Harpest är en sjukdom som uppträder mot slutet av sommaren

18.8.2009

<p>Harpest eller tularemi är en infektionssjukdom orsakad av en bakterie ( <em>Francisella tularensis</em>). Bakterien är mycket starkt sjukdomsalstrande och den kan infektera otaliga djurarter på flera olika sätt. Bakterien sprids även av blodsugande insekter, varför harpest uppträder mest under den varma årstiden, typiskt mot slutet av sommaren.</p>

Smittar såväl människor som djur

Harpesten är en zoonos, dvs. en sjukdom som smittar mellan människor och djur. Många olika djurarter kan få infektionen, men sjukdomens gravhet varierar hos olika arter. Symptomen av harpest hos människor kan vara hög feber och svullna lymfkörtlar. Bland djuren insjuknar skogsharar och fältharar lätt i harpest och dör oftast snabbt efter att ha blivit infekterade.

Gnagare (sorkar, möss, lämlar, bisam, bäver) är viktiga värdar för tularemibakterien. Även ett flertal fåglar kan insjukna i harpest. Bland keldjuren insjuknar hundar oftast inte och överraskande nog så tål även kaniner klart bättre än harar bakterien. Katter har rapporterats bli infekterade, vilket kanhända sammanhänger med deras sätt att fånga små gnagare.

Man kan infekteras på många olika sätt

Redan en mycket liten mängd tularemibakterier räcker för att alstra sjukdomen hos människan. Den sprids av blodsugande insekter och i Finland uppträder infektionen oftast hos människor som förmedlad av insekter. Sjukdomen smittar inte direkt under normala kontakter mellan människor. Man kan få infektionen via sår på händerna eller slemhinnorna då man hanterar ett djur som har dött av harpest. Om bakterien når ögonen orsakar den bindhinneinflammation. Andra vägar för infektion är smitta via inandningsluft samt intag av vatten eller livsmedel som har kontaminerats av bakterien.

Förekomsten varierar

Harpesten uppträder på olika håll i Finland. I materialet hos Evira har i medeltal 8 % av undersökta hardjur dött i harpest. Variationen under olika år kan vara stor: år 2007 hade närmare en fjärde del av hararna harpest, medan proportionen år 2001 låg under 1 %. År 2009 förefaller bli ett genomsnittligt år vad gäller harpest bland frilevande djur. Harar som har dött i tularemi har i år insänts till Evira från Norra Savolax, västra delen av Uleåborgs län, Österbotten och Kymmenedalen.

Djurprov undersöks hos Evira

Eviras forskningsenhet för fisk- och vilthälsa i Uleåborg undersöker sjukdomar hos frilevande djur. Ett djur som man finner som dött, om det är helt och har nyss dött, kan sändas till undersökning för harpest eller andra sjukdomar.

Vidrör inte döda djur med bara händer och tvätta händerna genast efter hanteringen.

Anvisningar om förpackande och insändning av djur som sänds till undersökning för djursjukdomar, samt adresser
Djur som sänds till Evira ska alltid bifogas ett följebrev

Läs mera om harpest på Eviras sidor  samt webbsidorna för Institutet för hälsa och välfärd  (THL) (på finska).

Ytterligare upplysningar:
forskare Marja Isomursu, forskningsenheten för fisk- och vilthälsa, marja.isomursu at-merkki-kapea.gifevira.fi,
tfn 020 77 24910 eller 020 77 24924

 

Teman: