Kontrollen av märkning och registrering av djur effektiverades år 2011

31.5.2012

<br /> <br />

Fler allvarliga brister i märkningen och registreringen av djur upptäcktes än under tidigare år. Den effektiva, riskbaserade tillsynen fokuserades allt mer på gårdar med tydliga brister i iakttagandet av lagstiftningen. För att säkerställa livsmedelssäkerheten och med tanke på kontrollen av djursjukdomar är det nödvändigt att övervaka märkningen och registreringen av djur.

År 2011 gjordes tillsynsbesök till sammanlagt 889 gårdar. På 54,3 % av dem upptäcktes brister i märkningen och registreringen av djur.

Allvarliga brister noterades på 132 gårdar eller 14,8 % av de kontrollerade gårdarna. Som allvarliga brister betraktades fall där ett djur inte med säkerhet kan identifieras eller djurets spårbarhet är i fara, till exempel djur som saknar båda öronmärkena. Allvarliga brister noterades på 12,7 % av de kontrollerade gårdarna år 2010. På 160 gårdar ledde bristerna till uteblivna stöd år 2011.

Att antalet allvarliga brister som årligen upptäcks i kontrollerna har ökat förklaras av den effektiva och rätt fokuserade riskbaserade tillsynen. Det finns i praktiken inget utrymme för tolkning i lagstiftningen om tillsyn över märkning och registrering av djur. Även små brister och förseelser antecknas.

Lindriga brister noterades på 351 gårdar eller 39,5 % av de kontrollerade gårdarna. Lindriga brister är försummelser som inte äventyrar djurens spårbarhet eller identifierbarhet, till exempel att det ena öronmärket saknas eller att fel ras har anmälts för djuret till registret. Lindriga brister noterades på 35 % av de kontrollerade gårdarna år 2010.

För nötkreatur samt får och getter gällde de vanligaste bristerna öronmärken som saknades. För får och getter gällde en stor del av de observerade bristerna dessutom att gårdens registeruppgifter inte var uppdaterade. De vanligaste bristerna på svingårdarna år 2011 var att djurförteckningarna per djurhållningsplats inte var uppdaterade samt brister i anmälningarna till registret.

Målet är en säker produktionskedja
Syftet med märkningen och registreringen av djur är att kunna följa animaliska livsmedel genom hela produktionskedjan från början till slut. För att konsumenten ska kunna vara övertygad om produktens säkerhet måste livsmedelsproduktionen vara transparent och produkten måste kunna spåras ända från början. Också när en djursjukdom bryter ut är det väsentligt att känna till var varje djur har varit så att de djur som sannolikt har smittats kan spåras och avskiljas från övriga djur. Märkningen och registreringen kontrolleras på gårdar med nötkreatur, svin samt får och getter. Minst 3 % av alla som håller ifrågavarande djurslag granskas årligen.

Försummelse av skyldigheterna enligt lagstiftningen om märkning och registrering av djur medför påföljder för djurhållarna. Påföljdernas omfattning beror på hur allvarlig försummelsen är. En djurhållare kan till exempel åläggas flyttningsförbud för antingen ett visst djur, djuren på en viss djurhållningsplats eller hela besättningen genom att s.k. spärrbestämmelser utfärdas för ifrågavarande djur.

Dessutom kan producenten drabbas av stödpåföljder på grund av försummelse att följa tvärvillkoren. De eventuella påföljderna av tvärvillkoren minskar alla direkta EU-jordbruksstöd samt jordbrukets utvecklingsstöd som betalas till producenten. Påföljdsprocenten för tvärvillkoren fastställs efter bedömning av hur omfattande, allvarlig, varaktig, avsiktlig samt upprepad försummelsen har varit. I allmänhet är påföljden för försummelse av att följa tvärvillkoren 3 % minskning av stöden.

Läs mer:
Djur > Djurskydd och djurhållning > Märkning och registrering
Djur > Djurskydd och djurhållning > Märkning och registrering > Tvärvillkor
Evira > Sakenheter > Tvärvillkor

Mera information:
Överinspektör Anssi Welling, tfn 040 4893361

Teman: