Urvalsbaserade inspektioner 2011

År 2011 utfördes urvalsbaserade djurskyddsinspektioner på 545 gårdar med produktionsdjur. Förfarande som stred mot djurskyddsbestämmelserna rapporterades på inalles cirka 28 % av de inspekterade gårdarna, vilket är lika mycket som året innan. Inspektionsresultaten visade dock att det fanns klara skillnader mellan djurarterna. De upptäckta försummelserna var i huvudsak likadana som året innan.

Europeiska unionen förpliktar medlemsstaterna att årligen inspektera ett representativt antal av landets gårdar med produktionsdjur. Vid dessa inspektioner går man igenom hur bestämmelserna iakttagits i fråga om hela den nationella djurskyddslagstiftningen. I Finland väljs ungefär en fjärdedel av gårdarna ut för inspektion genom slumpmässigt urval och resten på basis av risker som betonas olika i fråga om olika djurarter. Bland annat försummelser som upptäckts vid tidigare års urvalsbaserade eller andra djurskyddsinspektioner ökar sannolikheten för att gården ska bli föremål för inspektion även kommande år . Det riktade urvalet torde öka antalet försummelser som konstaterats vid inspektionerna .

Systematiska urvalsbaserade djurskyddsinspektioner inleddes på gårdarna i Finland 1998, då de kallades EU-djurskyddsinspektioner. De första inspektionsobjekten var kalv- och svingårdar. Inspektionerna har varje år utvidgats till nya produktionsdjurarter och 2009 omfattade inspektionerna åtta olika djurarter. Under 2012 har djurskyddsinspektioner inletts även på broilergårdar.

År 2011 bestämdes att 698 gårdar skulle inspekteras. Det utgör cirka 1,5 % av alla nötgårdar i landet, 3 % av svingårdarna, 7 % av värphönsgårdarna, 7 % av ank- och gåsfarmerna, 2 % av får- och getgårdarna samt 6 % av pälsdjursfarmerna. Antalet gårdar som skulle inspekteras sjönk från året innan därför att både antalet gårdar och tillsynsprocenttalen minskat . På cirka 6 % av de utvalda gårdarna kunde ingen inspektion utföras, eftersom det inte fanns några djur på gården vid inspektionstidpunkten. Dessa gårdar hade antingen nyss upphört med djurhållningen helt och hållet, eller så hade man ett längre uppehåll i produktionen på gården. I rapporteringen av försummelser har man beaktat endast de gårdar där det fanns djur.

När man ser till hela landet höll sig det sammanlagda antalet försummelser som upptäcktes vid de urvalsbaserade djurskyddsinspektionerna på gårdar med produktionsdjur på samma nivå som 2010 (28 %). Tillsynen och upplysningen har ändå gett resultat, för i början av 2000-talet upptäcktes varje år försummelser i djurhållningen på över 30 % av de inspekterade gårdarna. Åren 2006-2009 varierade andelen försummelser över och under 20 % för att åter stiga 2010-2011. Det var nu fråga om det andra året då regionförvaltningsverkens länsveterinärer som är specialiserade på tillsyn svarade för inspektionerna i stället för kommunalveterinärerna. Dessutom har den riskbaserade tillsynen utvecklats kraftigt under de senaste åren.

De problem beträffande olika djurarter som konstaterades i samband med 2011 års djurskyddsinspektioner var i huvudsak likadana som under tidigare år. För de flesta djurarter förbättrades tillsynsresultaten från året innan, men i fråga om får och nötkreatur ökade andelen försummelser. Försummelser som krävde brådskande åtgärder för att trygga djurens välfärd avslöjades på två nötgårdar och en pälsdjursfarm.

Nötkreatur

Inspektioner utfördes på sammanlagt 362 nötgårdar, varav 353 gårdar höll nötkreatur som var äldre än sex månader och 308 gårdar höll kalvar. Försummelser upptäcktes på 27 % av gårdarna, vilket är något mera än 2010 (23 %).

Försummelser i anslutning till kalvhållningen upptäcktes på 20 % av de inspekterade gårdarna som höll kalvar. Detta är mera än 2010, då försummelser konstaterades på 14 % av de inspekterade kalvgårdarna. På samma sätt som året innan konstaterades försummelser i anslutning till vuxna nötkreatur på 20 % av de gårdar där det i samband med inspektionen fanns nötkreatur som var äldre än sex månader. Även detta år uppdagades på två gårdar sådana försummelser i nötkreaturshållningen som gjorde att inspektören vidtog brådskande åtgärder.

Något över hälften av försummelserna konstaterades i anslutning till nötkreatur som var äldre än sex månader. På samma sätt som 2010 hänförde sig de vanligaste försummelserna till renligheten på djurhållningsplatsen och nötkreaturen hade inte alltid en torr och ren liggplats. Ett annat vanligt problem i anslutning till vuxna nötkreatur var avsaknaden av tillräckligt väderskydd på betesmarkerna och i rastgårdarna, något som iakttogs något oftare än året innan. Bristfällig klövvård var likaså ett problem på flera gårdar. Nötkreatur som var äldre än sex månader hade inte heller alltid tillgång till tillräckligt med vatten varje dag. Vid inspektionerna upptäcktes dessutom gårdar där man inte hade skött om säkerheten på djurhållningsplatsen tillräckligt.

När det gäller kalvar har de vanligaste försummelserna förblivit desamma från år till år så att de gäller utrymmeskraven samt brister i anslutning till mat och vatten. Det finns inte alltid tillräckligt med utrymme för varje djur i gruppboxarna för kalvar. Dessutom hålls kalvar i enkalvsboxar över den tillåtna åldern . Även hos kalvar har det varit ganska vanligt med otillräcklig tillgång till vatten varje dag. Dessutom har man inte alltid fäst tillräcklig uppmärksamhet vid renligheten och säkerheten på djurhållningsplatsen och kalvarna har saknat ren och torr liggplats.

Största delen av de upptäckta försummelserna riktade sig direkt mot faktorer som påverkar nötkreaturens välfärd, eftersom brister i bokföringen över behandling av sjukdomar eller antalet döda djur utgjorde endast 2 % av missförhållandena.

Svin

Man inspekterade sammanlagt 52 svingårdar. Förfarande som stred mot djurskyddslagstiftningen upptäcktes på 25 % av de inspekterade gårdarna,vilket är sex procentenheter mindre än ett år tidigare.

Liksom under tidigare år var den vanligaste försummelsen på svingårdarna avsaknad av eller för litet material att undersöka och böka i, men detta iakttogs ändå mera sällan än tidigare. Ett år tidigare förekom denna försummelse på var femte gård, men 2011 hade bara knappt 10 % av de inspekterade gårdarna inte gett svinen tillräckligt med dylikt stimulansmaterial, såsom halm eller torv. Det relativa antalet försummelser som berodde på bristfällig bokföring fördubblades däremot jämfört med föregående år, eftersom 19 % av de upptäckta försummelserna hänförde sig till bokföringen. Vissa gårdar hade inte iakttagit utrymmeskraven till alla delar. Tillgången till vatten var inte heller alltid tillräcklig och det rådde brist på utrymme vid utfordringen. På en gård bröts smågrisarnas tänder av rutinmässigt och kultingarna avvandes när de var yngre än vad lagstiftningen tillåter. Övriga enstaka försummelser hänförde sig bl.a. till renligheten på djurhållningsplatsen och att olika grupper av svin hölls tillsammans. På de svingårdar där man upptäckte försummelser var antalet i medeltal två per gård.

Värphöns

Man inspekterade sammanlagt 26 hönsgårdar med över 350 värphöns. Av de inspekterade hönsgårdarna var 58 % hönsgårdar med inredda eller oinredda burar och resten hönsgårdar med frigående höns (i ett eller flera plan). Vid cirka 19 % av inspektionerna konstaterades förfarande (6 st.) som stred mot djurskyddsbestämmelserna, vilket är mindre än under föregående år, då försummelser förekom på 26 % av hönsgårdarna. Till skillnad från tidigare år iakttogs ingen betydande skillnad mellan hönsgårdar med frigående höns och burhöns.

På fem av sex hönsgårdar där missförhållanden rapporterades upptäcktes endast en enstaka försummelse. På samma sätt som tidigare år var ett missförhållande i burhönsgårdarna att hönorna saknade utrustning för kloslipning, vilket upptäcktes på två gårdar. I en hönsgård med frigående höns saknades tillräckligt med vagelutrymme och utgångsöppningarna var inte ändamålsenliga. I bägge typerna av hönsgårdar hade hönorna inte heller alltid strö att hacka och sprätta i. Till skillnad från tidigare år upptäcktes inga försummelser med bokföringen 2011.

Pälsdjur

Antalet missförhållanden som upptäcktes på pälsdjursfarmer minskade jämfört med året innan men förblev ändå fortfarande på relativt hög nivå. Av de 53 pälsdjursfarmer som inspekterades konstaterades brister i iakttagandet av djurskyddsbestämmelserna på 28 farmer (53 %), då man året innan uppdagade brister på så mycket som 61 % av de 57 farmer som inspekterades.  

På en tredjedel av pälsdjursfarmerna konstaterades försummelse med iakttagandet av utrymmeskraven. Särskilt avvanda rävungar hade inte alltid tillräckligt med utrymme. Övergångstiden för kraven på pälsdjurens burar gick ut i slutet av 2010 och på en del farmer pågick bytet av burar fortfarande under tillsynsåret 2011. Även avsaknad av tugg- och stimulansmaterial var på samma sätt som tidigare år en vanlig försummelse: på så stor andel som 26 % av farmerna hade djuren inte tillgång till lämpligt tugg- och stimulansmaterial. Bottnarna i alla burar var inte alltid ändamålsenliga, till exempel saknade bottennätet plastbeläggning i flera fall. På flera farmer hade man försummat att vårda sjuka och skadade djur på lämpligt sätt samt att se till att farmen är rymningssäker. På 11 % av de inspekterade farmerna var farmområdet inte inhägnat eller så saknades andra konstruktioner som hindrade djuren från att rymma. 6 % av alla upptäcka försummelser berodde på brister i bokföringen över behandlingen av sjukdomar eller antalet djur som dött på farmen.

Får och getter

Under året inspekterades 32 fårgårdar och 12 getgårdar. På getgårdarna förbättrades tillsynsresultaten jämfört med året innan, eftersom inga försummelser upptäcktes på de inspekterade gårdarna. På fårgårdarna återgick man däremot efter föregående års relativt goda situation (16 % försummelser) nära nog till 2009 års nivå (29 %). Förfarande i strid med djurskyddsbestämmelserna upptäcktes på 25 % av de inspekterade fårgårdarna.

I fråga om fåren hänförde sig de vanligaste försummelserna till djurhållningsplatsens renhet, särskilt bristen på en ren och torr liggplats, och man hade inte alltid skött om säkerheten på djurhållningsplatsen tillräckligt. Enstaka försummelser berodde på bl.a. bristande skötsel av djuren, otillräcklig tillgång till vatten och brister i bokföringen. På några fårgårdar uppfylldes inte utrymmeskraven, likaså saknade rastgårdarna lämpligt väderskydd. Några brister upptäcktes också i fråga om tillgången till foder och fodrets renhet.

Ankor och gäss

På ankgårdarna förbättrades resultaten jämfört med året innan, eftersom inga försummelser upptäcktes på dem. På samma sätt som året innan rapporterades inte heller några försummelser på gåsfarmer.