Djurskyddsinspektioner på grund av misstanke 2013

Misstanke om djurhållning som strider mot djurskyddsbestämmelserna ledde till nästan fem tusen inspektionsbesök år 2013. Även om andelen objekt som klarade inspektionen med rena papper var något större än under tidigare år, krävde likväl över två tusen inspektioner åtgärder av myndigheterna.

Djurskyddsinspektionerna på grund av misstanke utgör en viktig del av djurskyddsövervakningen

Hållandet av produktionsdjur, liksom även yrkesmässig eller på annat sätt omfattande hobbydjurhållning, övervakas i samband med olika regelbundna inspektioner. Den regelbundna övervakningen är emellertid inte tillräckligt täckande för att finna alla objekt där det finns brister i djurhållningen. Djurskyddsinspektioner på grund av misstanke är också det enda sättet att vid behov inspektera hur privatpersoner sköter sina hobby- och sällskapsdjur. En djurskyddsinspektion kan alltid utföras, då myndigheterna får veta att det finns orsak att misstänka ett förfarande som strider mot djurskyddsbestämmelserna. Det är därför viktigt att underrätta myndigheterna om alla fall där man misstänker att djur behandlas i strid med djurskyddsbestämmelserna.

De ökade tillsynsresurserna har effektiviserat övervakningen

Antalet djurskyddsinspektioner på grund av misstanke har ökat under de senaste åren. Innan den nya veterinärvårdslagen, som möjliggjorde avlönandet av tillsynsveterinärer, trädde i kraft i slutet av år 2009, avlade man cirka 2 500 inspektionsbesök på grund av misstanke om försummelser i djurhållningen varje år. År 2013 rapporterade tjänsteveterinärerna över 4 900 inspektionsbesök som gällde tillsyn av skötseln och djurhållningsförhållandena för produktions- och sällskapsdjur. I siffrorna ingår inte de djurskyddsinspektioner som gjorts av enskilda poliser och kommunernas hälsovårdsinspektörer.  Evira har inte några uppgifter om antalet sådana inspektioner.

Oberoende av det ökade antalet inspektioner har den relativa andelen försummelser som observerats vid inspektionerna inte sjunkit i någon nämnvärd grad. Under de senaste åren har i genomsnitt cirka varannan djurskyddsinspektion på grund av misstanke lett till myndighetsåtgärder och år 2013 var andelen sådana inspektioner 40 procent.

Myndighetsåtgärderna består av förbud och föreskrifter som meddelas djurens ägare, samt i allvarligare fall av brådskande åtgärder som myndigheterna vidtar. Då man upptäcker försummelser i skötseln av djuren eller i deras förhållanden, åläggs djurens ägare eller innehavare att korrigera bristerna inom utsatt tid. Om det är fråga om en försummelse som gäller behandlingen av djuret, förbjuds djurets ägare eller innehavare att fortsätta det förfarande som strider mot djurskyddsbestämmelserna. Syftet med dessa åtgärder är att se till att djurens förhållanden, skötsel och behandling motsvarar minst den miniminivå som lagen kräver. Förbud eller föreskrifter i enlighet med djurskyddslagen utfärdades vid 32 procent av inspektionsbesöken.

Grova försummelser som ledde till att myndigheterna vidtog omedelbara åtgärder för att trygga djurens välbefinnande upptäcktes i cirka 400 fall, dvs. vid 8 procent av inspektionsbesöken. Sådana brådskande åtgärder när det gäller stora eller många djur innebär oftast förstahjälpen i form av foder och vatten samt ordnande av en djurskötare till platsen. För mindre djur ordnas oftast skötsel någon annanstans. Om det inte är möjligt eller ändamålsenligt att ordna skötsel för djuren, kan de också säljas eller avlivas.

Nötkreatur, hundar eller katter oftast föremål för inspektioner

Resultaten kan också granskas per djurart. Då det på ett objekt finns flera djurarter som ska inspekteras, rapporteras ett inspektionsbesök som flera separata inspektioner. Således är antalet inspektioner som räknats per djurart större än det som räknats utifrån antalet inspektionsbesök. Det syns en klar ökning i antalet inspektioner även då det gäller de olika djurarterna. År 2009 rapporterades cirka 3 200 inspektioner per djurart, då antalet år 2013 redan var klart över 6 400.

Av de rapporterade inspektionerna om enskilda djurarter gällde 2 900 inspektioner av produktionsdjur och drygt 3 200 av sällskapsdjur. I de resterande 250 fallen hade djurhållningsställets djurart inte rapporterats, men även dessa inspektioner har i huvudsak gällt sällskapsdjur och små häststall. Denna grupp omfattar även mer sällsyntare inspektionsobjekt, såsom djurgårdar och -utställningar eller cirkusar, där djuren inte kan klassificeras som produktions- eller sällskapsdjur.

Det inspekterades fler sällskapsdjur än produktionsdjur. På samma sätt som tidigare år gällde inspektionerna av sällskapsdjur främst hundar, katter och kaniner samt olika gnagare, medan inspektionerna på grund av misstanke på gårdar med produktionsdjur oftast gällde nötkreatur, hästdjur och får. Även antalet inspektioner av svin, getter och höns och andra fjäderfän var betydande.

Andelen åtgärder som riktar sig mot gårdar med produktionsdjur har varit nästan oförändrad i flera år. År 2013 utfärdades förbud eller bestämmelser till 42 procent av de inspekterade gårdarna med produktionsdjur, vilket är något mindre än under några av de föregående åren.Jämfört med i fjol vidtogs brådskande åtgärder i lika många (4 %) objekt med produktionsdjur. I 26 procent av objekten med sällskapsdjur utfärdades en föreskrift att korrigera de observerade bristerna inom en utsatt tid, vilket fortfarande är en något mindre siffra än under tidigare år. Då det gäller antalet brådskande åtgärder hölls man på samma nivå som i fjol (11 %).

Många olika inspekterande aktörer

Djurskyddsinspektioner på grund av misstanke kan utföras av läns- eller kommunalveterinären, polisen eller kommunens hälsovårdsinspektör. Annanstans än i utrymmen som omfattas av hemfriden kan djurskyddsinspektioner även utföras av en djurskyddsövervakare som befullmäktigats av regionförvaltningsverket. I kommunerna och samkommunerna arbetar för tillfället redan över femtio tjänsteveterinärer som koncentrerar sig på tillsynen, dvs. så kallade tillsynsveterinärer. Tack vare dessa har det varit möjligt att särskilja djurskyddstillsynen från kommunalveterinärernas övriga uppgifter. Tillsynsveterinärerna som avlönats med statliga medel har också klart ökat kommunernas resurser att inspektera objekt där man misstänker att djurhållningen strider mot djurskyddslagstiftningen. Utöver tillsynsveterinärerna och andra kommunalveterinärer har även länsveterinärerna utfört i synnerhet de svåraste djurskyddsinspektionerna.