ESFA bedömer hur skadligt nitrat i vegetabiliska livsmedel är i förhållande till nyttan av vegetabilisk kost

5.6.2008

<div>Europeiska myndigheten f&ouml;r livsmedelss&auml;kerhet EFSA har bed&ouml;mt hur skadligt nitrat i frukt och gr&ouml;nsaker &auml;r med tanke p&aring; konsumenternas h&auml;lsa. EFSA anser att nyttan av frukt och gr&ouml;nsaker &ouml;verstiger de eventuella h&auml;lsoriskerna vid exponering f&ouml;r nitrat. Frukt och gr&ouml;nsaker &auml;r en viktig del av en sund och balanserad kost. Ett tillr&auml;ckligt stort dagligt intag minskar risken f&ouml;r vissa sjukdomar. Det godk&auml;nda intaget av nitrat (ADI) &ouml;verskrids inte, om en genomsnittskonsument dagligen &auml;ter cirka 400 gram frukter och gr&ouml;nsaker av olika slag. Vid bed&ouml;mningen antogs att hela m&auml;ngden p&aring; 400 gram &auml;r gr&ouml;nsaker med h&ouml;gre nitrathalter &auml;n i frukt. F&ouml;r en liten del av EU:s befolkning (2,5 %), som anv&auml;nder stora m&auml;ngder gr&ouml;na bladgr&ouml;nsaker, kan det godk&auml;nda intaget av nitrat &ouml;verskridas. </div>

Nitrat finns förutom i frukt och grönsaker också i köttprodukter och i dricksvatten. Frukt och grönsaker kan dock stå för mer än hälften eller till och med två tredjedelar av hela nitratintaget. Gröna bladgrönsaker såsom spenat, bladsallat och rucola innehåller mest nitrat. De högsta halterna har uppmätts i rucolasallat. Om en konsument dagligen äter 47 gram rucolasallat kan det dagliga intaget överskridas, även om man inte beaktar nitratintaget från andra källor. EFSA konstaterar dock att det är osannolikt att en konsument skulle äta så mycket rucolasallat varje dag och bedömer därför att sporadisk överskridning av ADI-värdet inte utgör något hot mot hälsan. Enligt EFSA:s bedömning överskrids det godkända nitratintaget sannolikt inte heller för vegetarianer som äter mycket frukt och grönsaker, om de använder nitratfattiga proteinkällor såsom spannmålsprodukter, nötter och baljväxter.

Nitrathalten påverkas förutom av växtslag och -sort också av gödsling, mängden solljus och bearbetning. Mycket ljus minskar nitrathalterna i grönsakernas ovanjordiska delar. Bearbetning av frukt, grönsaker och rotsaker, t.ex. tvättning, skalning och/eller kokning kan också minska nitrathalten. I Finland har livsmedelsmyndigheterna och grönsaksproducenterna tidigare samarbetat kring utveckling av metoder för sallatsodling för att grönsakernas nitrathalter ska hållas inom bestämmelsernas gränser.

I Europeiska gemenskapens lagstiftning finns bestämmelser om högsta tillåtna nitrathalter i spenat, bladsallat och isbergssallat som skördats på sommaren respektive vintern samt i barnmat (EG-förordning Nr 1881/2006). Livsmedelsmyndigheterna, tullverket och grönsaksproducenterna har tillsyn över bladgrönsakernas nitrathalt. Undersökningsresultaten sänds årligen till EG-kommissionen. På vintern kräver sallats- och spenatproduktion noggrannhet för att nitrathalterna ska hållas inom bestämmelserna. På somrarna fylls kraven i allmänhet.  

EFSA:s utlåtande:
http://www.efsa.europa.eu/EFSA/Scientific_Opinion/contam_ej_689_nitrate_en.pdf  

EFSA:s meddelande:
http://www.efsa.europa.eu/EFSA/efsa_locale-1178620753812_1178712852460.htm  

Med ADI-värde (Acceptable Daily Intake) avses det högsta godkända dagliga intaget, som anges i milligram per kilo kroppsvikt per dygn. ADI anger den mängd som en person kan äta av ett ämne per dag under hela sin livstid utan skadlig inverkan på hälsan.

Ytterligare information:
Överinspektör Ulla Karlström (tillsyn över nitrathalter), tfn 02077 24288, ulla.karlstrom@evira.fi
Specialforskare Kirsi-Helena Liukkonen, (riskvärdering), tfn 02077 24029,
kirsi-helena.liukkonen@evira.fi  

 

 

Teman: