Forskningsseminarium 8.9.2009: Kalvdiarrér och kryptosporidier

7.9.2009

<p>I dag finns det totalt tjugo godkända arter av kryptosporidier, de flesta är värdspecifika. Det finns tiotals olika genotyper. Hos människor orsakas sjukdomar oftast av <em>C. hominis</em> och <em>C. parvum</em>. Arter av Cryptosporium som påträffas hos nöt är <em>C. parvum</em>, <em>C. andersoni</em>, <em>C. bovis</em> och <em>C. ryanae</em> (tid. C. deer like -genotype). De två sistnämnda anses vara apatogena.</p>

Specialforskare Tiina Autio, forskningsenheten för produktionsdjurens hälsa, Kuopio,
Evira/Helsingfors Vik, Mustialagatan 3, auditorium C111 Kalevi
ti 8.9.2009, kl. 15.00-16.00

Kryptosporidier är allmänna parasiter hos människor, husdjur och vilda djur.
Kryptosporidios hos människan avtar oftast av sig själv, efter några dagar av vattnig diarré. Det kan även förekomma andra symptom, exempelvis magont, lindrig feber och illamående, och sjukdomen kan ibland pågå i flera veckor. För personer med nedsatt immunitet kan den vara allvarlig, även livshotande.

Fekal-oral smitta sker via badvatten, dricksvatten eller livsmedel som har kontaminerats av exkrementer från människor eller djur. Man har även påträffat direkta infektioner från andra människor eller djur. Hos nötdjur förekommer kryptosporidios (av C. parvum) som kalvdiarré. Typisk diarré som orsakats av kryptosporidier är illaluktande, vattnig och riklig, och påträffas hos en till två veckor gamla kalvar.

Undersökningar i flera länder har visat att kryptosporidierna allmänt påträffas hos kalvar och de anses vara en viktig reservoar. Viss forskning har visat att förekomsten är störst i två veckors ålder. På senare år har forskningen koncentrerats på att utreda omfattningen av olika arter och deras undertyper. Kryptosporidier hos nöt kan inte med säkerhet morfologiskt åtskiljas från varandra och vid differentiering av olika arter från varandra används oftast sekvensering av SSU rRNA området eller PCR-RFLP teknik.

Flera undersökningar har visat att zoonotiska C. parvum är mest allmän hos små kalvar yngre än två månader, medan C. bovis och C. ryanae dominerar hos äldre kalvar. Även blandinfektioner mellan olika arter är vanliga och diagnostiskt utmanande.

I Finland har kryptosporidier undersökts i vissa prover av träck från friska kalvar som har tagits under olika projekt samt i kliniska kalvdiarréprover. Artbestämningar har på senare år gjorts med såväl nya prover som gamla befintliga prover (SSU rRNA PCR-RFLP).

Mindre mängder kryptosporidier har allmänt påvisats hos friska kalvar på uppfödningsanläggningar (åren 2001-2007). Dominerande arter är C. bovis och C. ryanae, medan C. parvum inte påträffades i 63 typade prover. C. parvum påträffades inte heller hos kalvar på stora platser för öppen lösdrift (åren 2002-2008) varvid sjutton träckprover artbestämdes positivt för Cryptosporidium.

En undersökning år 2009 på dikor undersökte på sex gårdar förekomsten av kryptosporidier i prover som togs med två veckors mellanrum. Två gårdar hade kalvdiarré från rotavirus. Man fann även kryptosporidier, men i aderton positiva prover påträffades endast apatogena arter.

Vid finländska undersökningar (Evira, Kuopio) för kalvdiarré undersöks alla prover från kalvar yngre än två månader även för kryptosporidier. Signifikanta mängder kryptosporidier påträffas relativt sällan. Av bevarade prover (åren 2003-) som var positiva vid pensling har man i efterhand bestämt för arter av kryptosporidier. Mest frekventa var de apatogena arterna C. bovis och C. ryanae. Parasiten C. parvum har påträffats på nio gårdar. Sju av fynden gjordes de senaste två åren. Hos vissa gårdar har man även påträffat andra diarréalstrare, exempelvis rotavirus och Eimeria-parasiter. Två gårdar hade mjölkkor och resten moderkor.

C. parvum kan indelas i flera undertyper. Vanligaste metoden för undertypering av C. parvum är analys av gp60 sekvensen, varmed de kan indelas i underfamiljer (IIa, IIb, IIc osv.) och undertyper (ex. IIaA16G1R1). C. parvum parasiter som isolerats från nöt hör oftast till underfamiljen IIa och mindre ofta till IId och IIl. En undertyp IIaA15G2R1 är särskilt vanlig och förekommer i flera länder hos såväl nöt som människor. Man har funnit geografiska skillnader i förekomsten av olika undertyper.

Totalt åtta prover C. parvum från sex gårdar har undertypats med gp60 sekvensen. På fyra gårdar har påträffats typer av underfamiljen IIa (två olika undertyper) och två gårdar hade typer av sinsemellan olika underfamiljer IId. Än så länge har man inte funnit undertypen IIaA15G2R1 som förekommer i flera länder. Undertyperna som påträffats här hos kalvar har i andra länder funnits hos husdjur och eller/människor.

Mera information:
specialforskare Tiina Autio, forskningsenheten för produktionsdjurens hälsa, Kuopio,
tfn 02077 24955, tiina.autio at-merkki-kapea.gifevira.fi

 

Teman: