EFSA bedömer säkerheten beträffande aluminium i livsmedel

18.7.2008

<div>EFSA:s forskare har bedömt säkerheten beträffande aluminium i olika livsmedel och har bestämt det tolerabla veckointaget (Tolerable Weekly Intake TWI) för aluminium till 1 milligram (mg) aluminium per kilo kroppsvikt. AFC-nämndens experter bedömer att aluminiumintaget kan överstiga TWI för en betydande del av Europas befolkning.</div>

EFSA:s AFC-nämnd, som behandlar tillsatser, aromer, tillverkningsämnen och material som kommer i kontakt med livsmedel, baserar sin bedömning på tillgängliga undersökningar, av vilka en del har visat att aluminium ger skadeverkningar på djurens nervsystem och fortplantningssystem.

Befolkningens viktigaste källa till aluminiumexponering är kosten. Aluminiumhalten i olika livsmedel varierar betydligt. Det aluminium som finns i livsmedel kommer från naturen, tillsatser som innehåller aluminium samt material som kommer i kontakt med livsmedel, till exempel kastruller, pannor och aluminiumfolie.

I kosten påverkas aluminiumintaget mest av spannmål och spannmålsprodukter (såsom bröd, kakor, kex och pajer), grönsaker (såsom svampar, spenat, rädisor och bladsallat), drycker (t.ex. te och kakao) och vissa sojabaserade modersmjölksersättningar. Dricksvattnet är ingen betydande aluminiumkälla. Olika läkemedel och konsumentprodukter som innehåller aluminiumföreningar kan öka aluminiumintaget.

Europeiska kommissionen bad om EFSA:s åsikt om de hälsorisker som aluminium i kosten medför. De som svarar för riskhantering i EU kan utnyttja AFC-nämndens bedömning vid övervägning av åtgärder om användning av aluminium i livsmedel och i material som kommer i kontakt med livsmedel.

AFC-nämndens ordförande Sue Barlow anser att bedömningen kom vid rätt tid, eftersom den visade hur viktigt det är att få mera heltäckande information om källan till det aluminium som finns i livsmedlen och hur omfattande aluminiumanvändningen är. Då kan man minska exponeringen för de personer som har ett veckointag som överskrider TWI-gränsen.

Det totala intaget av aluminium från livsmedel bedömdes utgående från undersökningar som gjorts i Holland, Frankrike, Storbritannien och Sverige. Nämnden noterade betydande skillnader i personernas aluminiumintag från livsmedel. Vuxna personers genomsnittliga veckointag varierade mellan 0,2 och 1,5 milligram per kilo kroppsvikt. För barn och unga var maximiintaget 0,7–2,3 mg per kilo kroppsvikt.

EU-kommissionen bad nämnden att utförligt bestämma olika befolkningsgruppers exponering för olika källor. På grund av strukturen på koststudierna och de använda analysmetoderna kunde dock endast aluminiumintaget från livsmedel i allmänhet uppskattas. Andelen aluminium från olika källor såsom aluminium i naturen, aluminium i livsmedelstillsatser eller aluminium som frigörs från folie, kärl och redskap under matlagning och matförvaring kunde däremot inte bestämmas.

Eftersom aluminium ackumuleras i organismen beslöt nämnden att i stället för ett dagligt intag ange ett tolerabelt veckointag (TWI) och fastställde TWI till 1 mg per kilo kroppsvikt.

Nämndens uppskattning är baserad på resultat från flera olika djurundersökningar, som påvisar att aluminiumföreningar i kosten har skadlig inverkan på testiklar, foster och nervsystemets utveckling och även på en vuxen individs nervsystem. Nämnden konstaterade att de tillgängliga undersökningarna hade vissa begränsningar och det finns bara några undersökningar av livsmedelstillsatser som innehåller aluminium.

Aluminium har visat sig vara ett nervgift för dialyspatienter som exponeras för kroniskt höga aluminiumhalter. Aluminium har också misstänkts ha ett samband med Alzheimers sjukdom och andra degenerativa sjukdomar som degenererar ned människans nervsystem. I ljuset av det tillgängliga vetenskapliga forskningsmaterialet ansåg nämnden dock inte att det aluminium som finns i livsmedlen utgör någon risk för att man ska insjukna i Alzheimers sjukdom.

I Finland har ingen motsvarande riskbedömning gjorts och aluminiumintaget har inte undersökts. Konsumenterna rekommenderas att inte använda aluminiumkastruller och -saftkokare, till exempel gamla ”saftmajor” för tillredning av sur mat, exempelvis bärbaserade desserter och -krämer samt bärbaserad gröt eller för syltkokning.

Ytterligare information:
Överinspektör Taina Rautio, Produktsäkerhetsenheten, (tillsatser och kontaktmaterial), tel. 020 77 24289
Överinspektör Ulla Karlström, Produktsäkerhetsenheten, (toxikologi), tel. 020 77 24288


Nyheten på EFSA:s webbplats:
http://www.efsa.europa.eu/EFSA/efsa_locale-1178620753812_1178720563452.htm

Information om tillsatser som innehåller aluminium (på finska):
www.evira.fi > Elintarvikkeet > Elintarvikeinfo > Lisäaineet > Alumiinia sisältävät lisäaineet



Teman: