I tillsynen över märkningen och registreringen av djur påträffades allvarliga brister i större utsträckning än tidigare

30.5.2013

<p>I tillsynen över märkningen och registreringen av djur påträffades år 2012 allvarliga brister i större utsträckning än under tidigare år. Den riskbaserade tillsynen inriktades allt noggrannare på sådana gårdar, på vilka det förekom tydliga brister i efterföljandet av lagstiftningen.</p>

År 2012 gjordes kontrollbesök på sammanlagt 777 gårdar och på cirka 47 procent av dem uppdagades brister i märkningen och registreringen av djuren. År 2011 konstaterades brister på 54,4 procent av de inspekterade gårdarna.

Allvarliga brister uppdagades på 124 gårdar eller på 16 procent av de inspekterade gårdarna. Som allvarliga brister betraktas sådana fall, då ett djur inte med säkerhet kan identifieras eller då ett djur inte kan spåras på grund av att djuret saknar öronmärken. År 2011 uppdagades allvarliga brister på 14,8 procent av de inspekterade gårdarna. Mängden uppdagade allvarliga brister har ökat i jämn takt sedan år 2009, då allvarliga brister konstaterades på cirka 10 procent av de inspekterade gårdarna.

Lindriga brister uppdagades på 240 gårdar eller på 30,9 procent av de inspekterade gårdarna. Som lindriga brister betraktas sådana försummelser, som inte äventyrar djurens spårbarhet eller identifierbarhet. År 2011 uppdagades lindriga brister på 39,5 procent av de inspekterade gårdarna.

Intensifierad tillsyn avslöjar fler missförhållanden

Den ständiga ökningen i de allvarliga bristerna som årligen uppdagas inom tillsynen förklaras delvis med en effektiv och rätt inriktad riskbaserad tillsyn. I tillsynen över att lagstiftningen om märkning och registrering av djuren följs finns i praktiken inte rum för någon egentlig tolkning, eftersom också små brister och förseelser antecknas.

För nötkreaturens och fårens och getternas del är de vanligaste bristerna som uppdagas på gårdarna sådana som hänför sig till saknade öronmärken. För fårens och getternas del hänförde sig en betydande del av de uppdagade bristerna också till uppdateringen av gårdarnas registeruppgifter. På svingårdarna hänförde sig de vanligaste år 2012 uppdagade bristerna till uppdateringen av de till djurhållningsplatsen bundna djurförteckningarna och anmälningarna som skall lämnas till registret. De vanligaste uppdagade bristerna har förblivit de samma redan i flera års tid.

Målet en säker produktionskedja

Syftet med märkningen och registreringen av djuren är att följa upp det animaliska livsmedlets gång från början till slutet av produktionskedjan. För att konsumenten skall kunna övertyga sig om att en produkt är säker, måste livsmedelsproduktionen vara transparent och produkten måste kunna spåras ända tillbaka till startpunkten. Också då en djursjukdom bryter ut är det väsentligt att veta var varje enskilt djur varit så att djuren som sannolikt smittats kan spåras och separeras från andra djur. Tillsyn över märkningen och registreringen utövas på nöt-, svin, får- och getgårdar. Tillsyn utövas årligen över minst 3 procent av alla de som håller sig med djurarterna i fråga .

Av att lagstiftningen om märkning och registrering av djur inte efterföljs följer påföljder för djurhållaren och nivån på dessa påföljder beror på det, hur allvarlig försummelsen är. Det kan bestämmas att antingen ett enskilt djur, alla djur på en enskild djurhållningsplats eller hela djurhållarens besättning försätts i förflyttningsförbud genom att så kallade spärrbestämmelser meddelas för djuren.

Producenten kan också medföras stödpåföljder på grund av att tvärvillkoren försummats. Eventuella påföljder av att tvärvillkoren försummats minskar alla direkta EU-stöd och landsbygdsutvecklingsstöd som utbetalas till producenten. Då procenten för påföljderna av att tvärvillkoren försummats fastställs bedöms hur omfattande, allvarlig, varaktig, avsiktlig och upprepad försummelsen är. I regel är påföljden av en försummelse av tvärvillkoren en minskning av stöden med 3 procent.


Mer information ger:
överinspektör Anssi Welling, tfn 040 489 3361

Teman: