Flygspridningen av beten med rabiesvaccin inleds intill den sydöstra gränsen

24.4.2012

<p>Flygspridningen av beten med rabiesvaccin avsedda för små rovdjur inleds denna vår 25.4.2012 intill den sydöstra gränsen. Meningen är att flygspridningen skall vara slutförd inom fyra veckor. Flygningar utförs dagligen mellan klockan 6 och 21. Med utspridning av vaccinbeten vill man förhindra att rabies bland vilda djur eventuellt sprider sig till Finland.</p>

Senaste höst breddades vaccinbetesområdet till följd av rabiesfallet som konstaterades i ryska Karelen. Beten sprids ut intill den sydöstra gränsen över en 40 km bred zon som sträcker sig från Ilomants till Vederlax och vidare i form av en 20 km bred zon längs sydkusten fram till Pyttis. Spridning sker över en areal på sammanlagt cirka 10 000 km2. Under flygspridningen fäller man ned sammanlagt 180 000 vaccinbeten. Betena fälls ned från ett flygplan med 60-70 meters mellanrum. Beten fälls inte ned på gårdsplaner, i tätorter eller i vattendrag. Om ett bete fallit ned intill bosättning, kan man förflytta betet till ett skogsbryn eller någon annan skyddad plats med hjälp av skyddshandskar. Det är bäst att lämna betena i fred i terrängen så, att de små rovdjuren inte lämnar betena oätna på grund av människolukt.

Vaccinbetena som används vid flygspridning är cirka 5 x 4,5 x 1,5 cm stora bruna kuber på cirka 30 gram som har en stark lukt av fiskextrakt. Vaccinet i betena är i flytande form inuti i en foliekapsel. Vaccinerna innehåller försvagade rabiesvirus som är ofarliga för djuren.

En person som fått vaccin inifrån folieskalet på slemhinnorna i munnen, näsan eller ögonen skall omedelbart skölja de kontaminerade partierna med rikliga mängder vatten i 15 minuters tid. En person som fått vaccin i öppna sår eller på skadad hud skall tvätta såren med rikliga mängder vatten och tvål i 15 minuters tid och därefter rengöra såren med 70 %:ig alkohol. Därefter är det bäst att kontakta hälsocentralen.

Finland har officiellt varit ett rabiesfritt land allt sedan år 1991. Förekomsten av rabies följs fortlöpande upp med analyser av prov från frilevande djur. I vaccineringsområdet med närområden undersöks också små rovdjur i avsikt att följa upp vaccinbetenas effekt. År 2011 undersöktes sammanlagt 479 frilevande djur med tanke på rabies. Merparten av dem var mårdhundar och rävar. Utöver dem undersöktes också 34 husdjur. Samtliga prover var negativa i fråga om rabies.

Om man i naturen stöter på en mårdhund, en räv eller något annat rovdjur som beter sig konstigt, skall man informera den kommunala veterinären, länsveterinären eller polisen om saken. De ser till att djuret levereras till Livsmedelssäkerhetsverket Evira för undersökning. Det är också viktigt att de rävar och mårdhundar och andra små rovdjur som fällts eller annars avlidit i vaccineringsområdet eller dess omedelbara närhet fås in för uppföljningsundersökningar. Vi hoppas särskilt på fler prover än under tidigare år från området Norra Karelen, eftersom vaccinationsområdet där breddats. Med hjälp av djurprov följer man upp hur täckande vaccinskyddet är och också eventuell förekomst av rabies. Proven sänds till Eviras forskningsenhet för produktionsdjurs- och vilthälsa i Uleåborg. Undersökningarna är avgiftsfria och det samma gäller insändning av prov som paket via Matkahuolto.

Mer information om hur små rovdjur sänds in.

Mer information om rabies.

Mer information ger:
Specialforskare Tiina Nokireki, forskningsenheten Djursjukdomsvirologi, tfn 050 413 1687
(flygspridningen av beten med rabiesvaccin och rabies diagnostik)
Sektionschef Sirpa Kiviruusu, enheten Djurens hälsa och välfärd, p. 0400 920 503
(bekämpning av rabies)
Forskare Marja Isomursu, forskningsenheten Produktionsdjurs- och vilthälsa, tfn 040 512 1248
(rabies provtagning och små rovdjur)

Teman: