Ekinokockos

Ekinokockos är en sjukdom som orsakas av parasitmasken Echinococcus granulosus eller Echinococcus multilocularis . E. granulosus och E. multilocularis är parasiter tillhörande dvärgbandmaskarna hos köttätare. Dvärgbandmaskarnas livscykel inbegriper ett vuxet stadium hos huvudvärden och larvstadier hos en mellanvärd. Vuxna ekinokockmaskar lever i tunntarmen på köttätande djur. Maskens ägg sprider sig i omgivningen med huvudvärdens avföring och därigenom till mellanvärden. I mellanvärden förökar sig parasitens larvstadier könlöst och bildar vätskefyllda blåsor i inre organ, hydatidcystor. Vanligtvis förekommer blåsorna i levern och lungorna. Parasitens livscykel sluts när huvudvärden äter organ som innehåller parasitblåsor.

Ekinokockos hos människor

Människan kan fungera som mellanvärd för bägge dvärgbandmaskarterna, E. granulosus och E. multilocularis. Människan kan smittas t.ex. via avföring från hund, räv eller varg eller vatten som förorenats av avföring eller maskägg som fastnat i hundens päls. Människan kan också smittas via bär eller svampar som förorenats av avföring från en hund eller varg som bär på parasiten. Hos människan bildar larverna vätskefyllda blåsor, s.k. hydatidcystor, i vävnaderna.

På 2000-talet har det gjorts enstaka anmälningar om Echinococcus granulosus-infektioner som konstaterats hos människor till det riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar. Före det hade endast en anmälan gjorts till registret1998. All konstaterad smitta har fåtts utomlands. E. multilocularis-smitta har aldrig konstaterats hos människor i Finland.

Figur: Anmälda Echinococcus granulosus-infektioner till registret över smittsamma sjukdomar 2000-2016 (pdf) 

Ekinokockos hos djur

De vuxna ekinokockparasiterna lever i huvudvärdens tunntarm. Smittan är symtomfri hos huvudvärddjuret. Flera köttätande djur, t.ex. hund, varg och räv, kan vara huvudvärd.

Hos andra husdjur, t.ex. nötkreatur, får, svin, renar och hästar, kan förekomma parasitblåsor som innehåller E. granulosus–larver. Sådana delar av kroppen och organ där man upptäcker parasitblåsor i samband med köttbesiktningen förkastas och förstörs.

Mellanvärdar för den E. granulosus–genotyp (G10) som förekommer i Finland (hundens dvärgbandmask) är älgar och renar. Mellanvärdar för E. multilocularis–arten (rävens dvärgbandmask) är sorkar. E. multilocularis-parasiten har inte tills vidare konstaterats i Finland, men man vet att den förekommer t.ex. i Estland, där den konstaterades 2005. Julen 2010 sköts en räv i västra Sverige som konstaterades bära på smittan. Detta var den första observationen av parasiten i Fennoskandien.

För att förhindra att ekinokockos sprider sig är det viktigt att alla blåsbildningar i inre organ undersöks särskilt i samband med köttbesiktning av vilt och förstörs så att de inte kan bli föda åt köttätare. Dessutom är det skäl att se till att hundar regelbundet behandlas mot dvärgbandmask i synnerhet i renskötselområdet. Jakthundar bör behandlas före och efter jaktsäsongen. För att förhindra att i synnerhet E. multilocularis-parasiten sprider sig förutsätts att hundar som kommer till Finland behandlas med tanke på dvärgbandmask före ankomsten till landet.

Husdjur och vilt I Finland har endemisk E. granulosus–smitta inte konstaterats hos andra husdjur än renar. Även hos renar är smittan sällsynt. Merparten av smittfallen hos renar har konstaterats alldeles i närheten av Finlands östgräns i kommunerna Salla och Kuusamo. Parasiten har hittats i lungorna på älgar i Kajanaland och Norra Karelen.

På 2000-talet har E. granulosus-parasiten, dvs. hundens dvärgbandmask, konstaterats hos renar och älgar i samband med köttbesiktning och separata uppföljningsprojekt. Antalet säkerställda smittfall hos renar har minskat under 2000-talet. När det gäller älgar beskriver de tidsmässiga variationerna i antalet ekinokockfynd inte det faktiska sjukdomsläget, eftersom uppföljningen inte kan vara lika systematisk som i fråga om renar. Ibland har smitta också konstaterats hos importerade hästar.

Figur: E. granulosus-smitta som på 2000-talet konstaterats hos renar och älgar i samband med köttbesiktning och separata uppföljningsprojekt (pdf)

Vilda djur Förekomsten av ekinokocksmitta hos vilda djur följs årligen i Finland. Varje år undersöks 15-30 vargindivider och hos några av dem (0-3 st./år) har man konstaterat E. granulosus–parasiter, dvs. hundens dvärgbandmask. Hos de huvudvärdar för E. multilocularis–parasiten, dvs. rävar och mårdhundar, samt mellanvärdar, dvs. sorkar, som undersökts årligen har rävens dvärgbandmask inte konstaterats i Finland.

Figur: Mårdhundar, rävar och sorkar som undersökts årligen i Finland med tanke på E. multilocularis-parasiten, dvs. rävens dvärgbandmask, fr.o.m. 2000 (pdf)

Läs mera