Antalet matförgiftningsepidemier fortsätter att öka år 2005

17.11.2006

<div>I det nationella matförgiftningsregistret bokfördes år 2005 sammanlagt 55 mat- eller vattenburna epidemier som drabbade cirka 2000 personer. Huvuddelen (91 %) av epidemierna var livsmedelsburna. Hushållsvatten orsakade sammanlagt fem (9 %) epidemier. Antalet matförgiftningsepidemier minskade åren 2000 – 2003, men slutade minska år 2004. År 2005 var antalet epidemier 15 % större än året innan. Norovirus var den vanligaste orsaken till livsmedels- och vattenburna matförgiftningar. Att antalet matförgiftningsepidemier börjat öka visar att det finns ett behov av kontinuerlig hygienutbildning. </div>

Norovirus var den vanligaste orsaken till livsmedelsburna matförgiftningar också år 2005, då viruset orsakade 16 (32 %) epidemier. Råvara som infekterats av norovirus var orsaken till två epidemier. I det ena fallet var orsaken franska ostron som infekterats av viruset, i det andra fallet sannolikt utländska djupfrysta hallon. Den vanligaste orsaken till livsmedelsburna norovirusepidemier är ändå bristande handhygien och att en infekterad person deltagit i matlagningen. I över hälften av fallen uppvisade personen som lagade maten själv symptom på magsjuka.

Salmonella var den nästvanligaste epidemiorsaken; bakterien orsakade tre epidemier. Den sällsynta och för antibiotika resistenta bakterien S. Typhimurium FT 104B orsakade i juni en omfattande musparatyfusepidemi i södra och västra Finland. Orsaken till epidemin visade sig vara spansk isbergssallat. S. Typhimurium orsakade också en annan musparatyfusepidemi via hemmalagad festmat. Hos två personer som lagat maten konstaterades symptomfri salmonellasmitta. Sex personer som ätit på en kinesisk restaurang drabbades av en infektion orsakad av S. Enteritidis. Det förmedlande livsmedlet förblev okänt, men i restaurangen konstaterades betydande hygieniska brister.

Den viktigaste faktorn som bidrar till att epidemier uppkommer är fel temperatur under tillredning och förvaring av maten och i norovirus- och salmonellaepidemier att en infekterad köksarbetare deltagit i matlagningen. Med tillräcklig handhygien och rätt hantering av råvaror och färdiga rätter kunde över hälften av de livsmedelsburna epidemierna ha undvikits.

Campylobakterien var den mikrob som orsakade de flesta vattenburna epidemierna. Den orsakade två stora vattenburna epidemier som drabbade flera hundra personer. I den ena epidemin var orsaken att ledningsvattnet infekterats i samband med underhållsarbeten och i den andra epidemin någonting så sällsynt som att ledningsvattnet infekterats av ekorrar som kommit in i vattentornet. De tre övriga vattenburna epidemierna var mindre till sin omfattning och orsaken till dem förblev okänd. I allmänhet kunde ändå påvisas problem med ledningsvattnets hygien.

Uppgifterna framgår av Livsmedelssäkerhetsverkets färska publikation 2/2006, Matförgiftningar i Finland år 2005. Publikationen har kommit till som ett samarbete mellan Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Folkhälsoinstitutet och den är författad av Niskanen T., Johansson T., Kuusi M., Raahenmaa M., Siitonen A. och Tuominen P. Publikationen kan läsas på adressen http://www.palvelu.fi/evi/files/55_519_469.pdf

 

Mer information:

Livsmedelsburna epidemier:

Överinspektör Taina Niskanen, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, tfn 02077 24318, 050 386 8421

Epidemiolog Markku Kuusi, Folkhälsoinstitutet, tfn (09) 4744 8935

Mikrobiolog Tuula Johansson, Livsmedelssäkerhetsverket Evira, tfn 02077 24472

Forskningsprofessor Anja Siitonen, Folkhälsoinstitutet, tfn (09) 4744 8245

Hushållsvattenburna epidemier:

Forskare Ilkka Miettinen, Folkhälsoinstitutet, tfn (017) 201 371, 040 5725600.

Teman: