Borrelios

Borrelios är en sjukdom som orsakas av spiroketer som hör till släktet Borrelia. Borreliabakterierna förökar sig särskilt i smågnagares och vitsvanshjortens blod. Förekomsten av dessa ”reservoardjur” inverkar på ett avgörande sätt på var sjukdomen uppträder.

Som sjukdomsvektorer fungerar i första hand fästingar som hör till gruppen Ixodes ricinus, i vars tarmar bakterierna förökar sig. Flera bakteriearter som orsakar sjukdom hos djur och människor hör till släktet Borrelia. I Finland förekommer B. bugdorferi sensu lato. Den sjukdom som orsakas av B. burgdorferi sensu lato är känd under namnet Lyme borrelios eller Lymes sjukdom.

Borrelios hos människor

Hos människor kan borrelia orsaka en infektionssjukdom som kallas borrelios eller Lymes sjukdom. Smittan överförs via fästingbett. Antalet borreliosfall har ökat på 2000-talet. Borreliosfallen har blivit vanligare särskilt i östra Finland. På de gamla förekomstområdena har antalet fall ökat långsammare. Cirka 40 % av alla borreliosfall konstateras på Åland. Borrelios förekommer mest om hösten i augusti-november.

Figur: Anmälda borreliosfall i befolkningen 2000-2016 (pdf)

Borrelios hos djur

Borrelios har konstaterats hos många djurarter, t.ex. hundar, katter, hästar, nötkreatur och får, ändå mest hos hundar och hästar. Borrelios är inte en djursjukdom som behöver bekämpas enligt lag i Finland. Sjukdomen sprids inte vidare från sjuka djur om den inte överförs av fästingar.

På 2000-talet har antikroppar mot borrelia konstaterats varje år i prov av djur som sänts till Evira för undersökning. Enligt undersökningsstatistiken har antikroppar mot borrelia konstaterats i tilltagande grad hos hundar sedan 2003.

Figur: Undersökningar av borreliaantikroppar hos hundar på 2000- och 2010-talet (pdf)

Utgående från statistiken kan man ändå inte dra några slutsatser som den faktiska förekomsten av antikroppar hos hundar. Borreliaantikroppar har också undersökts hos hästar, hos dem har antikroppar årligen konstaterats hos i medeltal 13 % av de undersökta djuren.