Frågor och svar

Ofta frågat om identifiering av hästdjur

1. Jag äger en häst som är över 12 år gammal och som aldrig har identifierats – vad ska jag göra?

Hästen ska identifieras så snart som möjligt.

Det är viktigt att komma ihåg att ett djur som inte är korrekt identifierat inte får överlåtas, förflyttas eller tas emot till en djurhållningsplats, till transport eller slakt.

Den instans som utfärdar identitetshandlingen ansvarar också för hästens identifiering. I samband med identifieringen förses djuret med en transponder som entydigt kopplar samman identitetshandlingen med djuret. Hästar identifieras bland annat av avelsförbunden, och identifiering kan beställas från dem. Kontaktuppgifterna till områdets hästavelsförbund finns på hästavelsförbundens webbplatser.

En häst som inte har identifierats inom den angivna tidsfristen beviljas en ersättande identitetshandling. Det här leder alltid till livslångt förbud mot slakt av djuret.

Djurhållaren ansvarar för att transpondern finns kvar på hästar som denna äger eller innehar. Om det exempelvis kommer fram vid kontroll av djurtransporter eller kontroll av stallen att djuret inte är identifierat, döms djurhållaren till böter för överträdelse av lagen om ett system för identifiering av djur. Det lönar sig alltså att sköta hästens identifiering omedelbart.

2. Jag har köpt en häst i ett annat EU-land. En identitetshandling har utfärdats för hästen i landet där den köptes men av någon anledning har den ingen transponder.

Om hästen är född och identifierad före 1.7.2009 och uppgifterna i dess identitetshandling (ett pass av gammal modell eller ett registreringsintyg med en s.k. medicineringsdekal) registrerades senast 31.12.2009 i det utfärdande organets databas, anses hästen vara korrekt identifierad. En transponder är inte obligatorisk för dessa hästar.

Om däremot en häst i vilken ålder som helst har identifierats och beviljats hästpass efter 1.7.2009, ska hästen ha försetts med en transponder i samband med identifieringen. Om detta av någon orsak inte har gjorts, ska hästen förses med en transponder. Det är endast möjligt att frångå skyldigheten att förse djuret med en transponder i de medlemsländer som använder en officiellt godkänd alternativ identifieringsmetod (t.ex. ett brännmärke).

Djurhållaren ska se till att de ändrade uppgifterna uppdateras i identitetshandlingen genom att sända passet till det utfärdande organet i Finland inom 30 dagar efter ändringen. Då det gäller en häst som stambokförts i en annan medlemsstat ska man också komma ihåg skyldigheten i lagstiftningen om avelsverksamhet att anmäla de ändrade uppgifterna till stambokföraren.

Utöver att uppgifterna i transpondern uppdateras ska även uppgiften om livslångt slaktförbud antecknas i passet.

Organet som utfärdar identitetshandlingen ansvarar för att hästen förses med en transponder i samband med den första identifieringen. Från detta kan endast avvikas om medlemslandet har tagit i bruk s.k. alternativa identifieringsmetoder (t.ex. brännmärkning). Det är mycket viktigt att hästens köpare före köpbeslutet säkerställer att hästen är korrekt identifierad och att den är försedd med en transponder och att hästens identitetshandlingar är uppdaterade.

3. Jag äger flera hästar som är utplacerade och jag ansvarar inte själv för hästhållningen och hästarnas skötsel. Kan jag ändå förvara deras identitetshandlingar hos mig?

Den ursprungliga identitetshandlingen ska kunna uppvisas utan dröjsmål på den plats där hästdjuret hålls. Identitetshandlingen ska också alltid åtfölja hästen under transport och även sändas med hästen till slakteriet.

Passet ska alltså följa med hästen även då någon annan än ägaren har ansvaret för dess skötsel. Passet behöver inte nödvändigtvis finnas i samma lokal som hästen, men det ska kunna uppvisas för veterinär eller myndighet under deras besök.

Veterinären ska alltid ha tillgång till passet då djuret behandlas. Det här är mycket viktigt eftersom veterinären ska kontrollera om förbud mot slakt har antecknats i passet innan läkemedel administreras. Om passet inte är med, kan hästen endast ges läkemedel som är godkända för produktionsdjur eftersom veterinären då inte kan göra några anteckningar i passet.

4. Jag hyr ut en stallplats för en häst i mitt stall och ägaren bor hundratals kilometer härifrån och ansvarar inte för djurets skötsel. Vem av oss är ansvarig för hästens identitetshandlingar och uppdateringar?

Hästdjurets djurhållare ska se till att hästens identitetsuppgifter är korrekta och har uppdaterats i passet. I förordningen om pass för hästdjur definieras djurhållare som varje fysisk eller juridisk person som äger ett hästdjur eller har ansvar för dess skötsel, oavsett om detta sker mot ersättning eller inte, antingen tillfälligt eller permanent, även under transport och under tävlingar. Därför har både ägaren och den person som ansvarar för djurets skötsel ett lagstiftat ansvar för att uppgifterna i passet är korrekta och uppdaterade, och för att hästen förblir identifierbar. Om djurhållaren inte är hästens ägare eller en av ägarna, förutsätter förordningen att djurhållaren handlar på ägarens vägnar och i samförstånd med ägaren. Det här sköts bäst så, att djurets ägare och t.ex. den som håller stallet gör upp ett skriftligt avtal där det tydligt specificeras vem som i praktiken ansvarar för de skyldigheter som gäller hästens identifiering.

5. Kan jag flytta eller transportera min häst medan passet uppdateras?

Om det är nödvändigt att flytta djuret från djurhållningsplatsen medan identitetshandlingen finns hos det organ som gör uppdateringen kan en provisorisk handling utfärdas för djuret på djurhållarens ansökan. Den provisoriska handlingen gäller i högst 45 dagar. Hästdjur som åtföljs av en provisorisk handling får ändå inte transporteras till ett slakteri för slakt.

Om ett djur inom en period på högst 45 dagar ska transporteras till en annan medlemsstat eller genom en annan medlemsstat till ett land utanför EU, ska djuret utöver den provisoriska handlingen även åtföljas av ett hälsointyg.

6. Jag har förlorat hästens pass, vad ska jag göra?

Om hästen kan identifieras med säkerhet, till exempel med hjälp av transpondern, utfärdar det organ som utfärdat den ursprungliga identitetshandlingen ett duplikat. Om hästdjuret inte kan identifieras med säkerhet, ska det utfärdande organet i det land där hästdjuret hålls (Suomen Hippos i Finland) utfärda en ersättande identitetshandling för djuret. Båda alternativen leder till livslångt förbud mot slakt av djuret. För passduplikatets del kan denna bestämmelse endast frångås enligt myndighets beslut om de mycket stränga kraven i EU-förordningen uppfylls. Även då gäller förbud mot slakt av hästen fortfarande i 6 månader.

7. Vad händer med passet då hästen dör?

Då ett hästdjur dör eller avlivas på gården eller försvinner (blir stulet eller dylikt), ska djurhållaren inom 30 dagar efter att djuret dog eller försvann sända tillbaka identitetshandlingen till det organ som utfärdat handlingen. Det utfärdande organet för in uppgifterna i databasen och förklarar identitetshandlingen ogiltig.

Om en häst har avlivats på gården i syfte att bekämpa djursjukdomar, ogiltigförklaras passet av en tjänsteveterinär som sänder det vidare. Då hästen slaktas ansvarar slakteriets tjänsteveterinär för att passet ogiltigförklaras och sänds tillbaka till det utfärdande organet.

Det utfärdande organet kan om det så önskar överlåta den ogiltigförklarade identitetshandlingen till ägaren som minne av djuret.

Identitetshandlingar som utfärdats av en utländsk organisation sänds till Eviras adress nedan:

Livsmedelssäkerhetsverket Evira/Enheten för djurens hälsa och välfärd 
Kontaktpunkt Hästar 
Mustialagatan 3 
00790 Helsingfors