Tilläggskrav för slakterier

För slakt och därmed sammanhängande verksamhet som sker vid slakterier har fastställts vissa tilläggskrav. Dessutom ska alla allmänna krav tillämpas, som gäller slakt och avlivning av produktionsdjur utanför slakterier.

Avlivning är en avsiktlig process som syftar till att döda ett djur. Med slakt avses avlivning av djur som är avsedda till livsmedel. Med slakteri avses varje anläggning där landlevande djur slaktas, som är ett godkänt slakteri, småskaligt slakteri eller renslakteri. Slakt är också avlivning av djur.

Bestämmelser om de nedan uppräknade kraven ingår i avlivningsförordningen. Dessutom regleras skyddet av produktionsdjur vid avlivning och slakt genom den nationella djurskyddslagstiftningen. En ändring av lagstiftningen för genomförande av förordningen är under beredning vid jord- och skogsbruksministeriet

Innehåll

  • Standardrutiner och kontrollförfaranden vid slakt av djur i slakterier 
  • Person som ansvarar för djurens välmående
  • Godkännande av slakterier
  • Hantering och fixering av djur i slakterier
  • Bestämmelser om slakteriernas verksamhet
    • Ankomst, förflyttning och hantering av djur
    • Ytterligare bestämmelser för uppstallning av däggdjur (utom kaniner och harar)
    • Avblodning av djur
  • Slakteriers utformning, konstruktion och utrustning (befintliga från 8.12.2019 och nya från 1.1.2013) 
    • Alla stallutrymmen
    • Stallutrymmen för djur som inte anländer i containrar
    • Utrustning och hjälpmedel för fixering
    • Elektrisk bedövningsutrustning (utom utrustning för bedövning i strömförande vattenbad)
    • Utrustning för bedövning i strömförande vattenbad
    • Utrustning för bedövning av svin och fjäderfän med gas


Standardrutiner och kontrollförfaranden vid slakt av djur i slakterier

Med standardrutiner avses skriftliga anvisningar för arbetsrutinerna, som syftar till att förenhetliga vissa normer eller arbetsmetoder.

Företagarna ska planera avlivning av djur och därmed sammanhängande verksamhet i förväg och utarbeta  standardrutiner för detta. Avlivningen ska utföras enligt standardrutinerna för att säkerställa att avlivningen och den därmed sammanhängande verksamheten utförs så att djuren skyddas mot onödig smärta, plåga och lidande. Standardrutinerna ska på begäran göras tillgängliga för den behöriga myndigheten.

Företagarna ska inrätta och genomföra ändamålsenliga övervakningsförfaranden i slakterierna för att utföra kontroll av bedövningen. Företagarna ska inrätta ett särskilt övervakningsförfarande för varje slaktlinje. När frekvensen av kontrollerna bestäms ska hänsyn tas till de främsta riskfaktorerna, t.ex. om ändringar förekommer i fråga om typ eller storlek på de djur som ska slaktas eller personalens arbetsschema, så att tillförlitliga resultat kan garanteras. Övervakningsförfarandena kan beskrivas inom ramen för de skriftliga arbetsrutinerna.

Övervakningsförfarandena ska beskriva hur kontrollerna av bedövningen utförs och ska minst omfatta följande:

  • namn på de personer som har ansvar för övervakningsprocessen;
  • indikatorer för att påvisa tecken på medvetslöshet och medvetande eller på förmåga att känna hos djuren;
  • kriterier för att avgöra om de resultat som de ovannämnda indikatorerna visar är tillfredsställande;
  • förhållandena och/eller tidpunkten för när övervakningen ska äga rum;
  • antal djur i varje urval som ska kontrolleras under övervakningen;
  • lämpliga förfaranden för att, om grunderna för godkännande av de kriterier som avses ovan inte uppfylls, se till att bedövnings- eller avlivningsmomenten ses över så att orsakerna till bristerna kan fastställas och åtgärdas.


Vid utarbetandet av standardrutiner och övervakningsförfaranden får företagaren använda de standardrutiner och övervakningsförfaranden som anges i vägledningarna för god praxis.  Djurens välfärdscentral har gett ut guider om slakt av nötkreatur, svin och fjäderfän (på finska).

Djurskyddsansvarig

Företagaren ska utse en person som ansvarar för djurens välbefinnande i varje slakteri där minst 1000 däggdjursenheter eller minst 150 000 fåglar eller kaniner slaktas per år. Med djurenhet avses en standardiserad måttenhet som gör det möjligt att lägga samman de olika djurkategorierna för att de ska kunna jämföras.

Vid tillämpning av det ovan nämnda kravet används följande omräkningstal:

  • vuxna nötkreatur (levande vikt över 300 kg) och hästdjur: 1 djurenhet
  • andra nötkreatur (levande vikt under 300 kg): 0,50 djurenheter
  • gris (levande vikt över 100 kg): 0,20 djurenheter
  • övriga grisar (levande vikt under 100 kg): 0,15 djurenheter
  • får och getter: 0,10 djurenheter
  • lamm, killingar och spädgrisar (levande vikt under 15 kg): 0,05 djurenheter
  • för renar utarbetas bestämmelser om omräkningstal vid jord- och skogsbruksministeriet


Den djurskyddsansvarige bistår slakteriet med att se till att bestämmelserna i avlivningsförordningen efterlevs i slakteriet. Hon eller han är direkt underställd företagaren och ska avge rapport om djurskyddsfrågor direkt till denne. Den djurskyddsansvarige ska ha befogenheter att kräva att slakteripersonalen vidtar de korrigerande åtgärder som krävs för att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning följs.

Den djurskyddsansvariges ansvarsområden ska fastställas i slakteriets standardrutiner och den berörda personalen ska vara fullständigt informerad om detta. Den djurskyddsansvarige ska inneha ett  kompetensbevis som ska gälla för all slakteriverksamhet i de slakterier för vilka hon eller han är ansvarig. Den djurskyddsansvarige ska föra ett register över de åtgärder som vidtagits för att förbättra djurskyddet i det slakteri där denne utför sina uppgifter. Detta register ska bevaras i åtminstone ett år och ska på begäran göras tillgängligt för den berörda myndigheten.

Den europeiska kommissionen har utarbetat broschyren om djurskyddsansvariges roll .

Godkännande av slakterier

När den behöriga myndigheten godkänner ett slakteri ska den göra en bedömning av den information som företagaren har lämnat till myndigheten för godkännande av slakteriet.

Slakteriet ska på begäran för varje slakteri sända åtminstone följande uppgifter till Eviras enhet för köttkontroll:

  • det maximala antalet djur per timme för varje slaktlinje
  • de djur- och viktkategorier för vilka tillgänglig fixerings- eller bedövningsutrustning får användas;
  • maximal kapacitet för varje uppstallningsområde.


Hantering och fixering av djur i slakterier

Följande fixeringsmetoder är förbjudna

  • upphängning av djur som är vid medvetande, utom upphängning av fjäderfä i fotbyglar
  • Mekanisk fastspänning eller fastbindning av djurens fötter eller ben, utom upphängning av fjäderfä i fotbyglar
  • avskärning av ryggmärgen, t.ex. med en krumkniv eller en dolk
  • användning av elektrisk ström för att immobilisera djuret om den inte bedövar eller dödar djuren under kontrollerade former, särskilt varje användning av elektrisk ström som inte omsluter djurets hjärna.


Driftsbestämmelser för slakterier

Företagaren ska se till att följande driftsbestämmelser som anges i avlivningsförordningen efterlevs i slakteriet.

Ankomst, förflyttning och hantering av djur

Den djurskyddsansvarige eller en person som rapporterar direkt till denne ska systematiskt vid ankomst bedöma varje djuromgång från djurskyddssynpunkt i syfte att kunna göra de rätta prioriteringarna, bland annat genom att kunna avgöra vilka djur som har särskilda välfärdsbehov och vilka åtgärder som ska vidtas i sådana fall.

Djuren ska lastas av så snart som möjligt efter ankomsten och därefter slaktas utan onödigt dröjsmål.

Däggdjur, utom kaniner och harar, som inte direkt vid ankomsten förs till slaktplatsen ska stallas upp.

Djur som inte har slaktats tolv timmar efter ankomsten ska utfodras och därefter ges lagom mängd foder med lämpliga mellanrum. I sådana fall ska liggytorna förses med lämpligt strömedel eller motsvarande material i tillräcklig mängd, anpassat efter artens behov av komfort och antalet djur som det gäller. Materialet ska garantera en effektiv dränering eller i tillräcklig utsträckning absorbera urin och avföring.

Behållare i vilka djur transporteras ska hållas i god ordning, hanteras varsamt, särskilt om de har perforerad eller flexibel underdel och

  • får inte kastas, tappas eller vältas omkull,
  • ska, när så är möjligt, lastas och avlastas horisontellt och mekaniskt.


När behållare lastas ovanpå varandra ska nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas för att

  • hindra att urin och avföring faller på djur i underliggande behållare;
  • se till att behållaren står stadigt;
  • se till att ventilationen inte hindras.


Djuren ska i möjligaste mån lastas av individuellt.

Icke avvanda djur, djur som lakterar, hondjur som har fött under transporten eller djur som levererats i behållare ska ges förtur till slakt före andra typer av djur. Om detta inte är möjligt ska åtgärder vidtas för att lindra djurens lidande, särskilt genom att:

  • djur som lakterar, mjölkas med högst 12 timmars mellanrum;
  • se till att förhållandena är lämpliga för digivning och för det nyfödda djurets välbefinnande om ett hondjur har fött;
  • förse djuren med vatten om de har levererats i behållare.

Däggdjur, utom kaniner och harar, som inte omedelbart förs till slaktplatsen efter avlastningen ska hela tiden ha dricksvatten tillgängligt från lämplig utrustning.

Ett jämnt flöde av djur till bedövning och avlivning ska säkerställas så att de som hanterar djuren inte behöver skynda på djuren från boxarna.

Det är förbjudet:

  • att utsätta djur för slag eller sparkar;
  • att utöva tryck på särskilt känsliga kroppsdelar på ett sätt som kan orsaka djuren smärta eller lidande som skulle kunna undvikas;
  • att lyfta eller släpa djuren i huvud, öron, horn, ben, svans eller päls eller hantera dem på annat sätt som kan orsaka smärta eller lidande; förbudet mot att lyfta djuren i benen gäller emellertid inte fjäderfän, kaniner och harar;
  • att använda pikar eller andra spetsiga redskap;
  • att vrida, krossa eller bryta svansen på djur eller gripa tag i ett djurs ögon.


Användning av redskap som ger elektriska stötar ska undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Under alla omständigheter får sådana redskap endast användas på fullvuxna nötkreatur och grisar som vägrar att förflytta sig och endast om djuret har fri väg framåt. Stötarna får inte vara längre än en sekund, de ska komma med tillräckligt långa intervaller och får användas endast mot djurets bakdelsmuskulatur. Stötarna får inte upprepas om djuret inte reagerar på dem.

Djuren får inte bindas fast i horn eller nosring och djurens ben får inte bindas ihop. Om djuren behöver vara bundna ska rep, tjuder eller andra hjälpmedel som används vara

  • tillräckligt starka för att inte gå sönder
  • så beskaffade att djuren vid behov kan ligga ned samt äta och dricka;
  • utformade på så sätt att det inte finns risk för strypning eller skada och så att djuren snabbt kan släppas lösa.


Djur som inte kan gå ska inte släpas till slaktplatsen utan ska avlivas där de ligger.

Ytterligare bestämmelser för uppstallning av däggdjur (utom kaniner och harar)

Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att kunna stå upprätta, lägga sig ned och, utom när det gäller nötkreatur som stallas i endjursboxar, vända sig.

Djuren ska stallas upp på ett säkert sätt och man ska se till att de inte kan rymma och att de skyddas mot rovdjur.

För varje uppstallningsbox ska det finnas en tydlig skylt med ankomstdatum och ankomsttid och, utom när det gäller nötkreatur som stallas i endjursboxar, som anger det maximala antal djur som ska hållas. Det kunde räcka med att djurens ankomstdatum och ankomsttid antecknas på en tavla som satts upp på väggen i ladugården. För varje box borde ändå antecknas det maximala djurantalet i boxen enligt djur- och storlekskategori.

Varje dag då slakteriet är i drift ska sjukboxar för djur som behöver särskild vård förberedas och hållas redo för omedelbar användning innan djuren ankommer.

Dessutom ska den djurskyddsansvarige eller en person med lämplig kompetens regelbundet kontrollera djurens allmäntillstånd och hälsotillstånd.

Avblodning

Om samma person ansvarar för bedövning, fixering, upphängning och avblodning av djuren ska samtliga av dessa åtgärder utföras på ett djur innan de utförs på ett annat djur.

Vid enkel bedövning ska båda halspulsådrorna eller blodkärl från vilka de utgår skäras av metodiskt. Elektrisk stimulering får ske endast efter att det kontrollerats att djuret är medvetslöst. Ytterligare steg i slaktprocessen eller skållning får ske endast då det har kontrollerats att djuret inte uppvisar några livstecken.

Fåglar ska inte slaktas med automatisk halsavskärning om man inte med säkerhet kan fastställa att utrustningen effektivt skurit av båda blodkärlen. Om utrustningen inte varit effektiv ska fåglarna slaktas omedelbart.

Slakteriers utformning, konstruktion och utrustning

Följande krav gäller fram till 8.12.2019 endast sådana nya slakterier eller slakteriers nya utformning, konstruktion och utrustning som inte tagits i bruk före 1.1.2013. Den nationella djurskyddslagstiftningen gäller ändå också slakterier eller utrymmen i dessa som tagits i bruk före 31.12.2012.

Företagarna ska se till att slakterier är utformade, konstruerade och utrustade i enlighet med bestämmelserna i avlivningsförordningen.

Alla stallutrymmen

Ventilationssystemen ska utformas, konstrueras och underhållas så att djurens välbefinnande ständigt kan garanteras, med hänsyn taget till förväntade väderleksförhållanden.

När mekanisk ventilation krävs ska det finnas en alarm- och reservanläggning som kan användas vid funktionsfel.

Stallutrymmen ska utformas och konstrueras så att risken för skador på djuren och uppkomsten av plötsliga ljud minimeras. Stallutrymmen ska utformas och konstrueras så att kontroll av djuren underlättas. Det ska finnas tillräcklig fast eller flyttbar belysning så att det alltid är möjligt att kontrollera djuren.

Stallutrymmen för djur som inte anländer i containrar

Boxar, passager och drivgångar ska utformas och konstrueras så att

  • djuren kan förflytta sig fritt i den riktning man vill ha dem, genom att man utnyttjar det sätt på vilket de beter sig naturligt och utan att de blir störda,
  • grisar eller får kan gå bredvid varandra, utom när det gäller gångar som för till fixeringsanordningar.


Ramper och broar ska vara försedda med sidoskydd så att djuren inte kan ramla av.

Vattenförsörjningssystemen i boxarna ska utformas, konstrueras och underhållas så att samtliga djur ständigt har fri tillgång till rent vatten utan att de löper risk att skadas eller att deras rörelseförmåga begränsas.

Om väntbox används ska den vara utformad med plant golv och hela väggar mellan boxarna och den drivgång som för till bedövningsutrymmet samt vara så utformad att inga djur kan fastna eller bli nedtrampade.

Golven ska byggas och underhållas på ett sätt som minimerar risken för att djuren ska halka, falla eller skada sina fötter.

Om slakterierna har uppstallningsområden utomhus utan naturligt väderskydd eller skugga, ska lämpligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden finnas. Om sådant skydd saknas får dessa uppstallningsområden inte användas vid ogynnsamma väderförhållanden. Om det saknas en naturlig vattenkälla ska vattningsanordningar finnas.

Utrustning och hjälpmedel för fixering

Utrustning och hjälpmedel för fixering ska utformas, konstrueras och underhållas så att de

  • optimerar tillämpningen av bedövnings- och avlivningsmetoderna,
  • förebygger skador och blödningar hos djur,
  • minimerar avvärjningsrörelser och vokalisering när djuren fixeras,
  • minimerar den tid under vilken djuret fixeras.


Fixeringsboxar avsedda för nötkreatur och som används i samband med tryckluftsbultpistoler ska utrustas med en anordning som hindrar djuret från att röra huvudet såväl i sid- som i höjdled.

Elektrisk bedövningsutrustning (utom utrustning för bedövning i strömförande vattenbad)

Elektrisk bedövningsutrustning ska vara utrustad med en anordning som visar och registrerar uppgifterna om de centrala elektriska parametrarna för varje djur som bedövas. Anordningen ska vara placerad så att den är klart synlig för personalen och ska ge en tydlig ljus- och ljudsignal om exponeringstiden understiger den föreskrivna nivån. Dessa registreringar ska bevaras under minst ett år.

Automatisk elektrisk bedövningsutrustning som är kopplad till fixeringsutrustning ska avge konstant strömstyrka.

Utrustning för bedövning i strömförande vattenbad

Linjen med fotbyglar ska utformas och placeras så att upphängda fåglar inte stöter mot hinder och så att de utsätts för minsta möjliga stress. För att den elektriska kontakten mellan bygel och djurens ben ska tillförsäkras utan att det orsakar smärta, ska storleken och formen på metallfotbyglarna vara anpassad till storleken på benen på de fjäderfän som ska slaktas.

Linjen med fotbyglar ska utformas så att fåglar som hängs upp inte hänger längre än en minut, så länge de är vid medvetande. Ankor, gäss och kalkoner får inte hänga längre än två minuter så länge de är vid medvetande. För att fåglarna ska hållas lugna ska det finnas en anordning som är i kontakt med fåglarnas bröst och som är i funktion från det ställe där fåglarna hängs upp till stället där fåglarna sänks ned i vattenbadet.

Fotbyglarna längs med hela linjen fram till skållningstanken ska vara lätt tillgängliga för den händelse att djur måste avlägsnas från slaktlinjen. Det strömförande vattenbadet ska vara tillgängligt så att fåglar som bedövats, men som på grund av funktionsfel eller förseningar på linjen fortfarande befinner sig i vattenbadet, kan avblodas.

Utrustning för bedövning med strömförande vattenbad ska vara försedd med en elektriskt isolerad ingångsramp och utformad och underhållen så att vattnet inte svämmar över vid ingången.

De elektroder som är nedsänkta i vattnet ska löpa längs hela vattenbadets längd. Vattenbadet ska vara utformat så att nivån som fåglarna ska sänkas ner till lätt kan anpassas. Vattenbadet ska vara utformat och underhållet så att fotbyglarna har ständig kontakt med den jordade skenan när byglarna passerar över vattnet.

Elektrisk utrustning för bedövning i strömförande vattenbad ska vara försedd med en anordning som visar och registrerar uppgifterna för de centrala elektriska parametrar som används. Dessa registreringar ska bevaras under minst ett år.

Utrustning för bedövning av svin och fjäderfän med gas

Utrustningen för bedövning med gas, inbegripet transportband, ska utformas och konstrueras så att

  • gasbedövning kan ske på optimalt sätt,
  • skador och blödningar hos djuren förebyggs,
  • avvärjningsrörelser och vokalisering vid fixeringen minimeras.


Anläggningen för bedövning med gas ska utformas så att djuren, även vid högsta tillåtna genomflöde, kan lägga sig ner utan att hamna ovanpå varandra.

Anläggningen för bedövning med gas ska vara utrustad med teknik som kontinuerligt mäter, visar och registrerar gaskoncentration och exponeringstid och som ger en tydlig ljus- och ljudsignal om gaskoncentrationen sjunker under föreskrivet värde. Utrustningen ska placeras så att den är klart synlig för personalen. Dessa registreringar ska bevaras under minst ett år.

Krav under övergångsperioden på slakterier som tagits i bruk före 1.1.2013

Följande krav gäller endast slakterier som har tagits i bruk före 1.1.2013. Kraven gäller fram till 8.12.2019.

Allmänna krav

Slakterierna ska ha lämplig utrustning och hjälpmedel för avlastning av djur från transportmedel

Krav för djur som inte levereras i containrar

I slakterier som har utrustning för avlastning av djur ska denna utrustning vara försedd med halksäkert underlag och vid behov även med sidoskydd. Broar, ramper och spångar ska vara utrustade med sidoväggar, staket eller annat skydd för att förhindra att djur faller av. Utgångs- och ingångsramper ska ha minsta möjliga lutning.

Drivgångarna ska konstrueras så att risken för att djuren skadas minskas så mycket som möjligt, och vara inrättade så att djurens flockinstinkt utnyttjas.

Slakterierna ska vara utrustade med ett tillräckligt antal fållor som skyddar djuren mot ogynnsamma väderförhållanden.

Djurstallen ska uppfylla gemenskapsbestämmelsernas krav och ska dessutom ha:

  • halksäkra golv som inte skadar de djur som kommer i kontakt med dem,
  • tillräcklig ventilation som är planerad med hänsyn till de högsta och lägsta temperaturer och fuktighetsgrader som kan förväntas, Om mekanisk ventilation krävs ska det finnas en reservanläggning som kan användas vid funktionsfel,
  • konstgjord belysning som är tillräckligt stark för att göra det möjligt att inspektera samtliga djur när som helst; tillräcklig reservbelysning ska om nödvändigt finnas tillgänglig,
  • utrustning för att om nödvändigt tjudra djuren,
  • tillräckliga mängder strö av passande sort så att djuren, om nödvändigt, kan övernatta i lokalerna.

Om slakterierna förutom ovannämnda uppstallningsarealer även har fållor utan naturligt skydd eller skugga ska lämpligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden finnas. Fållorna ska hållas i sådant skick att djuren inte utsätts för fysiska, kemiska eller andra hälsomässiga faror.

Djur som inte omedelbart efter ankomsten förs till slaktplatsen ska hela tiden ha dricksvatten tillgängligt med hjälp av lämplig utrustning.

Särskilda krav gällande bedövning eller avlivning av andra djur än pälsdjur

A.    Elektrisk bedövning

Elektroder

När djuren bedövas en och en ska utrustningen:

  • vara försedd med en anordning som mäter impedansen och förhindrar att apparaten används om kraven på minsta tillåtna strömstyrka inte kan uppnås,
  • vara kopplad till en anordning som avger en ljud- eller ljussignal under den tidsrymd som strömmen passerar djuret,
  • vara kopplad till en anordning som anger spänning och strömstyrka, vilken ska vara placerad så att användaren kan avläsa den.

Vattenbad

När fjäderfän bedövas med vattenbad ska vattennivån kunna regleras för att säkerställa att vattnet täcker fågelns huvud ordentligt.

När fjäderfä bedövas i grupp i vattenbad ska en spänning upprätthållas som är tillräcklig för att producera en strömstyrka som bedövar samtliga fåglar.

Vattenbaden för fjäderfä ska vara tillräckligt stora och djupa för den typ av fjäderfä som ska slaktas och får inte svämma över vid ingången. Den elektrod som är nedsänkt i vattnet skall löpa längs hela vattenbadets längd.

B.     Bedövning med koldioxid

Den kammare i vilken svinen kommer i kontakt med gasen och den utrustning som används för att forsla svinen genom den, ska vara utformad, konstruerad och underhållas så att svinen inte skadas, bröstkorgen inte sammanpressas, och att de kan stå upprätta tills de förlorar medvetandet. Det ska finnas tillräcklig belysning i framforslingsmekanismen och i kammaren för att svinen ska kunna se andra svin eller omgivningen.

Kammaren ska vara utrustad med utrustning som mäter gaskoncentrationen när den är som störst och som avger en tydlig ljud- eller ljussignal om gaskoncentrationen sjunker under den nivå som krävs.

 

Mer information på andra webbplatser