Kampylobakterios

Kampylobakterios är en smittsam sjukdom som orsakas av bakterier av släktet Campylobacter. Kampylobakterier förekommer synnerligen allmänt hos både djur och människor i hela världen. Ett tjugotal kampylobakterarter är kända, men endast en del av dem orsakar sjukdom hos människor. Kampylobakterier förekommer ofta i sjö- och åvatten samt i annat ytvatten. Vattnet kontamineras såväl av vilda djur som genom mänsklig verksamhet. Kampylobakterier kan hålla sig vid liv i kyligt vatten i flera veckor och till och med månader.

Kampylobakterios hos människor

Av de kampylobakterier som orsakar tarmsymtom hos människor är Campylobacter jejuni den viktigaste, men även bl.a. C. coli, C. lari och C. fetus kan orsaka liknande symtom. Bland kampylobakterarterna är C. jejuni och C. coli de vanligaste sjukdomsalstrarna i Finland.

Smittan fås vanligtvis via livsmedel eller vatten. Människan kan få smittan även genom direkt beröring med djur. Användningen av opastöriserad mjölk har orsakat sjukdomsfall även i Finland. Faktorer som lett till livsmedelsburen kampylobaktersmitta har varit kontaminerade råvaror, korskontamination, otillräcklig upphettning och arbetstagare som burit på infektionen.

På 2000-talet har varje år över 3000 - över 4000 kampylobakteriosfall anmälts till registret över smittsamma sjukdomar (incidens 61–78 insjuknade /100 000 invånare). De flesta fallen anmäls i juli-augusti. Incidensen har varit störst bland unga vuxna. Uppgifter om föregående utlandsresa har insamlats till registret över smittsamma sjukdomar sedan 2004, men informationen är inte heltäckande. Största delen av smittfallen har uppenbarligen sitt ursprung utomlands, sommartid är ändå andelen inhemska smittfall betydande.

Varje år har det anmälts 1-2 matförgiftningsepidemier som orsakats av kampylobakterier.

Figur: Anmälda kampylobakteriosfall i befolkningen 2000-2017 (pdf)

Kampylobakterier i livsmedel

Kampylobakter har påträffats i fjäderfäkött, opastöriserad mjölk och råa grönsaker och bär. I Finland har kontaminerat dricksvatten orsakat flertalet omfattande epidemier.

Kampylobakterier förstörs lätt vid upphettning. I samband med matlagning kan bakterien dock sprida sig från rått, oftast broilerkött via t.ex. matlagningsverktygen till annan mat eller andra ingredienser som inte upphettas, t.ex. sallader.

Fast kampylobakterier förekommer tämligen allmänt i t.ex. nötkreaturs och svins tarmsystem, dör de snabbt när kropparnas yta torkar i samband med slakten och de hittas vanligtvis inte i köttet. Kampylobakter förökar sig inte utanför tarmsystemet, men det är möjligt för den att behålla sin livskraft i fjäderfäkött under skadat skinn eller i fjäderspolar där den är skyddad mot uttorkning och syrets inverkan. Rikligast med kampylobakterier har konstaterats i slaktkroppar av fjäderfä under sensommaren och förhösten. Mängden kampylobakterier i broilerkött är dock i allmänhet liten.

Figur: Utredning om förekomsten av kampylobakter i finländska slaktbroilerkroppar 2008 (pdf)

Kampylobakter kan hamna i mjölk i samband med mjölkningen till följd av avföringskontamination, men pastörisering förstör den effektivt. Färska grönsaker och bär kan kontamineras av kampylobakterier via vilda djur eller kontaminerat bevattningsvatten. C. jejuni har påvisats hålla sig levande på jordgubbars yta tillräckligt länge för att orsaka sjukdomsrisk.

Av risklivsmedlen har man i Finland undersökt särskilt fjäderfäkött, eftersom kampylobakterier har förekommit i det. I andra risklivsmedel har mindre mängder av kampylobakterier konstaterats i Finland.

Tabell: Förekomsten av kampylobakter i vissa livsmedel som undersökts i Finland (pdf)

Kampylobakterier hos djur

Produktionsdjur Kampylobakterier är vanliga i fåglars och däggdjurs tarmsystem. C. jejuni och C. coli är de mest betydande av djurens kampylobakterier som orsakar sjukdom hos människor. Hos fjäderfä och nötkreatur är den vanligast förekommande arten C. jejuni medan C. Coli är vanligast hos svin. Kampylobakterier som orsakar sjukdom hos människor orsakar i allmänhet inte sjukdom hos djur.

En separat kartläggning av patogener visade att 2003 bar i genomsnitt 31 % av slaktnöten på kampylobakter. C. jejuni isolerades hos 20 % av de undersökta nötkreaturen. I en färsk undersökning kunde kampylobakterier inte påvisas i prov från mjölkgårdarnas mjölktankar. År 2004 konstaterades C.coli i 56 % av de undersökta avföringsproven från svin som tagits i slakterier.

Fjäderfä anses allmänt vara den viktigaste reservoaren för C. jejuni, som orsakar sjukdom hos människan. Bakterien kommer in i broilerhallen från omgivningen. Förhållandena i broilrarnas tarmsystem är optimala för att kampylobakter ska föröka sig. I stora broilerflockar sprider sig bakterien effektivt från en fågel till en annan och i slakteriet kontamineras kropparna lätt. Förekomsten av kampylobakter hos finländskt fjäderfä har följts systematiskt sedan 2004 som ett led i slakteriernas egenkontroll. Programmet förutsätter att kampylobakterier undersöks i varje slaktparti från början av maj till slutet av oktober och randomiserad provtagning enligt en separat plan från november till maj. Inom ramen för programmet har kampylobakter konstaterats hos i medeltal 6,5 % av de broilrar som slaktades under tiden juni-oktober.

Förekomsten hos broilerslaktpartierna har varit som högst i juli-augusti, i medeltal 10,5 %. Hos partier som undersökts i november-december och januari-maj har kampylobakter konstaterats sällan. Under uppföljningen har det inte skett någon förändring på årsnivå i förekomsten av kampylobakterier.

Figur: Uppföljningsresultat beträffande förekomsten av kampylobakter hos broilrar sedan 2004 (pdf)

Hos fjäderfä har man oftast isolerat C. jejuni (i medeltal 92,1 % av de stammar som isolerats per år) och i mindre grad C. coli (i medeltal 7,2 % av de stammar som isolerats per år). Även andra kampylobakterarter har konstaterats slumpmässigt.

Figur: Kampylobakterarter som konstaterats vid uppföljningen av förekomsten av kampylobakter hos slaktbroilrar sedan 2004 (pdf)

Andra djur I pälsdjursfarmer konstateras C. jejuni ofta i samband med diarré hos unga djur. Hos hundar och katter har konstaterats enstaka fall och epidemier av kampylobakterios .

Kampylobakteriernas betydelse i Finland

Kampylobakterier har sedan 1998 var den vanligaste orsaken till tarminfektioner hos människan i Finland. Största delen av smittfallen har sannolikt sitt ursprung utomlands. Det har uppskattats att av den kampylobaktersmitta som fås i hemlandet sommartid hänför sig nästan vart tredje fall till broilrar och vart femte direkt eller indirekt till nötkreatur. Ungefär hälften av den kampylobaktersmitta som fåtts i hemlandet har dock sannolikt andra källor.

Hos finländska produktionsdjur är kampylobakterier vanliga, men de förekommer ändå i mindre omfattning än i de flesta andra länder. Andelen broilerslaktpartier som är kontaminerade av kampylobakter är som störst på sensommaren, men även då är den mycket liten. Smittvägarna mellan djur och människor eller deras gemensamma smittvägar är inte tillräckligt bra kända, för att kampylobaktersmitta ska kunna bekämpas effektivt.

Figur: Anmälda kampylobakteriosfall per månad i befolkningen, samt månadsvisa undersökningsresultat beträffande förekomsten av kampylobakter hos slaktbroilrar (pdf)