Låt oss hålla landet fritt från nya svinsjukdomar – PRRS det största hotet

4.8.2011

<p>Experter på Evira anser det mycket viktigt att det goda sjukdomsläget bland de finländska svinen fortsättningsvis skyddas. Det goda sjukdomsläget och den blygsamma användningen av antibiotika i Finland är trumfkort som det lönar sig att arbeta för. Vid import av genetiskt djurmaterial lönar det sig att hålla riskerna som hänför sig till nya djursjukdomar så små som möjligt och det lönar sig att satsa på gårdarnas eget sjukdomsskydd.</p>

PRRS (Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome) är en av de betydelsefullaste virussjukdomarna bland svin och den anses som det största hotet vid införsel av svin till Finland. PRRS kan, om sjukdomen kommer till Finland, medföra betydande förluster för produktionen av grisar och uppfödningen av slaktsvin.

Vårt land är likt Sverige och Norge ett av de få länder, där PRRS hos svin inte förekommer. Det lönar sig att satsa på förebyggande av PRRS i samband med import av djur. Om PRRS skulle komma till Finland som en följd av import av djur, skulle ett snabbt konstaterande av sjukdomen och en begränsad mängd smittade gårdar utgöra en förutsättning för att det vore möjligt att snabbt utrota sjukdomen i landet med hjälp av bekämpningsåtgärder. De gårdsbundna utrotningsåtgärderna vore särskilt i de större enheterna dyra och krävande att genomföra. I Sverige lyckades man utrota sjukdomen PRRS som spritt sig till 15 svingårdar år 2007. Bekämpningen blev mycket dyr. De sammanlagda kostnaderna uppskattades till 50 miljoner kronor (5,4 miljoner euro).

Med importerade djur kan det också komma andra virusinfektioner till Finland som orsakar lindrigare symptom än PRRS. Som en följd av virussjukdomar ökar risken för sekundära bakteriesjukdomar och då ökar också behovet av läkemedelsbehandling med antibiotika. Sjukdomarna försämrar djurens välmående och ökar produktionskostnaderna.

Trumfkort i den finländska produktionen

I Finland har svinens hälsovård varit banbrytande. Friheten från grishosta och dysenteri på den nationella nivån är till exempel en följd av det frivilliga hälsoklassificeringssystem som näringen införde på 1990-talet och det har minskat behovet att behandla svinen med läkemedel. Med gårdsbundna åtgärder kan gårdarnas produktivitet ytterligare effektiveras. Det goda salmonellaläget i Finland är nästan unikt i världen.

I Finland används i jämförelse med många andra europeiska länder mycket små mängder antibiotika; endast i Sverige och Norge är konsumtionen i relation till produktionsdjurens biomassa ännu mindre.

Hantering av riskerna som hänför sig till import av svin

Levande svin har några enstaka fall undantagna införts till Finland endast från sådana länder, där sjukdomsläget är lika gott som i Finland och införseln har skett enligt ETT ry:s (Föreningen för bekämpning av djursjukdomar) importanvisningar. Det lönar sig att hålla fast vid den principen. Om sjukdomsläget i ursprungslandet avviker från läget i Finland, rekommenderas att man i stället för levande djur importerar sperma, för vilkens del sjukdomsriskerna är lättare att hantera.

Med den nuvarande hälsoklassificeringen av svingårdarna har man väl kunnat förebygga att hos oss förekommande, betydande svinsjukdomar sprider sig från en gård till en annan och upprätthålla det goda hälsotillståndet bland djuren som uppnåtts på svingårdarna. Det lönar sig att värna om det goda sjukdomsläget i Finland.

Läs hela artikeln: http://www.evira.fi/files/attachments/se/djur/djursjukdomar/pidetaan_uudet_taudit_pois_maasta_se.pdf(pdf 24 kb)
Läs mer om PRRS: http://www.evira.fi/portal/se/djur/djurhalsa_och_sjukdomar/djursjukdomar/svin/prrs/
Om sjukdomsskyddet på gårdarna på ETT:s webbplats (på finska): http://www.ett.fi/ohjeet_ja_lomakkeet/tilatason_tautisuojaus
Om svingårdarnas hälsoklassificeringsregister: https://www.sikava.fi/sikarekisteri/index.php?id=1change_lang=SWE

Ytterligare information:
Svinsjukdomar: Specialforskare Taina Laine, tfn 050 373 6614, specialforskare Laura Haltia, tfn 050 409 2807 (efter 15.8.)
Viroser hos svin: forskare Laura London (inte 4.-5.8.), tfn 050 351 0308, specialforskare Tiina Nokireki 050 413 1687, forskningsenhetschef prof. Liisa Kaartinen, tfn 040 840 7364
Uppföljning av antibiotikaresistensen: forskningsenhetschef prof. Anna-Liisa Myllyniemi, tfn 0400 287 398 (från och med 8.8.)

Teman: