Nya bestämmelser om identifiering av hästdjur

Kraven i den nya förordningen om EU:s hästpass ska tillämpas från och med 1.1.2016. Den största ändringen är skyldigheten att införa alla de hästar i databasen som ännu inte finns där.

Identitetshandling

Alla hästdjur i unionen ska ha en identitetshandling, alltså ett s.k. hästpass. Till hästdjur som ska identifieras hör utöver hästar och ponnyer också exempelvis åsnor och sebror samt korsningar av dessa.

Identitetshandlingar som utfärdas efter 1.1.2016 kommer att se litet annorlunda ut. Passens utseende standardiseras i EU. Syftet är att förhindra förfalskningar av pass. Om ett pass utfärdats för hästen redan före 1.1.2016 behöver det inte bytas ut, eftersom identitetshandlingar av gammal modell fortfarande gäller.

På ägarens eller innehavarens ansökan utfärdas en livslång identitetshandling som innehåller hästdjurets individuella identitetsnummer (UELN) och andra uppgifter om djuret. I samband med identifieringen förses djuret med en transponder som entydigt kopplar samman identitetshandlingen med djuret. I det utfärdande organets eller registrets databas registreras uppgifterna ur identitetshandlingen om djuret, dess transponder samt den person till vilken identitetshandlingen har överlåtits.

Hästdjur som är födda inom unionen ska vara försedda med identitetshandling senast 12 månader efter födseln. Om djuret flyttas permanent från födelseanläggningen ska ändå en identitetshandling utfärdas för djuret redan innan det flyttas. Ett föl som inte är avvant får följa med modern utan att fölet har identitetshandling.

Ansökan om identitetshandling ska sändas till det organ som utfärdar handlingen senast 2 månader innan ovan nämnda tidsfrist går ut.

Identitetshandlingen är livslång, och före utfärdandet säkerställs att en motsvarande handling inte tidigare utfärdats för djuret. Hit hör kontroll av de handlingar och elektroniska data som finns att tillgå samt kontroll av själva djuret, bl.a. för upptäckt av en eventuell transponder – eller ett ärr efter att transpondern har avlägsnats.

Enligt EU:s förordning om hästpass indelas hästdjur i två grupper:

1. Registrerade hästdjur, som är:
a.Hästdjur vilkas härstamning har fastställts i enlighet med definitionerna av rasen och djuren på den grunden är berättigade till införande i den rasens stambok och som har en identitetshandling utfärdad av en godkänd sammanslutning eller organisation som för stambok över rasen eller
b.Hästdjur för vilka en internationell sammanslutning eller organisation som har överinseende över hästar avsedda för tävling eller kapplöpning har utfärdat identitetshandlingen

2. Andra än registrerade hästdjur, för dessa djur används uttrycket ”hästdjur för avel och produktion” i EU-förordningen. De är till exempel sådana ridhästar och ponnyer vars härstamning inte är känd eller som inte har registrerats i enlighet med de krav som gäller för rasens stambok eller som inte har identifierats av en internationell sammanslutning eller organisation som har överinseende över hästar avsedda för tävling eller kapplöpning.

Identitetshandlingar för registrerade hästdjur utfärdas av den sammanslutning som för stambok över rasen i fråga. Det finns för närvarande tre sådana i Finland; Finlands Hippos, Suomen Irlannincobyhdistys FSIC ry och Eestin Raskaat Vetohevoset ry.
Identitetshandlingar för andra än registrerade hästdjur utfärdas för närvarande av Suomen Hippos.

Identitetshandlingar för andra än registrerade hästdjur utfärdas för närvarande av Suomen Hippos.

Identitetshandlingen ska alltid finnas till hands på den plats där hästdjuret hålls. Identitetshandlingen ska också alltid medfölja hästdjuret under transporter.

Uppdatering av identitetshandlingen

I förordningen om hästpass definieras djurhållare som varje fysisk eller juridisk person som äger ett hästdjur eller har ansvar för dess skötsel, oavsett om detta sker mot ersättning eller inte, antingen tillfälligt eller permanent, även under transport, på marknader eller under tävlingar, kapplöpningar och kulturevenemang.

Djurhållaren ska se till att uppgifterna om djuret i identitetshandlingen är korrekta och uppdaterade; hästdjurets lämplighet till slakt för användning som livsmedel, transponderns kod, hästdjurets klass (registrerade eller andra än registrerade hästdjur) samt uppgifterna som gäller ägande om det beviljande organet så kräver.

Då djurets uppgifter ändras ska djurhållaren inom 30 dagar efter händelsen lämna in identitetshandlingen till det utfärdande organet som uppdaterar uppgifterna i identitetshandlingen och registrerar dem i databasen.

Om det är nödvändigt att flytta djuret från djurhållningsplatsen medan identitetshandlingen uppdateras kan en provisorisk handling utfärdas för djuret på djurhållarens ansökan. Den provisoriska handlingen gäller i högst 45 dagar. Hästdjur som åtföljs av en provisorisk handling får inte transporteras till ett slakteri för slakt. Om ett djur inom tidsfristen på 45 dagar transporteras till en annan medlemsstat eller till ett land utanför EU via en annan medlemsstat, ska djuret utöver den provisoriska handlingen även åtföljas av ett hälsointyg.

Ett viktigt avsnitt i handlingen är avsnittet om administrering av veterinärmedicinska läkemedel, vilket är viktigt med tanke på att förebygga att rester av läkemedel hamnar i livsmedel. Innan läkemedel administreras ska veterinären kontrollera i passet ifall förbud mot slakt gäller för hästen. Om passet inte är med, kan hästen endast ges sådana läkemedel som är godkända för produktionsdjur, eftersom veterinären då inte kan göra några anteckningar i passet. Det är därför viktigt att veterinären alltid har tillgång till passet då djuret behandlas. Vid behov kan den behandlande veterinären anteckna permanent förbud mot slakt i handlingen. Om ägaren så önskar, är det också möjligt att anteckna i identitetshandlingen att djuret i fråga aldrig får användas till livsmedel. Identitetshandlingen ska alltid åtfölja hästen, även till slakteriet. För ytterligare information, se Eviras sidor Medicinering .

Djurhållaren ska meddela det utfärdande organet om livslångt förbud mot slakt inom 14 dagar efter att förbudet infördes i passet, och sända passet till det utfärdande organet för uppdatering av uppgifterna.

Identitetshandlingar för slaktade och avlivade hästar

Då ett hästdjur dör, avlivas eller slaktas ska transpondern avlägsnas och förstöras. Dessutom ska identitetshandlingen ogiltigförklaras och återlämnas till det utfärdande organet.

Då ett hästdjur slaktas, ogiltigförklarar tjänsteveterinären identitetshandlingen och sänder den till det organ som utfärdat den.

Då ett hästdjur dör eller avlivas på gården eller försvinner (blir stulet eller dylikt), ska djurhållaren inom 30 dagar efter att djuret dog eller försvann sända tillbaka identitetshandlingen till det organ som utfärdat handlingen. Det utfärdande organet för in uppgifterna i databasen och förklarar identitetshandlingen ogiltig. Om hästen har avlivats på gården på grund av bekämpning av djursjukdomar, är det en tjänsteveterinär som ogiltigförklarar passet och sänder det vidare.

Det utfärdande organet kan även om det så önskar överlåta den ogiltigförklarade identitetshandlingen till ägaren som minne av djuret.

Identitetshandlingar som utfärdats av en utländsk organisation (importhästar) sänds till Evira under adressen:

Livsmedelssäkerhetsverket Evira/Enheten för djurens hälsa och välfärd
Kontaktpunkt Hästar
Mustialagatan 3
00790 HELSINGFORS

Ersättning av identitetshandling som gått förlorad

Identitetshandlingen kan ersättas eller ett duplikat utfärdas endast av särskilda skäl. Det här leder alltid till livslångt förbud mot slakt av djuret. 

Om ett hästdjur kan identifieras med säkerhet exempelvis med hjälp av ett chips utfärdar den som utfärdat den ursprungliga identitetshandlingen ett duplikat av djurets identitetshandling. Om det däremot inte går att med säkerhet identifiera hästdjuret utfärdar det utfärdande organet i det land där hästen finns (i Finland Finlands Hippos) en ersättande identitetshandling åt djuret.

Identifiering

Det organ som utfärdar identitetshandlingen ansvarar också för identifieringen av hästdjuret. Hästar identifieras bland annat av avelsförbunden, och identifiering kan beställas från dem. Kontaktuppgifter till hästavelsförbundet i din region finns på hästavelsförbundens webbsidor.

Identifiering av hästdjur som är födda före 1.7.2009
Djur som är födda före 1.7.2009, som har identifierats tidigare och registrerats i databasen senast 31.12.2009 behöver inte identifieras på nytt. Deras gamla pass och registreringsintyg är fortfarande i kraft, om det finns en så kallad medicineringsdekal i passet eller på registreringsintyget. På medicineringsdekalen ska djurens medicinering och vaccinationer samt eventuellt förbud mot slakt vara införda. Om medicineringsdekal saknas ska man ansöka om en identitetshandling i det nya formatet för hästdjuret.

Identifiering av hästdjur som är födda efter 1.7.2009
Om djuret föddes 1.7.2009 eller senare, ska det i samband med identifieringen också ha försetts med en transponder. Det finns en plats reserverad i identitetshandlingen för transponderns identitetsnummer. På så sätt kan vi vara säkra på att handlingen i fråga och uppgifterna i den hör till just det djuret.

Djurhållaren ansvarar för att transpondern finns kvar på de hästar som djurhållaren äger eller innehar. Ett djur som inte är korrekt märkt får inte överlåtas, flyttas, tas emot till djurhållningsplatsen, transporteras eller slaktas.

Databas

Anmälningar till databasen

Enligt den nya förordningen ska alla hästdjur som införts från en annan medlemsstat för en period på 90 dagar eller mer samt hästdjur som är födda i Finland och för vilka har utfärdats identitetshandling i en annan medlemsstat, anmälas till det utfärdande organets databas i Finland för registrering av uppgifterna i identitetshandlingen.

Identitetshandlingen ska sändas till det utfärdande organet för registrering av uppgifterna i passet. Anmälningarna ska göras inom 30 dagar efter att djuret har införts från ett annat medlemsland eller en identitetshandling har utfärdats i ett annat medlemsland för ett djur som är fött i Finland. Anmälningskravet gäller ändå inte avelshingstar som har införts enbart för betäckningssäsongen.

Kravet gäller också alla hästdjur som kom in i landet före 1.1.2016 och som inte ännu finns i databasen. I praktiken ska identitetshandlingarna för alla dessa hästdjur överlämnas till det utfärdande organet för registrering av uppgifterna i databasen senast 31.12.2016.

Anmälningar av registrerade hästdjur görs till den sammanslutning som håller stambok för rasen i fråga, och om en sådan inte finns, till Finlands Hippos som för närvarande även tar emot anmälningar av hästdjur som inte är registrerade. Då det utfärdande organet ger identitetshandlingen eller registrerar identitetshandlingar som utfärdats tidigare, registreras samtidigt uppgifterna om djuret i databasen, dess transponder samt den person till vilken identitetshandlingen har överlåtits. Uppgifterna bevaras i databasen i minst 35 år eller åtminstone i 2 år efter att hästdjuret har dött.

Central databas

En central databas ska inrättas i Finland, i vilken samlas alla uppgifter som registrerats i olika databaser enligt lagstiftningskrav om hästdjur som vistas permanent i Finland. I praktiken går det till så, att de organ som utfärdar identitetshandlingar meddelar uppgifterna till den centrala databasen inom 15 dagar efter att uppgifterna i identitetshandlingen har registrerats i organets databas. Det här kräver inga åtgärder från djurhållarens sida.

Med hjälp av den centrala databasen kan utöver identifieringsuppgifter för enskilda hästdjur även samlas uppgifter om bl.a. hur många hästar som finns permanent i Finland eller hur många hästar som förs in i och ut ur landet.

Handel med hästdjur på den inre marknaden

Hästdjur som inte åtföljs av en lämplig identitetshandling får inte mottas till Finland från andra länder inom EU eller EES. Om djuret inte åtföljs av en identitetshandling ska djuret sändas tillbaka till avgångsplatsen. Ett sådant hästdjur kan inte identifieras i Finland. Djurens ägare eller innehavare har i sin tur orsak att säkerställa att identitetshandlingarna för ett hästdjur som ska sändas från Finland till ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är korrekta, så att förflyttningen kan ske friktionsfritt. För ytterligare information, se Eviras sidor om införsel och utförsel.

Import av hästdjur

Pass som har utfärdats för registrerade hästdjur som importerats från länder utanför EU och EES är giltiga om den utfärdande aktören är erkänd i landet i fråga. Erkända aktörer har ett UELN-nummer. Pass för hästar som inte är registrerade är giltiga om de har utfärdats av den behöriga myndigheten i avgångslandet. I båda fallen ska även passets innehåll motsvara kraven i förordningen om hästpass. En identitetshandling som utfärdats i avgångslandet ska inom 30 dygn efter importen sändas till det utfärdande organet i Finland så att uppgifterna i passet kan registreras i databasen.

Om ett importerat hästdjur inte har en lämplig identitetshandling ska man ansöka om pass för djuret inom 30 dygn efter införseln. Om djuret inte har identifierats inom tidsfristen, utfärdas ett duplikat av identitetshandlingen eller ett ersättande pass för djuret. Det här leder alltid till livslångt förbud mot slakt av djuret. För ytterligare information, se Eviras sidor.

 

Mer information på vår webbplats:

Mer information på andra webbplatser: