverna konstaterades bakterien E. coli som producerar ett liknande enzym som ESBL. Man undersökte sammanlagt 300 nötköttsprover och ESBL- eller liknande bakterier konstaterades inte i ett enda av dem. Av nötköttsprodukterna var 14 och av svinköttsprodukterna 11 av utländskt ursprung.

7. Kan jag inverka?

Bakterier som producerar ESBL-enzymer sprids via beröring, dvs. via händerna. Vid matlagning förebyggs ESBL-smittor, i likhet med övriga smittor, genom en bra arbets- och handhygien. Bakterier som producerar ESBL-enzymer förstörs genom upphettning av livsmedel, så tillagade kött- och andra produkter innehåller inte ESBL-bakterier om rätterna inte har förorenats efter tillredningen.