EHEC / VTEC

Enterohemorrhagisk Escherichia coli (EHEC) är en E. coli-bakterie, som alstrar ett verotoxin och orsakar sjukdom hos människor. EHEC- bakterierna hör till den vanligare gruppen av verotoxinproducerande kolibakterier, VTEC- bakterierna. VTEC-bakterier har konstaterats i hundratals E. coli-serogrupper, av vilka alltså endast en del orsakar sjukdomsfall hos människan. Den mest kända och betydande epidemialstraren är E. coli O157. Av de övriga serogrupperna, för vilka används den gemensamma benämningen non-O157 VTEC, är de vanligaste O26, O91, O103, O111, O113, O121 och O145.

EHEC hos människor

Den vanligaste smittkällan för EHEC-bakterien är mat, dricksvatten eller badvatten som förorenats av bakterien. Det är också möjligt att smittas om man hanterar ett djur som bär på bakterien. Typiskt för EHEC-infektioner är att de lätt sprider sig vid närkontakter. Av de konstaterade inhemska smittfallen har en betydande del uppkommit vid närkontakt mellan personer.

Antalet konstaterade EHEC-fall i Finland har förblivit oförändrat de senaste åren, och inga större epidemier har förekommit på 2000-talet. Årligen har 10-20 mikrobiologiskt säkerställda EHEC-fall anmälts, varav största delen berott på smitta som erhållits i hemlandet.

EHEC O157 På 2000-talet har drygt hälften av både all konstaterad och i hemlandet erhållen EHEC-smitta hört till serogrupp O157. Serogrupp O157-bakterien orsakade ett stort antal smittfall särskilt 2005. Nötboskap har påvisats utgöra smittkälla för serogrupp O157-bakterien i några enstaka fall och vid två epidemier på 2000-talet.

EHEC non-O157 På 2000-talet har kvantitativt sett mest EHEC non-O157-smitta förekommit 2010. När det gäller inhemsk smitta har av serogrupp non-O157 konstaterats O26, O103, O145 och O174. På 2000-talet har nötkreatur flera gånger misstänkts utgöra källa till non-O157 EHEC-smitta.

Figur: Anmälda EHEC-fall i befolkningen 2000-2016 (pdf)

VTEC i livsmedel

VTEC-bakterier kan hamna i livsmedel eller vatten som förorenats av djurs eller smittbärande människors avföring eller via korskontamination. I kött kan VTEC-bakterier hamna i samband med slakt eller mjölkning. I Finland har EHEC-smitta påvisats eller misstänkts orsakas av opastöriserad mjölk, importerat kebabkött och hamburgare.

I en köttfärskartläggning 2006 konstaterades sådana serogrupper av VTEC-bakterien som haft samband med allvarliga fall av HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) hos människor i 1 % av de undersökta köttfärspartierna.

VTEC O157 Förekomsten av E. coli O157–bakterien i livsmedel har utretts genom olika projekt. År 2001 kartlades förekomsten i köttfärs som används för att framställa kebabkött. År 2003 utreddes förekomsten i nötkött och köttberedningar som innehåller nötkött. År 2004 undersöktes inhemska ostar av obehandlad mjölk. E.coli O157–bakterier konstaterades inte i en enda utredning.

Tabell: Förekomsten av VTEC O157-bakterien i vissa livsmedel som undersökts i Finland (pdf)

VTEC hos djur

Produktionsdjur VTEC-bakterien orsakar i allmänhet inte sjukdom hos djur, utan de är symtomfria bakteriebärare. Bakterier har isolerats hos nötkreatur och andra idisslare och djurarter. Nötboskap anses vara VTEC-bakteriens viktigaste reservoar. Mer VTEC-bakterier anses förekomma på köttproduktionsgårdar än på mjölkgårdar. VTEC-bakterier förekommer oftare under den varma årstiden än på vintern. I flera sjukdomsfall hos människor där källan har misstänkts vara nötkreatur har man kunnat påvisa identiska bakterier i EHEC-serogruppen hos människorna och djur i besättningen.

Om EHEC-smitta som konstaterats hos en människa har anknytning till en nötbesättning, undersöks besättningen med tanke på smitta. I spårade besättningar minskas smittrycket från djur till människa och mellan djuren med hygieniska åtgärder.

Förekomsten av VTEC-bakterier hos finländsk nötboskap utreddes inom ramen för ett forskningsprojekt 2003. VTEC-bakterier konstaterades i 30 % av avföringsproverna från slaktdjur och i 11 % av ytstrykproverna. Mest bakterier förekom i augusti-oktober. Bland de konstaterade serogrupperna fanns förutom O157 andra typer som man vet att orsakar EHEC-infektioner hos människor, t.ex. O91, O103 och O113.

Förekomsten av E. coli O157-bakterien hos finländsk nötboskap utreddes genom forskningsprojekt 1997 och 2003. Från och med 2004 har E. coli O157-bakteriens förekomst hos finländska slaktnöt följts systematiskt som ett led i slakteriernas egenkontroll. Enligt utredningarna förekom E. coli O157–bakterien 1997 hos 1,3 % av de undersökta nötkreaturen då motsvarande resultat 2003 var 0,4 %. Sedan 2004 har E. coli O157–bakterien på årsnivå förekommit hos 0,5-1,2 % av de undersökta slaktnöten. Nötkreatur som bär på EHEC-bakterien har hittats under alla årstider och flest fynd har gjorts i juni-augusti. På 2000-talet har ingen synbar förändring inträffat på årsnivå i bakteriens förekomst hos slaktnöt.

Figur: Uppföljningsresultat beträffande förekomsten av E. coli O157-bakterien hos slaktnöt sedan 2004 (pdf)

Förekomsten av EHEC-bakterien på nötkreatursgårdar 2004 utreddes inom ett separat forskningsprojekt. Av de 126 undersökta nötkreatursgårdarna konstaterades E. coli O157-bakterien på 5,5 %.

Sedan 2004 har E. coli O157–bakterien genom slakteriernas egenkontrollprogram årligen konstaterats på 5 – 18 nötkreatursgårdar (figur). Inga andra VTEC-typer har konstaterats på nötkreatursgårdarna inom ramen för EHEC-kontrollprogrammet.

Figur:  Antalet nötkreatursgårdar per år där VTEC-bakterien konstaterats sedan 2004 (pdf)

Vilda djur I Finland har VTEC-bakterier inte konstaterats hos hjortdjur, såsom älgar, hjortar och renar, och inte hos fåglar.

Betydelsen av EHEC-bakterien i Finland

De senaste åren har EHEC-bakterier varit den femte vanligaste orsaken till tarminflammationer hos människor i Finland. Merparten av smittan är av inhemskt ursprung. I en betydande del av de inhemska fallen har smittan överförts mellan människor. I Finland har nötkreatur visat sig vara den viktigaste djurreservoaren för VTEC-bakterien, hos våra vilda idisslare förekommer inte mycket VTEC-bakterier.

Figur: Förekomsten av E. coli O157–bakterien på månadsnivå hos slaktnöt, samt de EHEC-sjukdomsfall i befolkningen som anmälts per månad (pdf)