Urvalsbaserade inspektioner 2010

De missförhållanden i fråga om djurhållningen som upptäcktes i samband med 2010 års EU-djurskyddsinspektioner var i huvudsak likadana som tidigare år, men antalet missförhållanden var högre än tidigare år. För inspektionerna svarade i stället för kommunalveterinärerna regionförvaltningsverkens länsveterinärer som är specialiserade på tillsyn.

År 2010 utfördes s.k. EU-djurskyddsinspektioner på 690 gårdar med produktionsdjur. Under inspektionerna granskades djurhållningsförhållandena för nästan 600 000 djurindivider. För första gången svarade regionförvaltningsverkens länsveterinärer för inspektionerna. Under 2010 ordnade Evira flera kurser för de nya länsveterinärerna där man gick igenom lagstiftningen och hur inspektionerna utförs såväl i teorin som i praktiska förhållanden ute på fältet. Kortare kurser och överläggningar ordnas regelbundet även i fortsättningen, så att man kan säkerställa att tillsynen är enhetlig över regiongränserna.

Att inspektionerna utfördes av veterinärer som är specialiserade på och utbildade för tillsyn syntes inte bara i den enhetliga tillsynslinjen utan också i antalet uppdagade försummelser. År 2010 rapporterades förfaranden som stred mot djurskyddsbestämmelserna på inalles cirka 28 % av de inspekterade gårdarna, då andelen de senaste åren har varit i medeltal 20 %. Tillsynen och upplysningen har dock gett resultat, för i början av 2000-talet uppdagades fortfarande försummelser på i medeltal 30 % av de inspekterade gårdarna.

De problem beträffande olika djurarter som konstaterades i samband med 2010 års EU-djurskyddsinspektioner var i huvudsak likadana som under tidigare år. När det gäller får och getter förbättrades tillsynsresultaten jämfört med föregående år, men i fråga om andra djurarter ökade andelen försummelser klart. Försummelser som krävde brådskande åtgärder för att trygga djurens välbefinnande avslöjades på två nötgårdar.

Riskbaserat urval höjer försummelseprocenten

EU-djurskyddsinspektioner kallas i praktiken de inspektioner som Europeiska unionen förpliktar medlemsstaterna att ordna på gårdar med produktionsdjur i landet. Vid dessa inspektioner går man igenom hur bestämmelserna iakttagits i fråga om hela den nationella djurskyddslagstiftningen. Ungefär en fjärdedel av gårdarna väljs ut för inspektion genom slumpmässigt urval och resten på basis av vissa riskfaktorer som finns angivna särskilt för varje djurart. Det riskbaserade urvalet torde öka antalet försummelser som konstaterats vid inspektionerna.

År 2010 bestämdes att 886 gårdar skulle inspekteras. Det utgör cirka 1,5 % av alla nötgårdar i landet, 8 % av svingårdarna, 7 % av värphönsgårdarna, cirka 7 % av ank- och gåsfarmerna, cirka 2 % av får- och getgårdarna samt 6 % av pälsdjursfarmerna. På cirka 10 % av de utvalda gårdarna kunde ingen inspektion utföras, eftersom det inte fanns några djur på gården vid inspektionstidpunkten. Dessa gårdar hade antingen nyss upphört med djurhållningen helt och hållet, eller så hade man ett längre uppehåll i produktionen på gården. I antalet rapporterade inspektioner har beaktats endast de gårdar där det fanns djur.

EU-djurskyddsinspektioner inleddes på gårdarna i Finland 1998 med inspektioner på kalv- och svingårdar. Varje år har inspektionerna utvidgats till att gälla nya produktionsdjurarter, och 2009 omfattade inspektionerna redan åtta olika djurarter. År 2010 övervakades utöver kalvar också vuxna nötkreatur och 2011 inleds EU-djurskyddsinspektioner även på broilergårdar. Under de kommande åren utvidgas inspektionerna till att omfatta samtliga produktionsdjur.

Nötkreatur

År 2010 övervakades utöver kalvar för första gången även djurhållningsförhållningsförhållandena för vuxna, dvs. över sex månader gamla nötkreatur. Inspektioner utfördes på sammanlagt 372 nötgårdar, varav 362 gårdar höll nötkreatur som var äldre än sex månader och 306 gårdar höll kalvar.

Försummelser i anslutning till kalvhållningen uppdagades på 14 % av de inspekterade gårdarna som höll kalvar. Detta är mindre än 2009, då försummelser konstaterades på 19 % av de inspekterade kalvgårdarna. Å andra sidan uppdagades även detta år sådana försummelserna i kalvarnas förhållanden på två gårdar som ledde till att inspektören vidtog brådskande åtgärder. Tio gårdar som koncentrerat sig enbart på kalvuppfödning inspekterades och inte på en enda uppdagades verksamhet som skulle ha stridit mot bestämmelserna.

Försummelser i anslutning till vuxna nötkreatur konstaterades på 20 % av de gårdar där det i samband med inspektionen fanns nötkreatur som var äldre än sex månader. Inga försummelser som krävde brådskande åtgärder påträffades i anslutning till vuxna nötkreatur. När det gäller nötkreatur (kalvar och vuxna nötkreatur) uppdagades verksamhet som stred mot bestämmelserna på inalles 23 % av de inspekterade gårdarna, för på de flesta av den inspekterade nötgårdarna hölls både kalvar och vuxna nötkreatur, varvid försummelsen kan bokföras som brister i skötseln av någondera åldersgruppen – eller bägge åldersgrupperna.

Av de uppdagade försummelserna gällde över 60 % djurhållningsförhållandena för nötkreatur över sex månader. För både kalvar och vuxna nötkreatur hänförde sig de vanligaste försummelserna till renligheten och säkerheten på djurhållningsplatsen. Det vanligaste problemet hos både kalvar och äldre nötkreatur var avsaknaden av en ren och torr liggplats. På flera gårdar hölls kalvar dessutom fortfarande i enkalvsboxar över den tillåtna åldern, eller så fanns det inte tillräckligt med utrymme för varje djur i gruppboxarna för kalvar. Ett vanligt problem hos vuxna nötkreatur var bristfällig klövvård. På alla gårdar hade i synnerhet de vuxna nötkreaturen inte tillgång till tillräckligt med dricksvatten varje dag.

Vid inspektionerna avslöjades också flera gårdar där kor och kvigor som hålls bundna inte släpps ut på bete eller i rastgård om sommaren. Å andra sidan har nötkreatur som föds upp utomhus året runt inte alltid ändamålsenliga skydd. När det gäller brister i bokföringen över behandlingen av sjukdomar eller antalet döda djur var andelen av missförhållandena endast 2 %, så största delen av de uppdagade försummelserna gällde faktorer som direkt påverkar nötkreaturens välbefinnande.

Svin

Man inspekterade sammanlagt 153 svingårdar, vilket är över en tredjedel mer än föregående år. Antalet försummelser var också fler än föregående år. Förfaranden som stred mot djurskyddsbestämmelserna uppdagades på 31 % av de inspekterade gårdarna, vilket är klart mera än medeltalet under de föregående åren.

Den mest typiska försummelsen var liksom under tidigare år brist på stimulansmaterial. På nästan var tredje gård gavs svinen inte tillräckligt med lämpligt material, t.ex. halm, torv eller sågspån, så att de skulle kunna tillfredsställa sina för arten typiska beteendebehov, såsom att böka och undersöka. Försummelser upptäcktes också i fråga om djurhållningsställets renlighet och säkerhet. Alla gårdar iakttog inte utrymmeskraven till alla delar, svinen hade inte heller alltid tillgång till tillräckligt med vatten och det rådde brist på utrymme vid utfordringen.

Vid inspektionerna uppdagades också att man på flera gårdar fortfarande bryter av smågrisarnas tänder rutinmässigt, och galtkultingar kastrerades vid högre ålder än vad lagstiftningen tillåter. På samma sätt som tidigare år berodde 10 % av de uppdagade försummelserna på brister i bokföringen över behandlingen av sjukdomar eller antalet djur som dött på gården.

Värphöns

Man inspekterade sammanlagt 35 hönsgårdar med över 350 värphöns. Av de inspekterade hönsgårdarna var 57 % hönsgårdar med inredda eller oinredda burar och resten hönsgårdar med frigående höns (i ett eller flera plan). Vid cirka 26 % av inspektionerna konstaterades förfaranden som stred mot djurskyddsbestämmelserna, vilket är mera än under föregående år.

Även detta år uppdagades cirka 70 % av alla försummelser i hönsgårdar med frigående höns. Problemen där är i stor utsträckning desamma som under tidigare år, dvs. det ställe där hönorna hölls var inte alltid tillräckligt stort för hönorna och det fanns inte heller tillräckligt med sprätt-, sitt- och värputrymme. I burhönsgårdarna var det vanligaste problemet på samma sätt som tidigare år att hönorna saknade utrustning för kloslipning. I de oinredda burarna i en hönsgård hölls flera hönor än tillåtet och de inredda burarna i en hönsgård saknade det område med strö som krävs. Försummelse med gårdens bokföring över antalet döda hönor uppdagades i endast en hönsgård med frigående höns.

Pälsdjur

Resultaten av tillsynen över pälsdjursfarmer försämrades klart jämfört med tidigare år. Av de 57 pälsdjursfarmer som inspekterades konstaterades brister i iakttagandet av djurskyddsbestämmelserna på 35 farmer (61 %), då man året innan uppdagade brister på endast 6 % av de 34 farmer som inspekterades.

Oftast gällde problemet burarnas luckkonstruktioner, där det till följd av slitage stack fram järntrådsändar, på vilka djuren kan skada sig. Motsvarande problem med burkonstruktionerna har inte rapporterats i samband med tidigare års inspektioner. Försummelser förekom också vid iakttagandet av utrymmeskraven, det vanligaste problemet var att man höll tre minkvalpar i burar dimensionerade för två valpar. Alla rävburar hade inte den ligghylla eller det tugg- och stimulansmaterial som krävs.

På 14 % av de inspekterade farmerna var farmområdet inte inhägnat eller så saknades andra konstruktioner som hindrade djuren från att rymma. 13 % av alla uppdagade försummelser berodde på brister i bokföringen över behandlingen av sjukdomar eller antalet djur som dött på farmen.

Ankor och gäss

Ank- och gåsfarmer inspekterades för tredje året i rad. På en ankfarm av de nio inspekterade ank- och gåsfarmerna upptäcktes en mindre försummelse i djurhållningsställets utrustning.

Får och getter

Fårs och getters välbefinnande övervakades nu för andra gången i form av EU-djurskyddsinspektioner. Under året inspekterades 50 fårgårdar och 14 getgårdar. Förfaranden som strider mot djurskyddsbestämmelserna uppdagades på 16 % av de inspekterade fårgårdarna och 21 % av getgårdarna. Enstaka försummelser uppdagades dock på klart flera fårgårdar (sammanlagt 40 försummelser) än getgårdar (4 försummelser). Resultaten förbättrades klart från året innan, då försummelser konstaterades på 29 % av fårgårdarna och 36 % av getgårdarna.

I fråga om fåren hänförde sig de vanligaste försummelserna till utrymmeskraven samt till kraven på djurstallets och inhägnadens konstruktion och förhållandena där. På flera fårgårdar var problemet avsaknaden av rena och torra liggplatser, inhägnaderna saknade likaså lämpligt väderskydd. Vissa brister uppdagades också i fråga om tillgången på foder och vatten samt renligheten. På getgårdarna berodde försummelserna bl.a. på bristfällig luftkvalitet i djurstallet samt otillräcklig tillgång på vatten. På en gård hölls getterna bundna i strid med bestämmelserna.