Forskningsseminarium 9.12.2008 Riskklassificering av svingårdar och nyttan av nätverksinformation på basis av mul- och klövsjukesimuleringar

8.12.2008

<div>Mul- och klövsjuka kan spridas bara mellan klövdjur (bl.a. svin, nötkreatur, får). Sjukdomen förekom senast i Finland på 1950-talet. Finland måste dock bereda sig på ett sjukdomsutbrott bl.a. med en beredskapsplan. I föredraget behandlas två delresultat om sjukdomens spridning utgående från ett projekt om riskvärdering av mul- och klövsjuka. </div>

FD Tapani Lyytikäinen
Enheten för riskvärdering, Evira, Helsingfors
Evira/Helsingfors Vik, Auditorium C111 Kalevi
ti 9.12.2008, kl. 15.00 – 16.00

Riskklassificering av svingårdar genom simulering
I projektet för riskvärdering av mul- och klövsjuka vill man förutse hur stora sjukdomsutbrott som kunde uppstå, om mul- och klövsjuka bryter ut på en gård i Finland. För den här bedömningen har en epidemiologisk simuleringsmodell utvecklats sedan år 2006. Modellen simulerar sjukdomsspridningen mellan gårdarna och utnyttjar bl.a. svinregistret och beträffande gårdarnas läge gårdsbruksregistret.

Som en del av arbetet med att utveckla en modell har vi provkört den del av modellen som beskriver svinproduktionen och startat sjukdomsutbrott på alla svingårdar som var aktiva år 2006. De här simuleringarna beskriver inte fullständigt väntevärdet för ett utbrott av mul- och klövsjuka på en svingård, eftersom även nöt- och fårproduktionen påverkar sjukdomsspridningen. De beskriver dock den interna spridningen inom svinproduktionen.

Enligt resultaten är de sjukdomsutbrott som börjar på olika gårdar av olika storlek.
Gårdarna kan klassificeras i grupper enligt hur stora sjukdomsutbrott de i genomsnitt och som mest kan orsaka, hur sannolikt ett sjukdomsutbrott över huvud taget är och hur lång tid det skulle pågå.

Gårdarna delades in i fyra riskklasser, av vilka den högsta klassen omfattade drygt 300 svingårdar. Då man jämför gårdens riskklass med riskklassen för den gård som orsakat smittan, kunde man konstatera att de gårdar som fanns i den värsta gruppen hade större tendens än genomsnittet att orsaka en spridning av sjukdomen till andra gårdar i samma grupp.

Riskklassificering enligt simuleringsresultaten är lockande som metod, eftersom epidemins prognostiserade storlek och varaktighet kan tas med i klassificeringen. Klassificeringen kan därför också uppskattas ekonomiskt. Metoden måste dock ytterligare utvecklas och undersökas innan den kan utnyttjas i praktiken bl.a. i inriktningen av sjukdomsuppföljningen.

Nyttan av nätverksinformation utgående från simuleringarna av mul- och klövsjuka
Den spridningsmodell som utvecklats i projektet utnyttjar direkt de uppgifter som finns om djurförflyttningar i registret och är också avsedd att beskriva djurproduktionen som ett nätverk. Det här skiljer sig från det traditionella epidemiologiska sättet att skapa modeller, där man antar att kontakterna slumpmässigt blandas i den population som undersöks.

I de mera avancerade nätverksmodellerna beskrivs nätverket både i fråga om område (från vilken gård – till vilken gård) och som tidsmässigt fenomen (när). Eftersom nätverksmodellerna kräver mycket detaljerad information är det dock berättigat att fråga sig om de verkligen är till nytta i riskvärderingen. Detta undersöktes genom jämförelse av simuleringsresultaten i mul- och klövsjukemodellen med de prognoser där ingen regional nätverksbeskrivning använts (slumpmodellen) vid bedömning av de viktigare nyckeltal som behövs i riskvärderingen.

Resultaten visar att beskrivningen av nätverk är till nytta. Slumpmodellen gav fel resultat för cirka 40 % av simuleringens startgårdar i fråga om epidemins genomsnittliga storlek. Den genomsnittliga prognosen på landsnivå avvek dock inte mycket, eftersom resultaten avvek i båda riktningarna: slumpmodellen antingen över- eller undervärderade epidemins genomsnittliga storlek – beroende på från vilken gård sjukdomsutbrottet startade.

Slumpmodellen övervärderar betydligt tydligare det största sjukdomsutbrottets storlek och variationen i den väntade epidemins storlek. Resultaten är av betydelse speciellt vid bedömning av det värsta sjukdomsutbrottet och ”osäkerheten” under epidemitiden.

Det behövs ingen förhandsanmälan till Eviras forskningsseminarium. Föreläsningen hålls på finska.
Välkommen!




Teman: