Endast få allvarliga djursjukdomar i Finland år 2009

5.2.2010

<p>Anmälningar om en misstanke om allvarlig djursjukdom dvs. en sjukdom som skall bekämpas med stöd av lag lämnades 67 gånger till Eviras djursjukdomskontroll år 2009. 16 av anmälningarna gällde fisk och 14 sällskapsdjur. Anmälningar som gällde får och getter, svin, fjäderfä och hästar lämnades ändå färre än tio per djurart. Djursjukdomsläget förblev gott i Finland – endast några få misstankar visade sig i fortsatta undersökningar verkligen röra sig om en allvarlig sjukdom.</p>

I flera fiskodlingsanläggningar konstaterades smittsam viral hemorrhagisk septikemi (VHS) och bakteriell njursjuka (BKD) och hos en get scrapie. Hos en viltlevande fladdermus konstaterades också rabies.

Misstankarna gällde oftast rabies. Sådana anmälningar lämnades om 14 sällskapsdjur. Andra misstankar som ofta förekom gällde SVD (swine vesicular disease) hos svin, newcastlesjuka hos fjäderfä och equin infektiös anemi (EIA) hos hästar. Hos nötkreatur misstänktes en allvarlig sjukdom i 17 fall. Misstankarna gällde oftast mjältbrand och galna kosjukan (BSE), bägge två misstänktes i fyra fall. Tre nötkreatursbesättningar undersöktes också med tanke på mul- och klövsjuka och bluetongue. Alla dessa misstankar visade sig i fortsatta undersökningar obefogade och sålunda konstaterades ingen sjukdom.

Antalet djursjukdomsmisstankar avvek inte i någon betydande grad från antalet anmälningar under tidigare år. År 2008 lämnades 64 anmälningar och år 2007 lämnades 53 anmälningar.

Veterinärerna skall informeras om en allvarlig djursjukdomsmisstanke
Med en djursjukdom avses i lagen om djursjukdomar en sådan sjukdom eller smitta, som direkt eller indirekt kan överföras från ett djur till ett annat eller till en människa. Djursjukdomarna indelas med stöd av lagen om djursjukdomar i djursjukdomar som lätt sprider sig, farliga djursjukdomar, djursjukdomar som skall övervakas och övriga djursjukdomar. Sjukdomar som lätt sprider sig, farliga sjukdomar och sjukdomar som skall övervakas benämns med det gemensamma namnet sjukdomar som skall bekämpas.

Djurägaren skall lämna en anmälan till en officiell veterinär, i första hand den kommunala veterinären i hemkommunen, om han misstänker att ett djur insjuknat i en sådan djursjukdom, som i lagstiftningen definierats som en sjukdom som skall bekämpas. Den kommunala veterinären lämnar en anmälan om misstanken vidare i förvaltningskedjan. Det är vanligen länsveterinären som lämnar en anmälan om misstanken till Eviras djursjukdomskontroll.

Efter att ha mottagit anmälan ger Evira instruktioner om nödvändig provtagning och andra eventuella åtgärder. Proverna analyseras vanligen i Eviras laboratorier. Gårdarna meddelas ofta s.k. spärrbestämmelser för den tid som undersökningar pågår. Med spärrbestämmelserna förhindras transport av djur bort från gården och därmed också att smittan sprider sig till andra gårdar.

Syftet med djursjukdomskontrollen är att uppdaga smittsamma djursjukdomar så snabbt som möjligt så att de i tid kan hindras från att sprida sig och sjukdomsläget också framöver förblir gott.

Undersökningen av djursjukdomsmisstankar utgör en del av beredskapssystemet som upprätthålls med tanke på djursjukdomar. Evira ger kompletterande utbildning till separat utsedda beredskapsveterinärer under de årligen i början av februari arrangerade beredskapsveterinärsdagarna.

Mer om detta ämne:
Lagstiftning om djursjukdomar (jord- och skogsbruksministeriet)

Mer information ger:
Överinspektör Sirpa Kiviruusu, tfn 020 77 24216, 0400 920 503

 

Teman: