Forskningsseminarium 3.9.2008 kl 15-16, Kräftpest, en utmaning för diagnostik

1.9.2008

<div>Kräftpest som orsakas av algsvampen Aphanomyces astaci är den mest allvarliga sjukdomen som förekommer i Finland bland kräftor. Det finns två kräftarter i Finland och två typer av kräftpest. Typen av kräftpest som ursprungligen dödade flodkräftbeståndet i många finländska åar och älvar förekommer än i de centrala, östra och norra delarna av Finland. För 40 år sedan inplanterades signalkräftan för att återställa kräfthushållningen och den hämtade med sig egen typ av kräftpest. I områden av södra Finland, där de flesta bestånd av signalkräftor förekommer, har bestånden av flodkräftor avtagit medan man varje år har funnit pestepidemier av typen signalkräfta bland återstående bestånd. Även utanför etablerade områden med signalkräftor har man allt oftare konstaterat kräftdöd som har orsakats av denna typ av pest. </div>

VML Satu Viljamaa-Dirks, Forskningsenheten för fisk- och vilthälsa, Evira, Kuopio
Evira/Vik, Auditorium C111 Kalevi
onsdag 3.9, 15:00 – 16:00

Eviras laboratorium i Kuopio har de senaste tio åren samlat en omfattande samling av stammar av vardera typen av kräftpest. Ett forskningsprojekt åren 2006 and 2007 som hette ”Rapurutto hallintaan - epidemiologian ja diagnostiikan verkostohanke, dvs. Kräftpestkontroll – projektet för epidemiologi and diagnostik” undersökte förmågan hos olika stammar att orsaka sjukdom, samt diagnostiska metoder för att fastställa infektioner. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet samt Kuopio Universitet deltog som samverkande partners i projektet och undersökte för sin del spridningen av kräftpest från honkräftor till avkomlingar vid odling av signalkräftor, samt variationen av genotyper hos stammar av kräftpest.

Stammar av kräftpest konstaterades uppvisa betydande skillnader i förmågan att orsaka sjukdom. Stammarna av signalkräfttyp var effektivare i att orsaka dödlighet än stammarna av flodkräfttyp, den senare nämnda utvecklades klart långsammare. Infektioner som långsamt ger symptom bland flodkräftor förklarar varför kräftpesten har hållit sig kvar i över hundra år i Finland. Detta är även den mest sannolika orsaken till varför utplanteringen av kräftor ofta har misslyckats. Det ställer utmaningar att finna lätt infekterade smittbärande flodkräftor genom undersökningar på laboratorier, men detta är nödvändigt för att kunna säkra verksamheten för utplantering av kräftor. Traditionella odlingsmetoder kan inte tillämpas vid studier på smittbärande kräftor, då myceliet av kräftpest är minimalt och angripna partier oftast har kontaminerats med sekundära svampinfektioner. En norsk kvantitativ PCR-metod som testades av projektet visade sig vara mer effektiv än odling för egentliga prover av infekterade fall, men det krävs mer forskning för att utvärdera pålitligheten vid fastställande av smittbärare.

Deltagande i Eviras forskningsseminarier kräver inte förhandsanmälan.
Välkommen!

Tilläggsuppgifter: Eija Tammisalpa, tfn 020 77 24055


Teman: