Forskningsseminarium 10.11.2009: Smittvägar för bakterien Yersinia pseudotuberculosis – praktiska synpunkter på undersökningar av epidemier

5.11.2009

<p> <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> har sedan början av år 1997 upprepade gånger orsakat epidemier i Finland. Åren 1997 till 2008 påträffades tio epidemier som orsakats av <em>Y.pseudotuberculosis</em>, de flesta hade anknytning till skolmat. Under omfattande epidemier insjuknade över 400 personer under ett enda utbrott, de flesta var skol- eller daghemsbarn. Åren 1997 till 2001 orsakade <em>Y. pseudotuberculosis</em> epidemier via isbergssallad och senare via inhemska morötter som lagrats över vintern.</p>

Forskare Saija Hallanvuo
Forskningsenheten för mikrobiologi
Evira/Helsingfors Vik, Auditorium C111 Kalevi
ti 10.11.2009, kl. 15.00-16.00

Y. pseudotuberculosis som orsak till matförgiftningar
Y. pseudotuberculosis orsakar tarminfektion med symptom av feber, svår magsmärta och ibland diarré. Magsmärtan kan påminna blindtarmsinflammation och leda till onödiga operationer. Komplikationer som reaktiv artrit och knölros kan förekomma. Y. pseudotuberculosis är vanlig i miljön och kommer från många djur, särskilt gnagare, hjortar, harar och fåglar. Infektioner överfös ofta via kontaminerade livsmedel eller vatten. Y. pseudotuberculosis förökas i kyllager, och för morotsburna epidemier har långa perioder av lagring, som börjar på hösten och slutar så pass sent som följande sommar, högst sannolikt fått bakterierna att föröka sig till nivåer som ger matförgiftningar.

Moderna distributionskedjor för livsmedel ställer utmaningar vid undersökningar av epidemier
Moderna distributionskedjor för livsmedel ställer utmaningar vid undersökningar av livsmedelsburna epidemier då de ofta består av mindre, geografiskt sprida sjukdomskluster för vilka det är svårt att fastställa att de hör till samma epidemi. Det är därför synnerligen viktigt att myndigheterna och laboratorier samarbetar för identifikation och undersökning av epidemier. Sedan år 1997 har man tillämpat den molekylära genotypningsmetoden PFGE för att spåra infektionsvägar för bakterien Y. pseudotuberculosis. Detta har visat sig vara en effektiv metod för laboratoriebaserad kontroll av epidemier med vilken man tillförlitligt kan påvisa att geografiskt spridda sjukdomskluster hör till samma epidemi. Endast med hjälp av forskning som kombinerar epidemiologi och PFGE -typning blev det möjligt att med tillräcklig tillförlitlighet påvisa att isbergssallad och morötter som livsmedel överför epidemier.

Olika forskningsmetoder vid epidemiundersökningar
Odlingsmetoder som bygger på anrikning i låg temperatur har använts för att påvisa förekomsten av bakterien Y. pseudotuberculosis i prover som insamlats vid undersökningar av en epidemi. Anrikning i låg temperatur lämpar sig mycket väl för analys av ex. miljöprover som insamlas i morotslager, men eftersom kall anrikning tar lång tid kan det ta upp till tre veckor innan man får forskningsresultat. Ett alternativ som trätt fram på senare år är en PCR -metod baserad på duplicering av enskilda gener för en bakterie, med vilken man på avsevärt kortare tid (ca 48h) kan fastställa betydligt lägre halter av Y. pseudotuberculosis -bakterier (<10 celler/25g prov) än med odlingsmetoder. I livsmedel som överför epidemier har halten av Y. pseudotuberculosis vanligen varit minimal och endast PCR -metoder har gett möjligheten att fastställa bakterier i livsmedelsprover. Vid epidemiundersökningar måste man fortfarande isolera bakterier med odlingsmetoder, då det utan isolerade bakteriestammar och genotypning av dem inte vore möjligt att helt klargöra en epidemi.

Gömslen för bakterier i livsmedelslokaler som hanterar morötter
Vid morotsburna epidemier har man funnit Y. pseudotuberculosis -bakterier i morotslager genom att använda PCR och odlingsmetoder och det har varit möjligt att isolera upphovet för senare typning. Bakterierna har klarat sig på ytor i lagerlokalerna; vilket har kunnat påvisas ännu flera månader efter en epidemi. Mekanisk tvättning har varit av högsta betydelse för att driva ut dessa bakterier, då utan föregående tvättning av ytorna inte ens stora mängder desinfektionsmedel har påverkat bakterierna. I anläggningslokaler för hantering av morötter har man funnit Y. pseudotuberculosis med vardera metoden eller med enbart PCR -metoden, ex. på transportörer med anknytning till tvättfasen. I processens renaste del (ex. sortering och emballering), har man än så länge inte påträffat bakterier på ytor, å andra sidan har man med PCR -metoden funnit dem i enstaka fall på morötter som har passerat processen.

Forskning för kontroll av Y. pseudotuberculosis -bakterier
Forskning på Y. pseudotuberculosis bakterier (av tidigare TavastLab, nuv. Kokemäenjoen vesistön vesiensuojeluyhdistys ry, laboratoriet i Tavastehus) hat utförts rutinmässigt under en tid på prover av färska vegetabilier. Hittills har man funnit bakterier bara i livsmedelsprover i samband med epidemier, varför fynd i livsmedel ska tas på allvar. Evira utgav i våras och somras 2009 anvisningar om hantering av morötter. Enligt Eviras anvisning 10501/1, bör livsmedelslokaler som hanterar inhemska morötter kontrollera förekomsten av Y. pseudotuberculosis -bakterier i produktionsmiljön genom att börja ta prover under våren (från januari tills morötterna från föregående skörd är i användning). Evira har dessutom utgett rekommendationer för morotsodlare, morotslager och livsmedelslokaler som hanterar morötter om hanteringsmetoder som minskar förekomsten av Y. pseudotuberculosis -bakterier på morötter.

Föreläsningen sker på finska.

Mer information:
forskare Saija Hallanvuo, forskningsenheten för mikrobiologi,
tfn 02077 24135, saija.hallanvuo at-merkki-kapea.gifevira.fi

 

Teman: