Vaccination av fjäderfä

Recommendation för vaccination av fjäderfä

 
  Vaccinera endast friska djur.

 Vaccin MAREK  AE  Levande GUMBORO  Avdödat GUMBORO BLÅVINGE- SJUKA (im)

BLÅVINGE- SJUKA

(dricksvatten)

   Inom ett dygn efter kläckning  Vid 10-16 (senast 4 veckor innan värpningen inleds)  1. vaccinationen vid 2-8 veckors ålder, boosterdos vid behov  Vid 16-20  veckors ålder (senast 3-4 veckor innan värpningen inleds)  Vid 16 veckors ålder (senast 6 veckor innan värpningen inleds)

Vid 10 veckors ålder

Äggproduktion          

 

 Far- och morföräldrar  X  X  X  X  X

 X

 Föräldrar  X  X  X  X  X  X
 Värphöns  X  X  X*    

 

 Broilrar          

 

 Far- och morföräldrar  X  X  X  X  X

X

Föräldrar

 X  X

 X

 X

 X

X

Slaktkycklingar      (X)**    

 

 

Vaccin mot koccidios ges åt far- och morföräldrar, föräldrar och värphöns vid 5-9 dygns ålder, åt broilrar vid 1 dygns ålder.
X* Vaccination vid 3-5 veckors ålder
(X)** På problemgårdar vid 10-14 dygns ålder

Rekommenderad intervall mellan vaccinationerna är 4 veckor men intervallen ska vara minst 2 veckor. 
  Rekommendation för vaccination av fjäderfä mot gumborosjuka vid sjukdomsutbrott (pdf, 45 kb)

Förebyggande av virussjukdomar genom vaccination

Vaccination är ett effektivt sätt att förebygga en del av sjukdomarna hos fjäderfä. Vaccination utgör ändå endast en del av sjukdomsbekämpningen och görs alltid i förebyggande syfte. Virussjukdomar hos fjäderfä som kan bekämpas genom vaccination är Mareks sjukdom, aviär encephalomyelit (smittsam hjärn- och ryggmärgsinflammation, AE), gumborosjuka (IBD) och blåvingesjuka (CAV).

Marek

• AVIPRO MD LYO
• AVIPRO MD RISPENS RL
• NOBILIS RISMAVAC +CA126 (preparat som kräver specialtillstånd)

Vid bekämpning av Mareks sjukdom är det viktigt att kycklingarna vaccineras så snart som de har kläckts under det första levnadsdygnet med ett vaccin som innehåller levande virus, så att de får vaccinviruset innan de smittas på naturlig väg. Det är därför viktigt att uppfödningsstallen för kycklingar är väl rengjorda och desinficerade innan kycklingarna anländer och att kycklingarna inte kommer i kontakt med äldre kycklingar eller höns.

Två typer av vaccin mot Mareks sjukdom används; vacciner som innehåller levande, försvagade herpesvirus från kalkoner och cellbundna vacciner som innehåller levande, försvagade herpesvirus från höns.

Smittsam hjärn- och ryggmärgsinflammation (AE)

  • AVIPRO AE
    IZOVAC ENCEFALOMIELITE (preparat som kräver specialtillstånd)

Smittsam hjärn- och ryggmärgsinflammation förebyggs genom användning av ett vaccin som innehåller levande, försvagade virus för vaccination av moderfåglar. Vaccinet ges åt moderfåglarna i dricksvattnet under uppfödningsperioden vid 10-16 veckors ålder. Vaccinviruset kan orsaka sjukdom hos kycklingar som är yngre än 6 veckor och nedsatt värpningsförmåga hos värphöns.

Gumborosjuka (IBD)

• NOBILIS GUMBORO
• NOBILIS GUMBORO D78 VET
• TAD GUMBORO VAC

Gumborosjuka förebyggs genom god hygien, genom att hålla olika åldersklasser åtskilda, fylla upp på en gång och vaccinera. Mödrar av både värp- och köttraser vaccineras med ett levande vaccin som ges i dricksvattnet vid 2-8 veckors ålder och genom ett avdödat vaccin som injiceras i bröstmuskeln vid 16-20 veckors ålder. Avsikten är att skydda moderfåglarna under uppväxtperioden och garantera en så hög och jämn nivå av maternella antikroppar som möjligt för nykläckta kycklingar. Då kycklingarna vaccinerats på detta sätt mot gumborosjuka förblir de immuna under de 4-5 första levnadsveckorna.
Broilrar har immunitet under de 2-3 första levnadsveckorna. På problemgårdar kan det vara nödvändigt att vaccinera även broilrar avsedda för produktion eftersom de maternella antikropparna inte räcker till för att skydda broilrar från smitta under hela uppväxtperioden. Broilrar avsedda för produktion har vaccinerats med levande vaccin som ges i dricksvattnet vid 10-14 dagars ålder.

Blåvingesjuka – infectiös kycklinganemi (CAV)

• NOBILIS CAV P4
• AVIPRO THYMOVAC

Blåvingesjuka i Finland är ett problem i synnerhet hos broilrar. Sjukdomen förebyggs genom god hygien, genom att hålla olika åldersklasser åtskilda och vaccination av moderfåglarna. Moderhönsens immunitet förhindrar sjukdomsalstraren från att utsöndras i ägget.

Infektiös bronkit (IB)

• NOBILIS IB Multi (preparat som kräver specialtillstånd)

IB, det vill säga infektiös bronkit drabbar endast tamhöns och inga andra fågelarter. Sjukdomen orsakas av ett coronavirus, av vilket det finns flera virusstammar med olika sjukdomsalstrande förmåga. Spridning av sjukdomen förebyggs genom iakttagande av allmänna anvisningar för skydd mot sjukdomen. I Finland är det tillsvidare förbjudet att använda levande vacciner mot IB. Det är ändå tillåtet att använda inaktiverat, dvs. avdödat vaccin mot IB.

Förebyggande av koccidios

 
• PARACOX-8 VET
• PARACOX-5 VET
HIPRACOX BROILERS

Kycklingar kan vaccineras mot koccidios som orsakas av vissa Eimeria-arter. Vaccinet innehåller levande, försvagade koccidier vars levnadsförlopp har förkortats så att de inte skadar tarmkanalen utan istället åstadkommer ett immunförsvar.
Vaccinets effekt är baserat på att vaccinkoccidier förökar sig i fåglarnas tarmkanal och de utsöndrar vaccinkoccidier i miljön. Vaccinkoccidiernas kretslopp från fåglar till torrströ och tillbaka till fåglarna förstärker vaccinskyddet. Om ströet är för torrt förhindras vaccinkoccidiernas kretslopp och vaccinationen får inte önskat resultat.

Vaccination av fjäderfä

Vacciner som innehåller levande sjukdomsalstrare kan antingen ges individuellt eller som massvaccination. Då fåglarna vaccineras individuellt kan man säkerställa att varje fågel får sin vaccindos.
Vacciner som administreras individuellt ger i allmänhet ett bättre skydd för hela flocken än massvaccinationer. Individuell vaccination är mycket arbetsintensivare än massvaccination, därför används i allmänhet massvaccinationer då stora mängder fåglar ska vaccineras.
Då man administrerar vacciner ska man noggrant iaktta de administrationssätt och doseringar som tillverkaren rekommenderar. Om ett oljebaserat vaccin för fjäderfä injiceras i en människa av misstag, är det skäl att besöka en läkare samma dag. Läkaren ska informeras om att vaccinet innehåller en oljeadjuvans.

Individuella vaccinationsmetoder

Vaccination intramuskulärt och subkutant

Hos dagsgamla kycklingar ges vaccinerna som injektion subkutant i nacken eller intramuskulärt i lårmuskeln. Boostervacciner för fåglar i föräldraled ges som injektion, helst i den tjocka delen av bröstmuskeln. Det rekommenderas att nålen på en automatspruta byts ut åtminstone efter 500 fåglar och alltid om man misstänker att nålen har förorenats. Vaccinflaskan ska skakas väl före och under användningen för att emulsionen ska bibehållas.

Övriga sätt att vaccinera individer

Andra sätt att vaccinera enskilda fåglar är exempelvis intranasalt vaccin då vaccinet ges som dropp på en näsborre eller intraokulärt då vaccindroppen sätts på ett öppet öga samt wing-web-metoden då vaccinet ges intrakutant genom att sticka en specialnål som doppats i vaccinvätskan igenom huden på vingen (wing-web).

Metoder vid massvaccinering

Vaccin i dricksvatten

Administration av vaccin i dricksvatten är den vanligaste vaccinationsmetoden för fjäderfä. Idén med metoden är att få så många fåglar som möjligt att dricka vaccinvattnet inom en kort tid. För att målet ska kunna uppnås får fåglarna inget vatten 1-2 timmar innan de får vaccinvattnet. Vaccination enligt denna metod rekommenderas inte för kycklingar som är yngre än 3 veckor, eftersom små kycklingar dricker oregelbundet.

Vacciner som distribueras via dricksvatten innehåller levande virus (eller levande oocystor som koccidiosvaccinerna). Det är absolut nödvändigt att vaccinvirusen hålls levande för att vaccinationen ska lyckas.

Dricksystemet ska rengöras omsorgsfullt innan vaccinet distribueras eftersom organiskt material, t.ex. alger, binder vaccinvirus på ytan. Efter rengöringen ska dricksystemet sköljas grundligt för att få bort allt tvätt- och desinfektionsmedel som inaktiverar vaccinvirus.

Tillsats av skummjölkspulver i vaccinvattnet kan förhindra att vaccinvirusen inaktiveras på grund av orenheter i vattnet. Skummjölkspulver tillsätts enligt tillverkarens anvisning, eller en tesked i 5 liter vatten. En nackdel med mjölkpulver är att det kan täppa till vattennippeln.

Fåglarna kan få milda symptom i luftvägarna då vaccin ges med dricksvattnet.