Matförgiftningsepidemier år 2005

Utgående från de epidemiutredningar man gjort klassificerades år 2005 sammanlagt 55 livsmedels- eller vattenburna matförgiftningsepidemier i det nationalla matförgiftningsregistret. Kommunerna lämnade sammanlagt 81 anmälningar om misstänkta inhemska epidemier.  Över hälften av dessa epidemier (55/81; 68 %) var sådana att man utgående från analysresultaten kunde påvisa ett samband till livsmedel eller hushållsvatten. I de övriga anmälda epidemierna hade sjukdomsalstraren sannolikt spridit sig på något annat sätt än via livsmedel eller vatten. Huvuddelen av epidemierna var livsmedelsburna (50/55; 91 %). Fem (5/55; 9 %) vattenburna epidemier inrapporterades. Via livsmedel uppgavs 1338 och via hushållsvatten 790 personer ha insjuknat. Nedgången i det sammanlagda antalet matförgiftningar stannade upp år 2004 för första gången på fyra år. År 2005 var mängden  matförgiftningsepidemier 15 % större än året innan.

Norovirus var den vanligaste orsaken till livsmedelsburna matförgiftningar även år 2005. Viruset var orsaken till sexton (32 %) livsmedelsburna epidemier. Råvara som infekterats av norovirus orsakade två epidemier. I det ena fallet var orsaken virusinfekterade franska ostron, i det andra fallet sannolikt djupfrysta chilenska hallon. Den vanligaste orsaken till livsmedelsburna norovirusepidemier är ändå bristande kökshygien eller att en infekterad person deltagit i tillredningen av maten. I över hälften av fallen uppvisade personen som tillredde maten själv symptom på magsjuka. År 2005 orsakade noroviruset inte en enda vattenepidemi, fastän det vanligen är den viktigaste orsaken till vattenburna epidemier.

Campylobacter jejuni orsakade de två (40 %) största vattenepidemierna som sammanlagt drabbade flera hundra personer. I den första epidemin var orsaken ledningsvatten som infekterats i samband med underhållsarbeten och i den andra visade sig orsaken vara så sällsynt som att ekorrar förirrat sig in i ett vattentorn. Campylobakterier orsakade också två medelstora livsmedelsburna epidemier, i vilka det orsakande livsmedlet förblev okänt.

Salmonella orsakade sammanlagt tre epidemier (S. Enteritidis, S. Typhimurium). Den sällsynta, för antibiotika resistenta bakterien S. Typhimurium FT 104B orsakade en omfattande epidemi i södra och västra Finland i maj. Orsaken till epidemin visade sig vara spansk  isbergsallat. Sex personer som ätit på en kinesisk restaurang insjuknade i en epidemi orsakad av S. Enteritidis. Det förmedlande livsmedlet förblev okänt, men betydande brister i hygienen konstaterades i restaurangen i fråga. S. Typhimurium orsakade en medelstor epidemi på en födelsedagsfest. Maten var hemmalagad och hos två personer som tillrett  maten konstaterades symptomfri salmonellasmitta.

Bristande kökshygien och att en infekterad köksarbetare deltagit i tillredningen av maten var den viktigaste enskilda orsaken till livsmedelsburna epidemier (15 %). I två norovirusepidemier (50 %) och en av tre salmonellaepidemier visade sig en infekterad arbetare vara orsaken till matförgiftningen. En fjärdedel av de inrapporterade bristerna och felen hänförde sig till temperaturer, såsom för långsam nedkylning av maten, otillräcklig återupphettning av maten och fel förvaringstemperatur. Användning av infekterad råvara var det tydliga sambandet till sju (10 %) epidemier