Brödsäden har god brukskvalitet

20.11.2007

<div>Höstens regn urvattnade inte brödsädens brukskvalitet. Utgående från de slutliga resultaten av uppföljningen av spannmålsskördens kvalitet har den inhemska rågen god brukskvalitet. Tre fjärdedelar av de undersökta proverna fyllde kvalitetskraven på kvarnråg. Vårrågens kvalitet försämrades av lågt falltal. Även vårvetet är av god kvalitet. Enligt Eviras spannmålsanalyser är andelen spannmål som är lämpad till brödsäd den högsta på sex år. </div>

 Råg
Det låga falltalet sänkte andelen kvarnduglig råg (hektolitervikt ≥ 71 kg och falltal ≥ 120) till 75 procent. Endast fem procent av proverna hade en hektolitervikt under 71 kilo. Speciellt vårrågens falltal hann sjunka på grund av den sena skörden. 40 procent av proverna av vårrågen Juuso var kvarndugliga, medan de bästa höstrågssorterna Amilo och Elvi var kvarndugliga i 90 procent av proverna. Den lägsta andelen kvarndugliga prover av höstrågsorterna hade Kartano, bara hälften av proverna. De lägsta genomsnittliga falltalen hade jämsides med Juuso också Anna (141) och Kartano (145).

Alla rågprovers genomsnittliga hektolitervikt (76,4 kg) var lägre än år 2006 (77,3 kg). Akustis hektolitervikt (79,0 kg) var på samma nivå som året innan och Amilos (79,2 kg) något högre. Alla sorters hektolitervikt var högre än på 2000-talet med undantag av i fjol.   

Vårvete
56 procent av vårveteproverna fyller kvalitetskraven för brödvete (hektolitervikt ≥ 78kg, protein ≥ 12,5 % och falltal ≥180). Andelen är högre än under de föregående åren i regel tack vare högre proteinhalt. Proteinhalten var över 12,5 procent i 80 procent av proverna. Den genomsnittliga proteinhalten (13,6 %) är högre än under de tre föregående åren men den stannar dock betydligt under det högsta resultatet på 2000-talet (2002 14,8 %). Falltalet stannade under 180 i bara cirka 10 procent av proverna.

Den högsta andelen kvarndugliga prover hade sorten Zebra, 80 procent, och nästhögst var Anniina, 65 procent. De lägsta andelarna hade Vinjett och Amaretto. För båda fyllde ungefär en fjärdedel av proverna kraven. Den största orsaken till den låga andelen för Amaretto var proteinhalten. För Vinjett var både proteinhalten och hektolitervikten låg.

Höstvete
Proteinhalten bestämmer andelen höstveteprover som uppfyller kriterierna för brödsäd. Andelen (28 %) är den tredje lägsta på 2000-talet och den genomsnittliga proteinhalten (12,1 %) är den nästlägsta. Avvikande från annan brödsäd var höstvetets genomsnittliga hektolitervikt (81,2 kg) högre än året innan (80,9 kg).

Beträffande höstvetesorterna syns Olivins låga proteinhalt (11,7 %) också i form av lägre andel prover som uppfyller kriterierna för brödsäd jämfört med andra sorter. Av Olivinproverna fyllde bara 10 procent kraven, medan Urho hade en andel på 36 procent och Tarso 43 procent. Urhos genomsnittliga hektolitervikt (80,5 kg) är lägre än för Olivin (82,8 kg) och Tarso (82,9 kg).

Ytterligare information:
Direktör Mirja Kartio tel. 020 77 25090
Överinspektör Juha Kärkkäinen tel. 020 77 25098

Uppdaterad information om de genomsnittliga kvalitetsuppgifterna:
http://www.evira.fi/portal/se/v__xtproduktion_och_foder/spannmal/uppfoljning_av_spannmalsskordens_kvalitet/spannmalsskordens_kvalitet_2007/

 

Teman: