Halterna skadliga transfettsyror små i bredbara pålägg och vegetabilisk glass

8.11.2012

<p>Olika varumärken emellan förekommer stora skillnader i halterna hårda och mjuka fetter. Livsmedelssäkerhetsverket Evira undersökte fettsyresammansättningen hos bredbara pålägg, bakningsmargariner, vegetabilisk glass och mjölkbaserade vegetabiliska fettblandningar. Inte en enda av de undersökta produkterna innehöll mer än två procent transfett. Eviras undersökning ger uppdaterad information om transfettet som livsmedlen innehåller och om livsmedlens fettsyresammansättning. Informationen kan utnyttjas såväl i näringsundersökningar som då den enskilda konsumenten gör sina köpval.</p>

Halten transfett i de undersökta proverna av produkter som innehåller vegetabiliskt fett låg under en procent av den sammanlagda mängden fettsyror med undantag för ett prov, i vilket transfetthalten låg under två procent. De bredbara påläggen, som hade tillverkats av mjölkfett, innehöll mer transfett än påläggen som innehöll enbart vegetabiliskt fett.

Fasta bakningsmargariner innehöll mer omättat eller hårt fett (35-42 %) än flytande bakningsmargariner (7-14 %). Vissa vegetabiliska glasser och vegetabiliska fettblandningar innehöll åter mer mättat fett (91-94 %) än grädde (68 %).

Det i produkten använda vegetabiliska fettets ursprung påverkar fettsyresammansättningen: kokosfett innehåller till exempel mycket mättat fett. I genomsnitt var andelen mättat fett i vegetabiliska fettblandningar ändå relativt låg (28 %).

Av de undersökta produktkategorierna innehöll de flytande bakningsmargarinerna mest fleromättade eller mjuka fettsyror (genomsnittet 33 %). Mellan fettfattigare (29-41 % fett) och fettrikare (60-80 % fett) bredbara pålägg förekom i genomsnitt ingen skillnad i fettsyresammansättningen.

Industriellt uppkomna transfetter skadliga
Transfett uppkommer på två sätt: antingen som ett resultat av en industriell process såsom transfettet i vegetabiliskt fett eller vid idisslarnas ämnesomsättning såsom transfettet i smör. Transfettet som idisslare åstadkommer skiljer sig till sin uppbyggnad från det transfett som kommit till på industriell väg. Transfettet är kemiskt omättat fett dvs. mjukt fett, men till sina industriella egenskaper påminner det om hårt fett.

Det industriella transfettets hälsoverkningar har i flera undersökningar konstaterats skadligare än det mättade fettets. Industriella transfetter minskar det nyttiga kolesterolet eller HDL-kolesterolet och ökar det skadliga kolesterolet eller LDL-kolesterolet och försämrar så relationen dessa emellan. De främjar också oxideringen av LDL-kolesterolet i kroppen, vilket är begynnelsestadiet till ateroskleros.

Det har också framkastats att ett rikligt intag av hårt fett står i samband till hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och typ 2 diabetes. Statens näringsdelegation rekommenderar också att de hårda fetterna ersätts med enkel- och fleromättade fettsyror. Goda källor till sådana är bl.a. vegetabiliska oljor, fisk, mandel och nötter.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga, refereegranskade publikationen
Ritvanen, T., Putkonen, T. , Peltonen, K.
A comparative study of the fatty acid composition of dairy products and margarines with reduced or substituted fat content.  Food and Nutrition Sciences, Vol. 3, 2012, pp. 1189-1196.

Mer information ger:
forskare Tiina Ritvanen, forskningsenheten för kemi och toxikologi,
tfn 040 489 3415
forskningsenhetschef, professor Kimmo Peltonen, forskningsenheten för kemi och toxikologi,
tfn 040 500 2614

Teman: