EFSA och ECDC har publicerat en gemensam uppföljningsrapport över bakterieresistensen mot antibiotika år 2009

13.7.2011

<p>I rapporten har för första gången sammanförts information om antibiotikaresistensen dvs. motståndskraften mot antibiotika bland zoonotiska bakterier och indikatorbakterier som härstammar från såväl människor som djur och livsmedel. De viktigaste av de zoonotiska bakterierna dvs. bakterierna som smittar mellan människor och djur är salmonella och campylobakter. Resistensen hos intestinala indikatorbakterier beskriver indirekt utbredningen och nivån på behandlingarna av djur med antibiotika. Indikatorbakterierna kan också tjäna som ett lager av resistensfaktorer för sjukdomsalstrande bakterier.</p>

Antibiotikaresistens var rätt vanlig bland de salmonella-, campylobakter- och indikatorbakteriestammar som isolerats från djur och livsmedel år 2009. I resistensnivåerna förekom betydande landbunden växling, men nivåerna höll sig på många ställen oförändrade i jämförelse med tidigare år. Vid en jämförelse mellan resultaten i enskilda länder skall ändå beaktas att uppföljnings- och rapporteringssystemen inte ännu heller är helt samstämmiga länderna emellan. Särskilt resultatet av salmonellauppföljningen påverkas betydligt av det, vilka serotyper av salmonella som är vanligast i landet i fråga.

Enligt rapporten är förekomsten av resistens bland vissa antibiotika som är kritiskt viktiga vid behandling av människor med läkemedel särskilt oroväckande. Fluorokinolonresistens var till exempel i många länder allmän bland campylobakter i fjäderfä och svin; i genomsnitt hälften av stammarna var redan motståndskraftiga mot siprofloxacin. Också bland salmonella i fjäderfä förekom motståndskraft mot denna antibiotika, men andelen resistenta stammar var endast cirka en femtedel. Av E. coli indikatorstammarna i fjäderfä var nästan hälften resistenta mot siprofloxacin. Bland salmonella förekom åter allmänt motståndskraft mot ampicillin, tetracyklin och sulfonamider; mest i svin och svinkött (47-60%), men också i nötkreatur (37-40%) och fjäderfäkött (27-33%). Också bland indikatorbakterierna förekom allmänt resistens mot dessa tre antibiotika. Även om motståndskraften mot tredje generationens cafalosporiner i genomsnitt ännu var blygsam, var resistensen mot kefortaxim bland E. coli stammarna i fjäderfä oroväckande allmän.

I Finland följer Evira systematiskt upp resistensen bland bakterierna som isolerats från djur inom ramen för programmet FINRES-Vet. Programmet inleddes år 2002 och det omfattar bland annat salmonella, campylobakter och indikatorbakterier. Indikatorbakterierna undersöks årligen för en växlande produktionsdjursart. Den senaste rapporten i programmet omfattar åren 2007-2009 och den utkom i mars detta år. Resultaten av programmet för år 2009 är också med i den nu utkommande gemensamma rapporten för EFSA (Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) och ECDC (Europeiska centret för förebyggande och kontroll av sjukdomar). Resultaten visar att resistensnivån i Finland fortsättningsvis allmänt är låg. Andelarna resistenta stammar utgör typiskt en tionde- till tjugondedel av genomsnittsnivån i Europa, om sådana alls påträffas.

Mer information på internet:
EFSA:s nyhet  (på engelska)
Uppföljningsrapporten (på engelska)
Rapporten i programmet FINRES-Vet 2007-2009 (på engelska)
Principer vid behandling av djur med mikrobläkemedel

Ytterligare information:
Resistensen bland djur: specialforskare Lasse Nuotio, Evira, tfn 040 489 3443
Resistensen bland människor: FT Jari Jalava, Institutet för hälsa och välfärd THL, tfn 020 610 6629

Teman: