Import av sällskapsfåglar från EU-länder, Norge eller Schweiz till Finland och export av sällskapsfåglar från Finland till EU-länder, Norge eller Schweiz

I denna anvisning menas med införsel och utförsel förflyttningar av djur mellan Europeiska unionens medlemsstater, Norge och Schweiz.

Med sällskapsfåglar avses alla fågelarter som hålls som sällskapsdjur, frånsett fjäderfä, och som inte ska bli föremål för försäljning eller ägarbyte. Som fjäderfä betraktas höns, kalkoner, pärlhöns, ankor, änder, gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns och ratiter såsom strutsar, emuer och nanduer, vilka inte berörs av denna anvisning.

1. Djurhälsokrav för sällskapsfåglar

  1. fåglarna ska ha levt i den avsändande medlemsstaten minst 30 dygn före transporten,
  2. fåglarnas avgångsplats eller det område från vilket fåglarna härstammar ska  inte vara belagt med förbud eller spärrbestämmelser i fråga om förflyttning av fåglarna av orsaker som hänger samman med bekämpning av djursjukdomar,
  3. fåglarna ska vara märkta med individuella märken antingen med en försluten benring eller ett mikrochips,
  4. fåglarna ska inte vara vaccinerade mot Newcastlesjuka eller aviär influensa,
  5. fåglarna ska vid tidpunkten för avsändandet inte uppvisa några symtom på smittsamma sjukdomar,
  6. om fåglarna har importerats från länder utanför Europeiska gemenskapen, har importen skett i enlighet med kommissionens beslut 2007/25/EG. Då ska det finnas ett hälsointyg för import som utfärdats av tredjelandet och/eller ett intyg över erforderlig karantänvistelse, om fåglarna vistats i karantän inom EU efter införseln.

Djurhälsokraven föreskrivs i JSM förordning 1035/2013, 15 §.

2. Skriftlig försäkran

Sällskapsfåglarna ska åtföljas av en skriftlig försäkran av den aktör som ansvarar för fåglarna om att de ovan nämnda djurhälsokraven uppfyllts.

3. Export på den inre marknaden

Vid export på den inre marknaden av sällskapsfåglar ska de krav som de veterinära myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland ställer iakttas. Vid export på den inre marknaden ska en anmälan göras i TRACES-systemet om den medlemsstat som är bestämmelseland kräver det.

Annan relevant lagstiftning

Invasiva främmande arter
I unionsområdet är det förbjudet att importera, sälja, odla, använda och sätta ut i naturen invasiva främmande arter. EU:s medlemsländer har godkänt en förteckning över invasiva främmande arter. Därtill föreskrivs i statsrådets förordning 1725/2015 invasiva främmande arter av nationell betydelse.

De invasiva främmande arterna i EU-förteckningen samt de nationellt betydande invasiva främmande arterna hittar du här.

CITES-tillståndsförfarandet
Den internationella konventionen (CITES-avtalet), som reglerar handeln med utrotningshotade växt- och djurarter, måste ändå alltid tas i beaktande i samband med import av sällsynta eller annars utrotningshotade djur. Angående vissa djurarter förutsätter CITES-avtalet export- och importtillstånd eller en importanmälan.

Andra papegojfåglar än nymfparakiten (f.d. nymfkakaduan), undulaten, halsbandsparakiten och rosenhuvade dvärgpapegojan ska vid import på EU:s inre marknad ha med sig ett EU-intyg som beviljats av CITES-förvaltningsmyndigheten i en EU-medlemsstat (s.k. bilaga A-arter) eller en annan utredning av fåglarnas ursprung (s.k. bilaga B-arter). Tullmyndigheterna har rätt att kontrollera det ovan nämnda intyget eller utredningen. Vid införsel från länder utanför EU ska papegojfåglar ha ett på förhand beviljat CITES-exporttillstånd samt ett CITES-importtillstånd som ska uppvisas i tullen. Ytterligare information fås från Finlands miljöcentral tel. 0295 251 000, cites /files/images/at-merkki/at-merkki.gif : 1Kb  ymparisto.fi eller på Finlands miljöcentrals webbsidor.

Införsel av djur av främmande ursprung
Enligt 42 § i jaktlagen (615/1993, ändr. 1711/2015) får vilt och viltbestånd av främmande ursprung inte importeras eller sättas ut i frihet utan tillstånd av Finlands viltcentral. Ifråga om införsel av djur från Åland och utsläppande av dessa i frihet på annat håll tillämpas samma principer som för annan införsel.

För detta syfte kan tillstånd sökas av Finlands viltcentral.

Enligt jaktlagen ska tillstånd vägras om åtgärden medför skada på naturen och de vilda djuren.

 

Myndighetens verksamhet ska bygga på behörighet enligt lag och lagen ska följas noggrant inom myndighetsarbetet. Myndigheternas anvisningar är till sin juridiska karaktär inte bindande för andra myndigheter eller aktörer. Frågor som rör tillämpandet av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol.

Denna anvisning innehåller både direkta citat ur lagstiftningen och tolkningar av hur lagstiftningen tillämpas. Tolkningarna av tillämpningen av lagstiftningen är utmärkta med kursiv stil. Tolkningarna i anvisningen är Eviras syn på hur lagstiftningen borde tillämpas.