Mikrobläkemedelsresistens

Till mikrobläkemedlen hör antibiotika som påverkar bakterier samt virusläkemedel och parasitläkemedel.

Med mikrobläkemedel avses ämnen som förstör mikrober eller hämmar deras tillväxt. Mikrobläkemedel har använts för att behandla infektionssjukdomar hos människor och djur sedan 1930-talet.

Mikrobläkemedels inverkan på bakterier

Mikrobläkemedel påverkar bakterier på olika sätt: en del dödar bakterierna och en del hämmar bakteriernas tillväxt. Mikrobläkemedel kan störa bl.a. uppbyggnaden av bakteriernas cellvägg, proteinsyntesen eller nukleinsyremetabolismen. Kroppens egna försvarsmekanismer ser till att bakterierna förstörs slutgiltigt. Mikrobläkemedlens verkningsområde varierar, en del rår på flera olika bakterier (s.k. bredspektrumantibiotika), en del på endast vissa bakterier (s.k. smalspektrumantibiotika).

Bakteriers mikrobläkemedelsresistens, dvs. immunitet

Bakteriernas känslighet för mikrobläkemedel varierar. Naturlig resistens är en egenskap som är typiskt för respektive bakterieart. Med förvärvad resistens avses ett fenomen där stammar som ursprungligen varit känsliga för en läkemedelssubstans till följd av användningen av läkemedel blir immuna mot det aktuella mikrobläkemedlet.

Bakterier har flera olika resistensmekanismer. De kan producera enzymer som bryter ner mikrobläkemedel eller så kan mikrobläkemedlets verknings- eller bindningsställen förändras. Det är också möjligt att undvika mikrobläkemedlets inverkan med hjälp av nya metabolismvägar. Vissa bakterier kan stänga sina väggar mot mikrobläkemedel eller pumpa ut läkemedelssubstansen från cellen. Multiresistenta bakterier är samtidigt resistenta mot flera olika grupper av mikrobläkemedel.

De senaste åren har mikrobläkemedelsresistensen ökat snabbt och blivit mångsidigare. Mikrobläkemedelsresistens ökar prevalensen och dödligheten bland människor och djur samt hälso- och sjukvårdskostnaderna. För närvarande utgör mikrobläkemedelsresistensen ett av de allvarligaste hoten för läkarvetenskapen och veterinärmedicinen.

Uppföljning av bakteriers mikrobläkemedelsresistens

Bakteriers mikrobläkemedelskänslighet i samband med fynd hos djur och i livsmedel har följts inom ramen för programmet FINRES-Vet sedan 2002. Inom ramen för uppföljningsprogrammet undersöks antibiotikakänsligheten hos bakterier som orsakar zoonooser, bakterier som alstrar sjukdomar hos djur och indikatorbakterier.

Den finländska arbetsgruppen för undersökning av mikrobläkemedelsresistens, FiRe publicerar Finres-statistiken över mikrobläkemedelsresistens hos bakterier som isolerats hos människor.

Kontroll över bakteriers mikrobläkemedelsresistens

Det viktigaste när det gäller kontrollen över mikrobläkemedelsresistens anses vara att mikrobläkemedel används på ett kontrollerat sätt. I Finland har man bl.a. redan 1996 utfärdat rekommendationer om användningen av mikrobläkemedel för de viktigaste inflammatoriska och smittsamma sjukdomarna hos djur. Rekommendationerna har senast uppdaterats 2009.