Ingrediensförteckningen till hjälp vid val av livsmedel

1.4.2009

<div>Ingrediensförteckningen anger vad som har använts vid tillverkningen av livsmedlet. Tillsammans med produktens namn avslöjar den nästan allt om det aktuella livsmedlet.</div>

Vad är livsmedlen gjorda av
Ingrediensförteckningen känner du igen på rubriken ”Ingredienser” eller ”Tillverkningsämnen och tillsatser”. Det kan också finnas en längre formulering, t.ex. ”Vid bakningen har använts…”

Livsmedlets ingredienser är uppräknade så att den som det har använts mest av vid tillverkningen står först och den som det finns minst av står sist i förteckningen. Små mängder (under 2 %) kan dock anges i slutet av förteckningen i valfri ordningsföljd. Ingrediensernas mängder behöver i allmänhet inte anges. Mängden måste anges bara då ingrediensen förekommer i produktens namn eller om den framhålls på annat sätt i förpackningspåskrifterna.

Namnet är ett löfte
Namnet ska beskriva livsmedlet så bra att det inte kan förväxlas med andra produkter. Ibland bestäms namnet av någon lag, t.ex. uppskärningskorv, juice och saft, sylt, choklad och naturligt mineralvatten. Oftast bildas namnet dock utgående från livsmedlets sammansättning.

Det har också gått att ansöka om namnskydd för namnet med stöd av geografiska motiv eller med hänvisning till tillverkningsmetoden. Fetaost kan tillverkas endast i Grekland och kajanaländsk rönttönen endast i Kajanaland. Karelska piroger och kalakukko kan däremot tillverkas var som helst i EU-området, förutsatt att de tillverkas enligt det recept och den metod som skyddet har ansökts för.

Vad berättar förpackningspåskrifterna för matallergikerna?
Förpackningspåskrifterna ger en matallergiker viktig information så att det går att kontrollera om livsmedlet innehåller något som allergikern borde undvika. Följande ingredienser som kan orsaka överkänslighet måste alltid anges i förpackningspåskrifterna, oberoende hur liten mängd det är fråga om: mjölk, ägg, fisk, skaldjur, de flesta nötter, bl. hasselnötter, jordnötter, soja, vete, råg, korn, havre, selleri, senap, svaveldioxid och sulfit, och blötdjur (bl.a. musslor, bläckfisk, sniglar). De här kan alltså inte ”gömma sig” bakom någon annan ingrediens. Det finns bara några undantag från regeln. Det har vetenskapligt bevisats att vissa ingredienser innehåller en ytterst liten mängd allergen och att det därför är mycket osannolikt att den ska orsaka symptom. De viktigaste av dem är vete- och kornbaserad stärkelsesirap och sojaolja. Dessas källa behöver inte anges, utan i förpackningspåskrifterna kan det stå ”stärkelsesirap” och ”vegetabilisk olja”.

Tydlig angivelse av tillsatser
De tillsatser som använts vid tillverkningen av produkten anges med ett gruppnamn och dessutom med tillsatsens eget namn eller dess sifferkod (E-kod), till exempel: antioxidationsmedel (citronsyra) eller antioxidationsmedel (E 330). Gruppnamnet anger tillsatsens ändamål i livsmedlet. Sifferkoden eller E-koden anger att EU efter noggranna tester har bedömt att tillsatsen är säker och godkänt den för användning i livsmedel.

Mera information om förpackningspåskrifterna finns på webbsidorna för kampanjen Fräscht och färskt, förpackningspåskrifterna i blickpunkten.

Ytterligare information:
överinspektör Tytti Itkonen, tel. 020 77 24296
överinspektör Annika Nurttila, tel. 020 77 24290 (allergimärkningar)




Teman: