Framtiden för laxen i älvarna Tana och Neiden är beroende av åtgärderna för bekämpning av laxparasiten

13.6.2013

<p>Med finsk-norska bekämpningsåtgärder försöker man förhindra att laxparasiten <em>Gyrodactylus salaris</em> sprider sig. De finländska laxälvarna som mynnar ut i Nordatlanten, Tana och Nejden, har redan i mer än 30 år med lagstiftning och rekommendationer skyddats mot laxparasiten <em>Gyrodactylus salaris</em> såväl med förbud att förflytta levande fiskar som bland annat med rengöring av fiskeredskapen. Om fisken kontamineras med parasiten borde laxens genetiska material räddas med hjälp av levande genbanker. <br /></p>

"Om laxparasitinfektionen spred sig till älvarna Tana eller Nejden, vore det enligt norska erfarenheter omöjligt att rena laxstammen från infektionen”, konstaterar specialforskare Perttu Koski på Livsmedelssäkerhetsverket Eviras forskningsenhet för produktionsdjurs- och vilthälsa.

”De hydrologiska egenskaperna hos vattendraget Tana älv och laxens biologi i älven kunde försvåra bekämpningen av parasiten. Stora delar av vattendraget Tana älv är omöjliga att tömma på laxyngel och parasiten Gyrodactylus salaris. En del av laxens älvyngel simmar till skillnad från andra laxälvar sommartid också in i tillrinnande bäckar för att äta. Laxens genetiska material borde därför räddas med hjälp av levande genbanker”, säger Koski.

I utredningen föreslås att en beredskapsplan utarbetas i samarbete med norrmännen. Med hjälp av en beredskapsplanering kunde man utreda om man kunde hjälpa laxstammen att återhämta sig efter en katastrof. Detta kunde man försöka uppnå genom utplantering av yngel samt bevarandet av parasitfria delar av vattendraget och använda dem som uppfödningsområden för vandringsyngel. Ett eventuellt återställande av laxstammen och laxfisket torde förutsätta en laxstam som bättre än den nuvarande motstår parasiter.

Älvarnas Tana och Nejden storlek och läge inom två staters område gör beredskapsplaneringen och bekämpningsåtgärderna svårare att genomföra än till exempel i de små norska älvarna.

Rengöringen av fiskeredskapen viktig med tanke på bekämpningen av laxparasiten
Värmebehandling kan användas vid sidan om kemisk desinficering av fiskeredskapen. Torkning och/eller upphettning av fiskeredskapen i en bastu eller i stora torkskåp är ett effektivt sätt att förinta laxparasiten.

I Eviras försök har konstaterats att värmebehandling av fiskeredskapen i fuktiga förhållanden, i 42,5 grader Celsius i minst 20 minuters tid, är ett minst lika effektivt sätt att förinta laxparasiten som att använda desinfektionsmedel.

”Användning av upphettning kunde få fritidsfiskarna att ställa sig ännu välvilligare än för närvarande till en desinficering av fiskredskapen, då man inte behöver frukta att åtgärden skadar ömtåliga fiskeredskap”, tror Koski.

I Evira har publicerats en utredning, i vilken man kartlade utbytet av det arbete som i Finland gjorts för att bekämpa laxparasiten Gyrodactylus salaris i avsikt att trygga en ren laxstam och bevara laxfisket som näring för människorna i älvområdena i norr.

I det arbetet har lokala säljare av fisketillstånd, myndigheter inom centralförvaltningen och representanter för den vetenskapliga forskningen deltagit. Samarbetet med grannlandet till områdena kring älvarna Tana och Nejden, Norge, har också varit viktigt. Finlands EU-medlemskap har breddat det nationella fisksjukdomslagstiftningsarbetet till EU:s fisksjukdomslagstiftning. På Finlands sida har mjölke från lax tagits till vara i mjölkebanker redan på 1990-talet.


Läs utredningsarbetet om skyddet av älvarna Tana och Nejden mot parasiten Gyrodactylus salaris

Bekanta dig med forskningsprojektet Förekomst av laxparasiten Gyrodactylus salaris och förebyggande åtgärder

Mer information ger:
specialforskare, VMD Perttu Koski, forskningsenheten för produktionsdjurs- och vilthälsa,
tfn 040 569 4541

Teman: