Färsk doktorsavhandling främjar utvecklingen av djurvacciner för grisar

2.11.2007

<div>Målsättningen med VML Miia Jakava-Viljanens doktorsavhandling som granskas 2.11.2007 var att separera grisens egna laktobaciller och att från dem utveckla vaccinbärare som ges oralt mot avvänjningsdiarré och ödemsjuka, mot vilka det inte ännu finns ett skyddande bakterievaccin. Fördelen med ätbara vacciner är att de är lätta att administrera och tillverkningskostnaderna är låga, vilka är viktiga faktorer i synnerhet inom veterinärmedicinen.</div>

Inom veterinärmedicinen innebär studier av bakterier och deras adhesionsmekanismer en möjlighet att utveckla nya mikrobiologiska produkter för att förebygga smittsamma djursjukdomar. En viktig utvecklingsriktning vid förebyggande av infektionssjukdomar är att vid sidan om att utnyttja probioter, det vill säga bakterier som har gynnsam inverkan på hälsan, utveckla nya vaccinbärare. Laktobacillerna som studerades i Jakava-Viljanens undersökning är intressanta i detta avseende, eftersom man i bästa fall kan producera vaccinmolekyler i en probiotisk stam och på så sätt maximera den nytta man kan få av dessa bakterier.

Mjölksyrebakterier, i synnerhet laktobaciller fungerar som naturligt skydd mot sjukdomsalstrare hos grisar genom att de hjälper till att bevara balansen i djurens tarmsystem. Det har konstaterats att dessa bakterier främjar grisarnas tillväxt och de kan dra bättre nytta av fodret. Kännedomen om laktobacillernas effektmekanismer är ändå fortfarande bristfällig.

Man vet att många Lactobacillus-stammar fästs vid tarmväggen och tarmslemmet vilket förhindrar andra bakteriers tillväxt. Laktobacillerna kan på det viset skydda värden från tarminfektioner eftersom skadliga bakterier som använder sig av samma receptorer hindras från att fastna på tarmväggen.

Laktobacillernas ytproteiner bildar ett enhetligt proteinhölje på bakteriecellens yttersida och kan ofta adherera. Cellen behöver cirka en halv miljon proteinenheter för att bilda sitt ytterhölje. Därför har både ytproteinernas genexpression och själva proteinerna många biotekniska tillämpningsmöjligheter. På flera sjukdomsalstrande bakterier befinner sig adhesionsproteinerna i fimbrierna som är hårliknande proteinstrukturer.

I VML Jakava-Viljanens doktorandstudie karakteriserades en känd Lactobacillus-stams ytproteiner och Lactobacillus-arter som producerar nya ytproteiner ur grisens tarmsystem och avföring isolerades och identifierades med molekylärbiologiska metoder.  Dessutom studerades dessa stammars förmåga att adherera vid tarmens epitelceller och intercellulärsubstanser. I studien beskrevs också F18-fimbriernas enhet för genaktivititet, operonets, struktur. I studien påvisades att fimbriets FedF-protein är ett adhesin som förmedlar adhesion av E. coli till epitelcellerna i grisens tarmar. Kolibakterier, som producerar F18-fimbrier, förorsakar avvänjningsdiarré och ödemsjukdomar hos grisar. 

VML Miia Jakava-Viljanens doktorsavhandling Characterization of porcine-specific surface (S-) layer protein carrying Lactobacillus species, S-layer proteins and the adhesin of Escherichia coli F18 fimbriae − potential applications for Veterinary Medicine granskas 2.11.2007 vid Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors Universitet.

Universitetets djursjukhus, Paatsama-sali (Viksvägen 49) kl. 12. Studien hör till disciplinen för basveterinärmedicin.  Opponent är professor Seppo Salminen (Åbo Universitet) och kustos är professor Airi Palva (Helsingfors Universitet).

VML Miia Jakava-Viljanens doktorsavhandling finns i pdf-format på Eviras webbsidor www.evira.fi > Julkaisut > Selaa ja tilaa julkaisuja > Evira tutkimuksia 2007/Evira Research Reports 2007 > Evira Research Report 3/2007.

Ytterligare information:
VML Miia Jakava-Viljanen, virologiska forskningsenheten, Evira,
tfn 050 351 0308, 020 77 24587, miia.jakava-viljanenat-merkki.gifevira.fi

Teman: